Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Censur hjälper kinesiska internetbolag – apparna är bättre än i väst

Från 2019
Kineser surfar på mobiltelefonen i ett tåg
Bildtext Kineserna surfade i fjol i medeltal två och en halv timme per dag på nätet. Mycket av den tiden var de inne på WeChat.
Bild: Björn Ådahl/ Yle

I Kina har flera internetbolag utvecklat appar som på många sätt är mer avancerade än motsvarigheterna i väst. Det har de lyckats göra även om det styrande kommunistpartiet har byggt upp ett enastående maskineri för att censurera och kontrollera internet.

Något som kallas den stora brandmuren har alltid kastat sin skugga över internet i Kina. Muren består av avancerade dataprogram som censurerar innehållet och blockerar tillträdet till webbadresser som kommunistpartiet ogillar.

Till exempel är Facebook och Google förbjudna. Information om för partiet känsliga ämnen såsom läget i Tibet eller massakern i Peking år 1989 är inte tillgänglig ifall man inte kringgår brandmuren.

Lyckade imitationer, unikt system

Den svenska experten Johan Nylander betonar ändå att många kinesiska internetbolag blomstrar på ett aldrig förr skådat sätt. De har imiterat västerländska appar som de sedan har förbättrat genom att anpassa dem efter omständigheterna i Kina.

Johan Nylander
Bildtext Johan Nylander är som fisken i vattnet i Shenzhen. Han har också skrivit en bok om staden.
Bild: Björn Ådahl /Yle

- Det finns fantastiska internettjänster som inte har några egentliga motsvarigheter i Europa eller i USA. Det är som om det skulle finnas ett eget ekosystem i Kina, konstaterar Nylander.

Med det autonoma Hongkong som bas har Nylander länge följt med hur internet har utvecklats i Kina. Han har skapat ett omfattande kontaktnät i Kinas teknologiskt mest avancerade stad, Hongkongs grannmetropol Shenzhen.

Kinesisk superapp, behändig alltiallo

Mest imponerad är Nylander av internetjätten Tencents app WeChat. Han beskriver den som en apparnas app, och han konstaterar också att den är överlägsen den närmaste motsvarigheten i väst, WhatsApp.

- WeChat har en miljard användare varje månad. Den dominerar kinesernas tid när de är på nätet, säger han.

En kinesiska i en affär i Shenzhen
Bildtext Ungefär hälften av kunderna i kinesiska snabbköp betalar med appen WeChat på sina smartmobiler. Nästan alla andra använder konkurrenten Alipay som är en annan populär app.
Bild: Björn Ådahl

Kineserna kan bland annat sköta alla sina betalningar med WeChat. De kan också till exempel boka tid hos en läkare, betala sina elräkningar och köpa tåg- och flygbiljetter med appen.

Intressant blandning, roliga snuttar

Tik Tok är i sin tur ett exempel på en kinesisk app som snabbt har blivit populär också utanför Kina. Nylander beskriver Tik Tok som en blandning mellan Instagram och Twitter för videor.

- Min son och hans kompisar älskar att använda Tik Tok. De gör korta videor som faktiskt kan var riktigt roliga, berättar Nylander vars son är 12 år gammal.

Mer än 500 miljoner människor använder nu Tik Tok som lanserades för två och ett halvt år sedan. 350 miljoner av dem lever utanför Kina.

Fängslande motsägelse, hjälpsamt parti

Nylander påpekar dessutom att Tik Tok och WeChat bara är två av många banbrytande kinesiska appar. Nya internettjänster dyker också upp på marknaden med jämna mellanrum.

- I det här väldigt strikta och statskontrollerade samhället frodas en typ av innovation. På sätt och vis kan det faktiskt vara ännu mer innovativt än vad man ser i västvärlden i dag, konstaterar han.

Ifall Kina var en fri demokrati skulle internet antagligen också där domineras av utländska bolag såsom Facebook och Google. Ironiskt nog har kommunistpartiets censur med andra ord hjälpt de kinesiska internetbolagen att bli verkliga framgångssagor.

Björn Ådahl, Shenzhen, Kina.

En blixtsnabbt växande jätte

  • Kina förenade sig med internet först år 1994. Internet blev sedan snabbt populärt, och år 2008 fanns det för första gången fler användare i Kina än i något annat land.
  • Idag använder nästan 800 miljoner kineser internet regelbundet. En klar majoritet av dem gör det via sina smartmobiler, som i Kina är så pass billiga att de flesta har råd att skaffa sig en.
  • I och med att de västerländska sökmotorerna har varit förbjudna har det uppstått kinesiska motsvarigheter. Den största, Baidu, har en marknadsandel som överskrider 75 procent.
  • Förr kunde kineserna lätt kringgå censuren på internet genom att använda avgiftsbelagda så kallade virtuella privata nätverk (VPN). Flera kinesiska bolag erbjöd den tjänsten.
  • I fjol fick kommunistpartiet nog och förbjöd alla inhemska VPN. De som nu vill komma åt censurerad information måste använda utländska VPN som är avsevärt dyrare än de kinesiska konkurrenterna var.

Diskussion om artikeln