Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Symaskiner, printrar och soffhäng eller tystnad och koncentration - hur ska framtidens bibliotek se ut?

Från 2019
En kvinna i motljud tar ut en bok ur en hylla i biblioteket.
Bild: Jari Kovalainen / Yle

Stadsbiblioteket i Karleby fick 400 kvadratmeter mera yta sedan yrkeshögskolan Centrias böcker flyttade ut. Men vad ska man göra med utrymmet? Fylla det med böcker eller blir det printrar, kafé och symaskiner som på centrumbiblioteket Ode i Helsingfors?

Sällan har väl biblioteken varit så i hetluften som efter att Ode slog upp sina dörrar i december. Och frågan är väl vad ett bibliotek egentligen ska vara och hur det ska se ut.

Ett är säkert och det är att det händer mycket i biblioteksbranschen och finländarna är faktiskt, tillsammans med danskarna, världens flitigaste biblioteksbesökare.

- Visst har biblioteken förändrats både vad det gäller materialet och hur kunderna använder biblioteket, säger Susann Forsberg som är bibliotekschef i Karleby.

Evenemang, studier och grupparbeten

I dag ordnas många evenemang i biblioteken och ungdomar och barn kommer för att läsa läxor och göra grupparbeten. De vuxna läser, jobbar och studerar, förutom alla som lånar böcker och läser tidsskrifter.

Därför behövs det små utrymmen där man kan sitta och diskutera säger Susann Forsberg. Biblioteket kan också delvis fungera som utställningsutrymme. Varje kvadratmeter behöver inte längre fyllas med böcker.

I dag ska det även finnas e-böcker och e-tidningar på biblioteket.

- Det ska finnas allt mellan himmel och jord, säger Forsberg.

Päivi Jokitalo.
Bildtext Päivi Jokitalo.
Bild: Yle/Mikaela Löv-Aldén

Lokalen är också viktig

Päivi Jokitalo är vad hon själv kallar frilansande bibliotekarie. Hon har en lång erfarenhet i branschen och reser runt och fortbildar bibliotekspersonal och hjälper till med utvecklandet av bibliotek i Finland.

Det handlar inte bara om samlingarna utan också om lokalerna.

- I bibliotekslagen står det att biblioteket också ska erbjuda utrymmen för arbete, studier och medborgaraktivitet. Det är en viktig del av verksamheter, säger Jokitalo.

En omfattande uppgift

Lagen om allmänna bibliotek säger också att biblioteken ska erbjuda befolkningens likvärdiga möjligheter till bildning och kultur, ge alla tillgång till användning av information samt främja läskulturen och möjligheterna till livslångt lärande och utveckling av kompetens.

Biblioteken ska dessutom stöda ett aktivt medborgarskap, demokrati och yttrandefrihet. Verksamheten ska bygga på gemenskap, pluralism och kulturell mångfald.

- Förutom att man ska kunna läsa ska man också kunna använda digitala verktyg och webbtjänster för att kunna skapa åsikter och en bild av världen som baserar sig på fakta, säger Päivi Jokitalo.

I dag om någonsin är vikten av källkritik av största betydelse säger Jokitalo. Det här är också något som biblioteken jobbar med redan sedan tidigare.

Då behövs texter, både i tryckt form men också i digital form, bilder, foton, film, musik och kulturellt innehåll av alla de slag säger Jokitalo.

Helsingin yliopiston kirjasto
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

Alla de här olika behoven försöker man möta i Karleby, med bibliotekslagen som rättesnöre.

- När vi planerar våra utrymmen så försöker vi uppnå de här målen. Biblioteket borde vara öppet för alla, oberoende vad du gör eller hur rik eller fattig du är, säger Forsberg.

Till biblioteket kan man också komma för att använda datorer och det trådlösa nätet.

Rent fysiskt ska hyllorna inte vara för höga och kompakta, det ska vara ljust och luftigt och trivsamt. Här ska man kunna slå sig ner med en dator eller en bok säger Forsberg.

Olika världar på olika våningsplan

I Karleby funderar man på om den första våningen kunde planeras för evenemang och för barn och unga. Andra våningen kunde mera anpassas för vuxna och vara tysta utrymmen med facklitteratur och skönlitteratur. Lite som på Ode.

- Lite som olika världar, kanske tar vi modell av Ode, vem vet, säger Forsberg.

Helsingin keskustakirjasto Oodin 3. kerros. Avarassa tilassa on kumpuileva valkonen katto, puisella parkettilattialla on useita valkoisia kirjahyllyjä. Punaisia muuttolaatikoita on muutamassa pinossa.
Bildtext Helsingfors centrumbibliotek Ode.
Bild: Retu Liikanen / Yle

Ska då ett bibliotek se ut som Ode?

- Det är det som menas med mångsidig läskunnighet, tillgång till information och verktyg och hur man lär sig och skapar kunnande. Det är också en lärmiljö, säger Jokitalo.

Det här är inte heller något nytt säger Jokitalo, det har bara inte synts lika tydligt.

- Men fortfarande är böcker viktiga och det är basläskunnigheten som man först och främst måste ha, sen kommer allt det andra.

För att kunna agera som medborgare i dag måste man klara sig på webben.

- Där har biblioteken en viktig roll, säger Jokitalo.

Mer än tryckta böcker

Biblioteken är med och möter de nya behoven i samhället och tidigare fanns den mesta informationen i printformat. Så är det inte i dag säger Päivi Jokitalo.

- Bara för att informationen inte finns mellan två pärmar betyder det inte att biblioteken inte har med den att göra.

Att lära folk att söka information och vara kritiska och förstå källkritik är fortfarande bibliotekens uppgift.

- Hur man ska skilja på alternativa fakta och det som är sant riktigt på riktigt och hur man ska bete sig på nätet är viktigare än någonsin, säger Jokitalo.

Böcker på barnavdelningen i Pargas bibliotek.
Bild: Yle/ Nora Engström

Blir bibliotikarien en ordningsvakt?

Men ungdomar som pluggar och folk som sitter med kaffekoppar och bläddrar i böcker. Hur går det ihop med arbetsro?

I Helsingin Sanomat skriver Antti Majander att bibliotekarierna på Ode närmast får fungera som ordningsvakter och trafikpoliser.

Några sådana problem har man inte haft på stadsbiblioteket i Karleby.

- Nej, det fungerar helt okej. Det kan bli lite stökigt någon dag, men det är inget som vi upplever som ett problem.

Tyst behöver det inte heller vara på ett bibliotek.

- Nej, men vi har märkt att våra kunder vill ha det något så när tyst och tysta utrymmen, lite blandat. Lite barnskrik och prat stör inte men man kan ta i beaktande att någon kanske vill koncentrera sig och inte skrika och hojta riktigt mycket, säger Forsberg.

Päivi Jokitalo vill gärna att biblioteket ska vara mysigt. Välmående och lärande hänger ihop, mår vi bra så lär vi oss bättre. Det ska också finnas utrymmen där man kan diskutera det man läser, lärt sig eller håller på att lära sig.

Printrar och symaskiner

I Karleby finns det redan en 3D-printer som används flitigt och det har faktiskt kommit förslag om att biblioteket borde ha en symaskin. En sådan är inte alls utesluten.

Forsberg tror ändå inte att man kommer att krympa ner antalet titlar lika mycket som på Ode.

- Vi måste ha ett lite bredare utbud att erbjuda våra kunder, säger Forsberg.

En rad med finlandssvenska böcker som utkommit åren 2018-2019.
Bild: YLE/Marit Lindqvist

Kunderna med i planeringen

I dag ska kunderna få vara med och planera sitt bibliotek och i Karleby har man både gjort enkäter och bjudit in till kundkvällar. I början på april deltog tjugotre ungdomar i en kundkväll och berättade vad de önskar att biblioteket ska erbjuda.

Flera krukväxter och sköna soffor fanns på önskelistan.

- Det är mycket givande att höra kunderna. Vi är ju här på jobb varje dag och blir lite hemmablinda. Vi kan tro att våra kunder önskar sig något som de inte alls vill ha, säger Forsberg.

Världens flitigaste biblioteksbesökare

Finland toppar listan på de flitigaste biblioteksbesökarna i världen tillsammans med Danmark. Och biblioteken har inte alls spelat ut sin roll, tvärtom är de mycket aktuella säger Päivi Jokitalo.

I Finland har vi dessutom bibliotek som är designade och skräddarsydda för att vara just bibliotek med fina, tidsenliga samlingar och utrustning.

Det satsas också mycket på biblioteken i Finland, även om satsningarna kan vara lite ojämna säger Jokitalo.

- Överlag har vi jättefina bibliotek som vi ska vara stolta över och använda åtminstone lika flitigt som hittills, säger Päivi Jokitalo.

Diskussion om artikeln