Pilgrimsvandrare från Portugal först ut på S:t Olofs sjöled – en ny unik led kryddad med kultur som ska locka fler till skärgården
Om en månad invigs Finlands första europeiska kulturväg. Den nya pilgrimsvandringen S:t Olofs sjöled innebär att även Åboland och Åland blir en del av Olofslederna.
Det officiella invigningsdatumet för S:t Olofs sjöled är 24 maj. Dagen efter startar invigningsvandringen från Åbo domkyrka mot Nidarosdomen i Trondheim.
Sedan tidigare finns över 5 000 km pilgrimsleder till Trondheim främst i Norge och Sverige, och i hela Europa finns 33 kulturvägar.
När den nya leden, som startar i Åbo och slutar i Norge, är klar blir den cirka 1 200 km lång, varav över 600 km är ny led.
Vandringen sker i form av en stafett som bär ett budskap från ärkebiskopen i Finland till biskopen i Trondheim.
– Människor söker en motsats till sitt stressiga vardagsliv. De vill också upptäcka nya landskap. Här får man också en intressant historisk koppling, säger James Simpson, Pargas stads projektledare för S:t Olofs sjöled.
Fakta om S:t Olofs sjöled
Sträckan Åbo-Trondheim är cirka 1 200 km lång.
Dagsetapperna är högst 20 km.
Du kan delta i vandringen i några timmar, några dagar eller vandra hela vägen till Trondheim.
Pilgrimspass delas ut till alla vandrare i samband med starten från Åbo domkyrka. De som ansluter längs med vägen får sina pass då.
Stafetten är framme i Trondheim på Sankt Olofsdagen den 29 juli.
Det har varit väldigt många människors dröm i många år att lyckas skapa den här pilgrimsleden.
Nina Söderlund
Nina Söderlund är projektkoordinator för S:t Olofs sjöled.
– Det har varit väldigt många människors dröm i många år att lyckas skapa den här pilgrimsleden och nu är den nästan färdig. Så det lönar sig att drömma, för drömmen kan bli verklighet.
Målet med S:t Olofs sjöled är att skapa en ny S:t Olof pilgrimsled från Åbo över den västra åboländska skärgården, Kökar, Sottunga och fasta Åland till Grisslehamn.
I Grisslehamn delar sig leden i en vattenväg till sjöss och en led på land som har fått namnet Vikingaleden.
Dessa förenas så småningom med de befintliga lederna Helgonleden och Stråsjöleden, som har Trondheim som slutpunkt.
– Vårt mål är också att få hit fler vandrare som gynnar våra turistföretagare i skärgården. Främst under lågsäsongen april-maj och augusti-september. Men vi vill samtidigt ha en hållbar turism, så det hela får inte bli för stort. Det vi hoppas på är några tusen per år, säger Nina Söderlund.
Portugis först ut på S:t Olofs sjöled
Allra först ut på pilgrimsvandringen S:t Olofs sjöled, långt innan den officiella invigningen, är Duarte Nuno Antunes från Portugal.
Han är en van vandrare, då han tidigare bland annat har vandrat i Asien, Afrika och även på andra håll i Europa.
– Jag gillar Skandinavien och det här är också ett bra sätt att få uppleva nya kulturella erfarenheter. Jag är även intresserad av den historiska och religiösa kopplingen, säger Duarte Nuno Antunes, som inledde sin vandring redan på skärtorsdagen.
Leden har tre officiella namn
Leden har ritats ut på digitala kartor och informationen om kyrkor, kapell och historiska platser nära rutten har samlats in och översatts till finska och engelska.
Ledens officiella namn är S:t Olofs sjöled, Pyhän Olavin merireitti och St Olav Waterway.
Pilgrimsvandring
En pilgrim skiljer sig från en vanlig turist genom att valet av resmål väljs i sökande efter andlighet.
Ordet pilgrim kommer från latinets peregrinus, främling, och avser en person som vallfärdar till en helig plats.
En äkta pilgrim färdas ofta via en särskild pilgrimsled som knyter ihop de heliga platserna med hemorten. I modern tid har inte alla vandrare religiösa motiv.
Sjöleden är unik
Vandring är en växande trend globalt sett, och bland annat till Santiago de Compostela vandrar årligen nästan 300 000 pilgrimer.
Antalet pilgrimer som vandrar längs befintliga vandringsleder till minne av S:t Olof ökar också stadigt för varje år.
Det som gör S:t Olofs sjöled unik är att den också går över vatten. Det är svalare än i Spanien, det är inte lika trångt på vandringslederna och på övernattningsställena.
Det här är saker man hoppas gör leden intressant för vandrare från hela Europa.
I Finland var pilgrimsvandring vanligt från 1100-talet till 1500-talet. Det finns också många Olofskyrkor, bland annat Nagu medeltida gråstenskyrka från 1400-talet samt Jomala kyrka på Åland från 1200-talet.
Åtta samarbetspartners deltar i projektet S:t Olofs sjöled
Vandringsleden finansieras av Central Baltic-programmet som är ett av EU:s finansieringsprogram för gränsöverskidande regional utveckling i mellersta Östersjöregionen.
I projektet S:t Olofs sjöled deltar åtta samarbetspartners, bland andra Åbo Akademi (Centret för livslångt lärande), Pargas stad och Yrkeshögskolan Novia. Egentliga Finlands förbund är med som delfinansiär.
På Åland är föreningen Franciskus på Kökar och Sottunga kommun partner i projektet. För Ålands del är medfinansiären Ålands landskapsregering.
Helgonet Olof
Olofslederna har fått sitt namn efter Olof (eller Olav) som var kung i Norge för 1 000 år sedan.
Han blev genast efter sin död helgonförklarad och har varit Nordens populäraste helgon sedan dess.
Olavskulten förenade de nordiska länderna under medeltiden.
Ett stort antal kyrkor, omkring 500 stycken, tillägnades Olav, speciellt i Sverige, men också i Finland och på Åland.
S:t Olofsklostret och S:t Olofsskolan finns i Åbo, och staden Ulvsby har fått sitt namn efter Olof den helige.