Medelålders finländare äter vad de vill - unga och gamla äter klimatvänligast

Den mat som personer under 30 år och personer över 70 år äter i Finland belastar klimatet minst, visar en omfattande studie vid Aalto-universitetet och Östra Finlands universitet.

Den andra ytterligheten utgörs av medelålders män med höga inkomster, visar studien som gjorts bland 2 052 vuxna finländare under år 2017.

De äldsta finländarna äter till och med mindre rött kött än ungdomarna. Enligt forskarna bakom studien beror det på att kött fortfarande betraktas som en mer sällsynt lyxprodukt i denna grupp - och på att aptiten överlag kan minska med åldern.

- För de äldsta är också aspekter kring hälsa och nyttigt ätande viktiga, säger forskaren Elina Lehikoinen till Yle Uutiset.

För unga handlar det främst om att leva och konsumera miljövänligt; man har uttryckligen möjlighet att välja bland det rikliga utbudet och man vill därmed äta på ett ekologiskt hållbart sätt.

Mest rött kött konsumeras det i gruppen män 40-49 år.

– Modellen för en framgångsrik man är på det sättet ålderdomlig att den riktigt ropar efter inre filé. Det kan också vara en social norm att man ska förhålla sig till mat på ett visst sätt när det nu en gång finns pengar, säger biträdande professor Arto O. Salonen.

Forskarna bakom studien betonar att det handlar om genomsnitt - i alla grupper finns undantag, det finns till exempel gott om medelålders män som tänker på miljön när de väljer vad de äter.

WWF har påtalat köttätandet

Världsnaturfonden WWF har noterat finländarnas stora köttkonsumtion - 81 kilo per person i året i snitt - och det faktum att konsumtionen ökat med 20 procent sedan millennieskiftet.

WWF slår fast att broiler är ett bättre alternativ än rött kött (till vilket nöt, svin, får och ren men även vilt såsom älg räknas).

Organisationen uppmanar människor att öka på konsumtionen av vegetariska produkter och minska på köttätandet - rött kött borde avnjutas högst en gång i veckan.

Också mejeriprodukter såsom ost har stor klimatpåverkan.

Viktigaste enskilda faktorn: Den egna hälsan

En årsinkomt på 30 000–40 000 euro visade sig utgöra ett slags gräns vid valet av kost.

Den som förtjänar mindre än så är intresserad av vegetarisk kost och matens klimatpåverkan. När inkomsterna överstiger 40 000 i året minskar intresset för hur ekologiskt hållbart maten produceras.

Det framgår inte i studien exakt hur inkomsterna inverkar på valet av mat. De ungas och de äldres inkomster är vanligtvis mindre än inkomsterna hos medelålders personer, men det räcker inte som förklaring, säger forskarna.

Kvinnors matval är utan undantag mer miljövänliga än männens, och kvinnor är mer entusiastiska över att testa på ny sorts mat.

För fler män än kvinnor är mat framför allt bränsle, en energikälla, något som man inte har särskilt passionerat förhållande till. Även män är ofta insatta i frågor om klimatpåverkan, men är ändå inte redo att konkret ändra på sina matvanor.

Huvudstadsborna tänker mera på olika aspekter av matproduktion än människor på andra håll i Finland, och i snitt äts det mera vegetarisk mat i huvudstadsregionen.

Enligt studien gör finländarna hållbara matval mest sannolikt om de kan sammankoppla den personliga fördelen med jordklotets välbefinnande.

Den egna hälsan är sist och slutligen den viktigaste enskilda faktorn vid valet av mat.

Artikeln är en något omarbetad översättning av Yle Uutisets artikel Alle 30-vuotiaiden ja yli 70-vuotiaiden ruokavalinnat kuormittavat ympäristöä vähiten – toisessa ääripäässä keski-ikäinen hyvätuloinen mies av Elisa Kallunki. Studien Food Preferences in Finland: Sustainable Diets and their Differences between Groups publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Sustainability