Egyptens president Sisi blir president på livstid - nästan 90 procent röstade för grundlagsändringar

Egyptens president Abdel Fattah al-Sisi kan sitta kvar på sin post åtminstone fram till år 2030. Det blev klart efter en folkomröstning där nästan 90 procent röstade för ändringar i grundlagen som gör det möjligt för Sisi att förlänga sina mandatperioder.

88 procent röstade för medan 11 procent röstade emot. Valdeltagandet var enligt officiella uppgifter kring 44 procent.

Lagändringarna innebär att Sisis nuvarande mandatperiod förlängs från fyra till sex år och att han år 2024 kan ställa upp på nytt för en sexårsperiod.

Vi erkänner inte folkomröstningens resultat, det är noll och av intet värde.

I det föregående valet eliminerades alla politiska rivaler och endast en totalt okänd presidentkandidat tilläts ställa upp tillsammans med Sisi.

Den förre generalen som blev president efter en militärkupp år 2014, får också utökade befogenheter och kan hädanefter också utse alla ledande domare och åklagare i Egypten.

- Dessa förändringar i grundlagen träder i kraft från och med nu, konstaterade valkommissionens ordförande Lasheen Ibrahim.

Officiella uppgifter knappast trovärdiga

Oberoende observatörer ställde sig skeptiska till de officiella siffrorna, särskilt vad gäller deltagandet i folkomröstningen.

- Den officiella uppgiften, 44 procent, är ett försök att göra folkomröstningen legitim, snarare än att det skulle återspegla verkliga fakta, säger forskaren Michael Dunne.

Dunne påpekar också att deltagandet i folkomröstningen enligt officiella uppgifter var högre än någonsin tidigare, vilket inte verkar sannolikt med tanke på att resultatet var givet på förhand och aktivister uppmanade folk att bojkotta omröstningen.

Oppositionsaktivister som motsatte sig grundlagsändringarna, var också skeptiska eftersom valförrättningen var odemokratisk och ogenomskinlig och inte gav egyptierna en verklig möjlighet att uttrycka sitt missnöje med militärstyret.

- Sisis förtrycksmaskin har inte gett egyptierna en möjlighet att uttrycka sin åsikt, vilket förhindrar egyptierna att fredligt förkasta hans förslag, säger en grupp oppositionella i ett uttalande.

- Vi erkänner inte resultatet av folkomröstningen, det är noll och av intet värde, säger kritikerna som anklagar Sisi för att ha återgått till ett medeltida enmansstyre.

Blodigt styre

Sisis auktoritära styre har krossat alla försök att demokratisera Egypten efter den så kallade arabvåren år 2011 då den långvariga presidenten Hosni Mubarak drevs från makten efter massiva protester i Kairo.

Den förre arméchefen har fängslat tiotusentals oppositionella och hans militärdomstolar har dömt hundratals politiska motståndare till döden, bland dem den folkvalde presidenten Muhammad Mursi som han avsatte och slängde i fängelse.

Läget på Sinaihalvön har också förvärrats på grund av blodiga sammandrabbningar med jihadister som har anslutit sig till terrorgruppen IS. Konflikten har också lett till upptrappade terrorattacker i storstäder som Kairo.

Polisen och militären har sedan år 2014, förföljt och fängslat både vänster- och västorienterade demokrater samt islamister som stödde Mursis Muslimska brödraskap som återigen är bannlyst.

Sisi och hans konservativa anhängare motiverar de hårda tagen med behovet att stabilisera ekonomin och att genomföra nödvändiga reformer, men ekonomin har ändå fortsättningsvis försvagats under hans styre och den årliga inflationen är nu kring 15 procent.

Sisi själv lät ändå mycket nöjd i ett Twitteruttalande där han uttryckte sin "uppskattning och stolthet" över det egyptiska folket som enligt honom har "bländat världen med sin medvetenhet om utmaningarna som Egypten står inför."

Källor: Reuters, AFP