Forskarnas tre i topp för den nya regeringen: barnfattigdomen, utbildningen och familjeledigheterna

Tidsfristen för partierna att svara på regeringssonderaren Antti Rinnes frågor rinner ut. Forskarna har höga förväntningar på svaren. Finns det nya möjligheter att stävja den galopperande barnfattigdomen? Kunde nedskärningarna inom utbildningen vändas till nya satsningar? Kunde papporna äntligen få en större bit av familjeledigheten?

Det hoppas forskningschef Minna Salmi vid Institutet för hälsa och välfärd THL och professor Mikael Nygård vid Åbo Akademi.

Svenska Yle frågade dem om deras önskelista inför regeringsprogrammet för den nya regeringen.

- Barnfattigdomen är nummer ett för mig, säger Minna Salmi. Den har börjat öka igen, alltsedan 2012.

Ond cirkel börjar tidigt

Att den ökar handlar inte bara om utkomstfrågor, vi fixar inte barnfattigdomen bara genom inkomstöverföringar - utbildningen är en viktig bit här.

- Vi vet att det är en ond cirkel. Har du låg utbildning så är sannolikheten högre att du blir försörjare i en fattig barnfamilj, förklarar Salmi.

Antalet fattiga barn har ökat under regeringen Sipiläs tid - Salmi poängterar att mängden fattiga barn nu är uppe i 150 000, vilket är samma siffra som under det senaste toppåret 2007.

Särskilt farligt är det för riktigt små barn att växa upp i fattiga familjer.

- Barnfattigdomen har ökat mest i småbarnsfamiljer och vi vet att den är farligast just för dem. Om ett barn under två år lever i familjer med långvariga utkomstsvårigheter utgör det en större risk att barnet självt drabbas av utslagning - jämfört med om utkomstproblem förekommer i ett senare skede i barnets liv.

Fattigdom och utbildning hör ihop

Hon fortsätter:

- Om du växer upp i en fattig familj så är sannolikheten att du får låg utbildning betydligt högre också, det visar forskningen. Det här är den andra halvan av den onda cirkeln.

Därför behöver utbildningen satsningar på alla nivåer, från dagvård och småbarnspedagogik, till grundskola, yrkesutbildning och högskoleutbildning.

- Närundervisningen i yrkesskolorna har minskat, återta den. 16-åringar kan inte flytta hemifrån för att få sin yrkesutbildning. Skapa inte för stora enheter långt från hemmet, listan är lång, förklarar hon vidare.

Salmi betonar vikten av mindre undervisningsgrupper och bestående personal i dagis och skola.

- Alla klarar inte allt självständigt, säger hon.

Salmi hoppas att den nya regeringen förstår att alla de nämnda frågorna är investeringar i framtiden.

Ungas utbildning påverkar hållbarhetsgapet direkt

- Det blir väldigt dyrt med ungdomar som inte får en utbildning. Om en ung person endast får grundskolutbildning blir det i medeltal 370 000 euros förluster för den offentliga sektorn, jämfört med unga som får en utbildning, förklarar Minna Salmi vidare.

Vi räknar med att vi har 60 000 ungdomar i 15-29-årsåldern som saknar utbildning eller arbete.

- Kunde vi ge hälften av dem en utbildning så skulle vi täcka hela hållbarhetsgapet - det här borde politikerna inse, betonar hon.

"Ta tillbaka årliga justeringen av barnbidraget!"

Mikael Nygård, professor i socialpolitik vid Åbo Akademi, vill att en del av de försämringar inom familjepolitiken som tidigare regeringar har gjort dras tillbaka.

- Återställ barnbidragets årliga indexjustering, som togs bort. Se till att kommunerna har tillräckligt pengar att sätta in i både service och förebyggande barnskydd, där behövs det resurser i dag.

Nygård säger att de tidigare regeringarna har behandlat familjepolitiken styvmoderligt.

- Den har varit eftersatt och åtstramningar har gjorts på olika områden, både när det gäller inkomstöverföringar och service.

Regeringssammansättningen viktig men den politiska viljan avgör

Han förutspår också att det rör på sig inom familjeledigheterna - men hur, det återstår att se.

- Om regeringsbasen består av socialdemokrater och samlingspartister kan reformen utfalla väl när det handlar om att förnya familjeledigheterna.

Nygård betonar att det inte är regeringens sammansättning som avgör i sig, utan det handlar om vilken vilja man visar för att förnya familjepolitiken. Det handlar också om ekonomisk kontext.

- Stramhet har präglat politiken på 2010-talet. Staten har velat minska på statsskulden och minska på utgifterna. Det här har drabbat familjepolitiken.

Han bedömer att om det händer något på området, så gäller det familjeledigheterna.

- Det här är ändå en vild tippning från min sida, säger han.

Sdp och Samlingspartiet: Familjeledigheterna kan avancera

Forskningschef Minna Salmi, THL, instämmer med Nygård.

- Sdp:s och Samlingspartiets modeller för att förnya familjeledigheterna är nästan identiska. Problemet är att deras förslag betyder att pappaledigheten skulle bli bara tre veckor längre och den inkomstrelaterade ledigheten i sin helhet skulle bli bara två veckor längre.

Samlingspartiet har sagt att partiet önskar en ambitiös reform av familjeledigheterna.

- Men dessa förslag är inte särskilt ambitiösa, säger Salmi. Vi behöver en klart längre kvot för att stöda pappornas möjligheter att vara längre borta från jobbet.

Hon betonar att arbetsgivarna måste åläggas att skaffa vikarier för papporna under deras ledighet, precis som man gör på kvinnornas arbetsplatser. Annars tvekar pappor att ta längre familjeledigheter.

Minna Salmi är själv en av arkitekterna till 6+6+6-modellen.. Enligt den skulle mamman och pappan båda ha en kvot på sex månader, pappan sex månader och föräldrarna kunde avgöra hur de utnyttjar de återstående sex månaderna.

- Själv har jag nu föreslagit att börja med en 4+6+4-modell så att pappans kvot skulle vara lika lång som mammans. Däremellan kunde de sinsemellan fundera över hur de vill dela på sex månader efter mammans kvot.

Vi måste minska på klyftorna i samhället

― forskningschef Minna Salmi, THL

Regeringen Sipilä har åtgärdat mycket inom ekonomin. Arbetslösheten har till exempel minskat.

- Men vi måste åtgärda utslagningshotade barn och unga nu. Beslutsfattarna behöver inse kopplingen till utbildningen, framhåller Salmi.

Många partier talar om vikten av kostnadsfri utbildning på andra stadiet. Det är viktigt att förstå att det här är viktigt just med tanke på utslagningshotade unga.

- Vi behöver också inse att stödformer såsom skolhälsovård och handledning i skolan behövs för att unga kan göra de viktiga valen och få stöd när det behövs.

Salmi betonar vikten av att satsa på vuxna i skolan som kan hjälpa de unga att göra sina val.

- Vi behöver sådana resurser mycket mera än vad vi har i dag.