Granskning: Missförstånd, slarv och Whatsapp-förvirring bakom inhemska dominantens tvångsdegradering – grova brister i utbetalningar i flera års tid
PK-35 Vantaas nekade ligalicens togs emot som en chock i Fotbollsfinland – men en titt bakom beslutet målar upp en dyster bild om den regerande mästarens ekonomiska situation. Trots allvarliga problem var det till slut simpla misstag som fällde föreningen.
Nio ligasäsonger. Saldot: sju guld och två silver. PK-35 Vantaa har varit fullständigt överlägsna på de inhemska damfotbollsplanerna under 2010-talet och firade sitt färskaste finländska mästerskap för ett halvår sedan.
Nu spelar de i division 1.
Föreningen nekades i januari ligalicens på grund av flera såväl ekonomiska som rättsliga övertramp och flyttades ner ett pinnhål.
Flera frågor hänger kvar i luften. Hur kan en sportsligt så framgångsrik klubb samtidigt krisa ekonomiskt? Hur kunde så elementära missar ske i licensprocessen? Hur hade PK tidigare beviljats ligalicens om de burit sig åt på samma sätt?
Yle Sporten har nystat i PK-35 Vantaas tvångsdegradering, och nu berättar de ansvariga inom Vandaklubben för första gången sin syn på saken. Efter samtal med ett knappt tiotal inblandade personer målas en snårig bild kantad av misslyckanden upp.
Medveten risktagning efter herrkonkursen
Kärnan i allting är PK-35 Vantaas svaga ekonomi. Grunden till detta är herrlagets konkurs 2016.
Trots att herr- och damverksamheten i praktiken var åtskilda föll en del av de tunga konkursskulderna på damlagets redan från tidigare smala ekonomiska axlar.
– Om vi tittar helt från 2009 då föreningen grundades gick allting föredömligt fram till konkursen. Där började de magra kassaåren, säger PK-35 Vantaas ordförande Markku Hynninen.
En treårig plan lades fram. Den ekonomiska bördan var tung men de sportsliga satsningarna fortsatte och efter silvret 2017 landade guldet igen i Vanda 2018. Efter säsongen 2019 var det tänkt att herrkonkursens obligationer skulle vara undanstökade.
– Här kommer vi till om vi borde skurit ned på utgifterna genast eller välja treårsplanen och försöka leva med det strama läget. Frågan är vilken som varit det smartare valet, säger Hynninen och berättar att man föll för det senare alternativet.
Så det var en medveten risktagning?
– På sätt och vis jo. Vi ville hålla nivån vi hade 2016 och målet var att balansera allting under de här tre åren, varav 2019 skulle varit det sista. Efter det kunde vi fortsatt från rent bord. Givetvis finns det risker, det förstår jag, men jag tycker det fanns en tydlig plan. Nu då licensen nekades kommer vi inte åt att fullfölja den.
Enligt Kaj Björkqvist, som fungerade som PK-35:s general manager fram till januari, var budgeten för 2019 inte hållbar. Detta ska också ha påtalats i PK:s ledningsgrupp samt under möten med Bollförbundet, som ifrågasatte realismen i uträkningarna.
– Det är viktigt att vi tittar i backspegeln om vi ska försöka förklara varför det blev så här. Ekonomin har helt enkelt varit dålig, säger Björkqvist.
– Alla som känner mig vet att jag är en optimist, men det finns gränser för hur långt optimismen kan sträcka sig.
Trots utmaningarna skrev PK-35 två proffskontrakt hösten 2018. Först med Ashley Riefner i november och sedan Gentjana Rochi i december (båda spelarna har, liksom en handfull andra, lämnat PK efter det negativa licensbeslutet).
Riefners avtal fungerade som grund för det livsviktiga stödet från Vanda stad, som förutsätter minst ett proffskontrakt. Stadens stöd på 60 000 euro per år utgjorde ungefär hälften av lagets budget. Det har nu fallit bort och samtidigt har även PK-35:s budget halverats.
Värvningen av skyttedrottningen Rochi beskriver Hynninen som ett ”specialprojekt”.
– Föreningens ledning förband sig till att vi vid behov fixar pengarna för Rochi utanför budgeten. Vilket innebar att vi skulle jobba extra för att skaffa sponsorer. Och om vi inte lyckades med det, stå för kostnaderna själva.
Lönerna alltid sena
Den ekonomiska situationen var minst sagt utmanande. PK-35 Vantaa hade tiotals tusen euro i obetalda ersättningar till spelarna när säsongen 2018 var över.
Men det var i sig inget nytt. Klubben hade inte heller åren innan klarat av att betala sina skulder förrän långt efter avslutad säsong. Mittfältaren Roosa Bröijers svar på frågan om hon någonsin fått sina betalningar i tid är tydligt:
– Egentligen inte. Vi har aldrig fått våra spelararvoden den dag som utlovats. Någon enstaka kan kanske ha kommit i tid, men annars har det handlat om att efter säsongen vänta när pengarna trillar in på kontot.
Mera om Roosa Bröijer och hur spelarna i PK-35 upplevde den chockartade nedflyttningen i Sportlivs minidokumentär:

Att leva från hand till mun är dock PK-35 dessvärre långt ifrån ensam om inom finländsk (dam)fotboll. Det är dessutom tillåtet att ha obetalda skulder ifall det finns en klar och tydlig dokumentation över betalningsplanen.
Det var där PK nu tappade bollen.
Nu i efterhand är det ju lätt att säga att det var dumt av oss
Kaj Björkqvist
Bollförbundets licenskommitté och senare idrottens rättskyddsnämnd fällde PK-35 Vantaa på flera punkter. I beslutet konstateras dessutom: ”PK-35 har bevisligen gjort sig skyldig till flera försummelser eller handlingar, varav alla i sig hade gjort det möjligt att neka licensen”.
PK-35 klarade enligt licenskommittén inte av att uppfylla fyra såkallade A-kriterier, som är obligatoriska för ligalicens. Nedan dessa försummelser uppräknade (Yle Sportens formuleringar utifrån licensbeslutet som kan läsas i sin helhet här):
- 1. PK-35:s senaste bokslut har inte till alla delar följt Bokföringslagen.
- 2. PK-35 har haft flera ouppklarade spelarskulder vid deadlinen 15.11.2018.
- 3. PK-35 har gett licenskommittén felaktiga uppgifter när föreningen 7.1.2019 bekräftade att den inte längre har ouppklarade skulder till sina spelare.
- 4. PK-35 har inte levererat all information och alla dokument som licenskommittén krävt.
Vad Yle Sporten erfar är den centrala anledningen till nekad licens punkt nummer 2, som i sin tur lett till punkt 3. Föreningen hade även andra övertramp i form av bland annat de nämnda bokslutsoklarheterna och försenade dokumenten – men den sista droppen ska ha varit de ouppklarade skulderna.
Hur gick det då till när PK-35 kom överens med sina spelare om utbetalningen av skulderna och varför dög inte förklaringen för licenskommittén? Den benas ut härnäst.
– Den största orsaken är att vi som förening misslyckades i licenshanteringen. Vi gjorde några misstag och lyckades inte presentera den verkliga situationen. Vi skötte oss dåligt och licenskommittén kunde därför inte skapa sig en korrekt bild, säger Hynninen.
Föreningen kallade spelarna till ett möte vid hemmastadion i Myrbacka den 12 november 2018. Under mötet gick man igenom situationen och förklarade att pengarna i dagsläget inte finns, men att skulderna ska betalas senast under de två första månaderna av 2019.
De spelare som inte kunde närvara under mötet fick information om överenskommelsen per Whatsapp. Fram till att de enskilda överenskommelserna skrevs in i spelarkontrakt för 2019 var meddelandena i Whatsapp den enda skriftliga dokumentationen som fanns.
– Det gjordes inga skriftliga dokument och nu i efterhand är det ju lätt att säga att det var dumt av oss. Men vi trodde att det var helt okej att göra så här. Eftersom vi gjort på samma sätt under föregående år var beslutet en ganska stor överraskning, säger Björkqvist.
Hur har det här förfarandet då godkänts tidigare?
– Det kan man fråga sig. Till exempel efter säsongen 2017 hade vi liknande skulder och kom muntligt överens med spelarna och skötte utbetalningarna enligt den överenskommelsen – och ingen reagerade. Men det skyddar förstås inte oss nu.
Bollförbundet inte märkt tidigare missar
Missen från PK:s sida är obestridlig. Det står tydligt i reglerna att överenskommelserna ska vara skriftliga.
Men varför har dylika överenskommelser då godkänts tidigare? Sannolikt har ingen helt enkelt lagt märke till dem.
– Det har inte kommit fram hos oss. Vi har litat på att föreningen sköter sina skyldigheter, säger Petri Salminen som är ordförande för licenskommittén på Bollförbundet.
Denna gång var Bollförbundet extra uppmärksamma eftersom PK-spelare varit i kontakt till spelarförbundet som i sin tur kommunicerat bekymren vidare till Bollförbundet. PK hade också fått en varning för försenade dokument året innan och var nu under speciell övervakning.
Spelare hade varit i kontakt med spelarförbundet efter ett överraskande skattebesked. Vid byte av revisionsbyrå hade en del av spelarersättningarna som PK-35 betalat ut som skattefria kostnadsersättningarna börjat tolkas som lön. Det ledde i sin tur till kvarskatt för en del spelare.
Detta ledde också till oreda i bokslutet – som var en av punkterna föreningen fälldes på – eftersom de drabbade spelarna var tvungna att skicka in korrigerade uppgifter vilket stökade till bokslutet flera gånger mellan september och december 2018.
Det om det – tillbaka till Whatsapp-förvirringen.
Här rör vi oss kanske lite grann i en gråzon
Markku Hynninen
Trots att det saknades ordentlig skriftlig dokumentation – ett avtal med en tydlig överrenskommelse och bägge parters underteckning – kunde PK ha slunkit in på ett bananskal. Detta tack vare Whatsapp.
– Här rör vi oss kanske lite grann i en gråzon, hur bindande det där nu egentligen är för den enskilda spelaren, men så vitt jag vet protesterade ingen spelare när saken meddelades, säger PK-ordförande Hynninen.
Ifall föreningen i tid hade meddelat Bollförbundet att överenskommelsen finns ”svart på vitt” i Whatsapp kunde detta de facto ha räckt som bevisföring. Nu blev frågan dock aldrig aktuell.
– Vi såg Whatsapp-meddelandena först efter att vi förkastat deras licens. Hade de skickat oss den tidigare kunde vi undersökt saken, säger Salminen från licenskommittén.
Det finns inget prejudikat, men enligt Yle Sportens uppgifter är det fullt möjligt att Whatsapp skulle ha räckt.
Oavsett vad tolkningen i slutändan skulle varit kvarstår faktum att överenskommelsen borde skötts bättre från PK:s sida. Faktum att föreningen trodde att den muntliga uppgörelsen räckte ledde också till förseelsen på punkt 3 (givande av felaktiga uppgifter).
PK:s representanter bekräftade 7.1.2019 skriftligt att alla förpliktelser är avklarade. I och med att licenskommittén fortfarande inte hade tillgång till odiskutabel bevisföring om överenskommelserna med spelarna, tolkades bekräftelsen i praktiken som lögn.
– Man får ju ha obetalt om man kommit överens om det. Nu skedde det helt enkelt sjabbel från vår sida i informationsgången till licenskommittén. I verkligheten borde det vi gjort ha räckt, menar Hynninen.
”Måste behandla alla jämlikt”
En förening som inte uppfyller alla A-kriterier kan spela vidare med undantagslov. Här skedde ännu ett misstag från PK:s sida, som bottnar i missförstånd och slarv.
En ansökan om dispens borde ha varit inlämnad senast 30.11, men PK-35 lämnade aldrig in en ansökan.
– Vi hade bett om tilläggstid och trodde det också omfattade det här. Vi förstod inte att vi ännu skilt borde ha ansökt om dispens, säger Hynninen.
När PK-35 överklagade licenskommitténs beslut använde föreningen ord som ”osportslig, orättvis och orimlig” för att beskriva domen. Nu finns endast det sistnämnda kvar i Hynninens vokabulär.
– Juridiskt förstår jag att ett sådant här beslut kunde fattas med de uppgifter som fanns till förfogande. Om det sedan var rimligt är en annan femma, säger Hynninen.
– Vi måste behandla alla föreningar jämlikt, betonar licensordförande Petri Salminen. Även om PK är finländska mästare kan vi inte titta mellan fingrarna om vi vill vara trovärdiga och rättvisa.
PK-35 ville att spelarna skulle förhörts av idrottens rättsskyddsnämnd, men nämnden konstaterade att de tillgängliga uppgifterna var tillräckliga för att fastställda domen.
Så var landar vi? Ekonomiska bekymmer, misstag och feluppfattningar ledde till att PK-35 Vantaas dominans fick ett abrupt slut. Laget spelar vidare i division 1 och har alla chanser att stiga tillbaka genast. Flera lärdomar rikare.
Kaj Björkqvist summerar härvan så här:
– Det här handlar i sista hand om ganska enkla saker. Föreningen hade för lite pengar under säsongen, försökte komma överens om skulderna med spelarna och kom det också, men inte på ett sätt som Bollförbundet kunde acceptera. Och de hänvisar helt korrekt till sina tydliga paragrafer som vi borde ha följt. That’s it.
”Hur kunde man låta det här hända?” Chock och katastrof när beskedet kom – Roosa besviken över hur saker sköttes i skandalomsusade PK-35 Vantaa
Det kom som en bomb, säger Roosa Bröijer i Sportliv.