Vasas enda svenskspråkiga öppna daghem stänger – "Det är låg tröskel att komma hit"

Vasa stad sparar och alla nämnder ska spara 2,5 procent. Det innebär bland annat att tre öppna daghem och tre gruppfamiljedaghem inte öppnar sina dörrar i höst.

Gustavsborgs öppna daghem flyttar ihop med ett finskspråkigt öppet daghem i centrum. Daghemmet har haft ett 50-tal besökare i veckan.

Vi måste spara. Vi har gått igenom alla enheter vi har inom den öppna dagvården och vi måste välja.

Merja Martin

Merja Martin som är direktör för småbarnspedagogiken på Vasa stad säger att orsaken till att Gustavsborgs öppna daghem ska flytta är stadens dåliga ekonomi.

- Vi måste spara. Vi har gått igenom alla enheter vi har inom den öppna dagvården och vi måste välja. Gustavsborgs öppna daghem verkar i lite för stora utrymmen som inte är planerade för så många barn och vuxna och dessutom är det problem med inomhusluften där, säger Martin.

Måste renoveras

Gustavsborgs öppna daghem verkar på kasernområdet i Vasa och man har redan tidigare konstaterat problem med inomhusluften där och därför skulle man oberoende ha varit tvungna att flytta därifrån.

Nu sker flytten till centrum där man flyttar ihop med Vaahteramäen avoin päiväkoti.

Merja Martin berättar att man har haft en grupp som har funderat på hur man inom småbarnspedagogiken ska kunna spara pengar.

- Gruppen har tänkt att de öppna daghemmen i centrum skulle ha språkbad. Det tycker vi skulle passa bra i Vasa. Vi vill att det tvåspråkiga öppna daghemmet ska vara i centrum eftersom alla har enkelt att komma dit från hela stan. Vi ska ta vara på att det svenska språket blir kvar, säger Martin.

Lagstadgad verksamhet

Den mesta verksamheten inom småbarnspedagogiken är lagstadgad, alltså sådan service som staden måste erbjuda, som till exempel dagvård för de barn vars föräldrar jobbar.

Det som är lagstadgat kan vi inte röra. Det är den extra guldkanten som vi har som vi kan spara på.

Merja Martin

Den öppna daghemsverksamheten dit barnen kommer tillsammans med sina föräldrar är inte lagstadgad och därför är det här en service som staden kan spara bort.

- Det som är lagstadgat kan vi inte röra. Det är den extra guldkanten som vi har som vi kan spara på. Jag förstår att den här verksamheten är väldigt viktig för dem som är hemma och de skulle behöva den och därför lägger vi inte ner allt, vi fortsätter med fyra enheter, säger Martin.

Den öppna småbarnspedagogikens verksamhet fortsätter normalt också i de finskspråkiga öppna daghemmen i Gerby, Roparnäs och Korsnäståget.

Det finskspråkiga öppna daghemmet Kuningattarenpolun avoin päiväkoti vid Drottningstigen läggs ned helt och hållet.

Inga uppsägningar

Merja Martin lovar att personalen inte kommer att bli uppsagd utan de kommer att få nya arbetsuppgifter inom småbarnsfostran.

Hanna Valkeinen är daghemsföreståndare på Gustavsborgs öppna daghem och hon säger att de är medvetna om att staden inte kan spara in på den lagstadgade verksamheten.

- Frågan är vad vi ska spara på och vi har sparat i många år. Då måste man titta på den verksamhet som inte är lagstadgad, säger Valkeinen.

Valkeinen berättar att personalen har blivit hörd och staden har bett personalen fundera på hur den öppna verksamheten ska se ut om man bara har fyra öppna daghem kvar.

Från den första juni är Gustavsborgs öppna daghem stängt.

- Så mycket mer än det vet vi inte just nu. Vi hoppas ju att allt ska bli klart så fort som möjligt. Föräldrarna frågar hur det ska bli, säger Valkeinen.

- De frågar hur det ska bli med Gustavsborg och vart vi ska ta vägen. De flesta beklagar och de flesta har inte förståelse för att man sparar på den här typen av verksamhet, säger Eva-Gun Carlsson som jobbar på Gustavsborgs öppna daghem.

Till det öppna daghemmet kommer barnen tillsammans med sina föräldrar, utom klubbarnen mellan 2,5 och fem år som kommer dit för fyra timmar, två dagar i veckan.

Stort behov

Enligt daghemsföreståndare Hanna Valkeinen finns det ett behov av Gustavsborgs öppna daghems verksamhet. Daghemmet har enligt Valkeinen nästan varje år flest besökare av de öppna daghemmen.

Eva-Gun Carlsson berättar att de har mellan tio och femton barn och ibland över tjugo barn plus vuxna på det öppna daghemmet.

Förutom den öppna daghemsverksamheten har Gustavsborgs öppna daghem klubbverksamhet där det just nu finns sex barn inskrivna.

- Det är klubbarnen som har minskat i antal, säger Carlsson.

Valkeinen tror att det är den subjektiva rätten till dagvård som har gjort att klubbarnen blivit färre.

- Man har rätt till 20 timmar dagvård om den ena föräldern är hemma och många väljer det alternativet. Vi tror också att det kan bero på att vi är det enda svenskspråkiga öppna daghemmet och om man bor lite längre bort kan det vara enklare att välja närdaghemmet. Dagvårdavgifterna har blivit lägre och det spelar säkert också en roll, säger Valkeinen.

För klubbarnen är det sociala viktigt, att de får träffa andra barn och vara lite ifrån mamma och pappa.

Hanna Valkeinen

Storasyskon

Föreståndare Hanna Valkeinen berättar att dagklubbens verksamhet är ganska samma som daghemmens verksamhet.

- Vi utgår från samma läroplan och vi jobbar likadant. Det som skiljer är att om man går i klubben är det åtta timmar i veckan. För klubbarnen är det sociala viktigt, att de får träffa andra barn och vara lite ifrån mamma och pappa, säger Valkeinen.

- Klubbarnen är ganska ofta storasyskon, ofta är det så att mamma eller pappa är hemma med ett småsyskon och det äldre barnet kommer till klubben två dagar i veckan och får lära sig att vara tillsammans med andra barn. Klubbarnen skjutsas hit från hela stan, säger Carlsson.

Förutom dagklubben har Gustavsborgs öppna daghem också öppen verksamhet dit det är bara att komma. Paulina Sjöholm besöker ofta Gustavsborgs öppna daghem med sin ettåriga son Aake, eftersom de bor i närheten.

- Vi kommer hit efter att vi vaknat och ätit frukost. Annars skulle vi vara hemma på tu man hand och det är trevligt att träffa lite människor och Aake tycker om andra barn.

Låg tröskel

Paulina Sjöholm berättar att hon gärna kommer till Gustavsborgs öppna daghem för att träffa andra vuxna.

- Det är låg tröskel att komma hit. Jag tycker att det är tråkigt att det här slutar och jag vet inte riktigt vad vi skulle göra om det här inte fanns, säger Sjöholm.

Jag tror att om man inte förstår den här verksamheten kanske man bara tänker att det är ett sätt att spara.

Hanna Valkeinen

Daghemsföreståndaren Hanna Valkeinen undrar om de som fattar de politiska besluten vet tillräckligt om den öppna daghemsverksamheten.

- Det är tråkigt att man väljer att spara på den här typen av verksamhet. Politikerna skulle gärna få se hur viktig den är. Jag tror att om man inte förstår den här verksamheten kanske man bara tänker att det är ett sätt att spara, men jag tror inte att det i det långa loppet sparar pengar, säger Valkeinen.

Eva-Gun Carlsson säger att hon förstår att den öppna daghemsverksamheten synas eftersom den inte är lagstadgad, men hon tycker att man också borde väga in de mjukare värdena.

- Ur social synpunkt är den en väldigt välbehövlig verksamhet. Det är viktigt att det finns någonstans att komma när man är hemma med små barn. Det gagnar staden i det långa loppet att folk är hemma och sköter sina barn istället för att ta upp en dagvårdsplats, säger Carlsson.