Förlängningsdrama i Idrottshuset när giganternas kamp om FM-guldet började – Koskinens räddningar lade grunden för Dickens seger
Den första FM-finalen mellan de bekanta antagonisterna Helsingfors IFK och Dicken blev precis så jämn och spännande som man kunde hoppas. Hårda dueller, högklassigt målvaktspel och mycket vilja präglade den svängiga matchen som Dicken slutligen vann efter förlängning med 28–26.
Lagen ställdes mot varandra redan för sjätte gången under säsongen och hittills hade 2018-2019 gått i IFK:s regi med fyra segrar.
Dicken gick in i den första finalen som regerande mästare, men ändå inte som favorit. Kapten Anna Lindahl trodde ändå att bredden i truppen på sikt skulle bli avgörande.
– Det har varit en annorlunda säsong, vi fick börja om två gånger. Först stack åtta spelare och sen bytte vi tränare. Men bra har det gått, vi är i final, det är bra prestation av vårt lag, sade Anna Lindahl inför matchen till Yle.
Efter fyra raka Dicken-mästerskap trodde Linda Cainberg från IFK däremot att just deras bredd skulle fälla avgörandet.
– Vi kommer med bredare material och ett säkrare försvar- och målvaktsspel till finalen. Vi har utvecklats mycket sen ifjol. Det kan vara nervigt i början, men nu kör vi för fullt, lovade Linda Cainberg inför matchen.
Peitsaro vass i starten
Lagen följdes åt i målväg i inledningen av matchen, men gästande Dicken var knappt före och höll både initiativ och ledning inledningsvis.
Efter 13 minuter ledde Dicken med 6–3 efter bland annat fyra mål av en glödhet Matilda Peitsaro.
Också Kira Itkonen i mål för Dicken bidrog tidigt med räddningar för att hålla hemmalaget på mattan och efter 20 spelade minuter ledde Drumsölaget med 10–5.
– Man måste lyfta på hatten för Dickens spel. När motståndaren (HIFK) lyfter upp en hög etta brukar det bli lite råddigt men Dicken har agerat bra trots det, sade Yle Sportens referent Kristian Karlsson i direktsändning.
IFK började ändå småningom krypa närmare när också FM-seriens bästa målskytt Kathlen Ax började visa livstecken i offensiven.
Snabbt hade IFK kommit igen från ett 6–11-underläge till 10-11, vilket fick Ken Sirenius att ta timeout.
– Om vi blir lite stressade måste vi se till att ta kontrollen tillbaka. Det är lugnt, det är lugnt, poängterade Dicken-lotsen under tidsfristen.
Sirenius åtgärd fick önskat resultat och till paus gick lagen vid ställningen 13–11 till Dicken.
– Vi började bra och höll hög nivå i 20 minuter, men sen tappade vi lite och släppte in en del enkla mål. Jag litar nog på att vi fixar det här, sade Peitsaro som gjorde fem mål i den första halvleken.
Kira Itkonen gjorde åtta räddningar i Dicken-buren jämfört med Roosa Niemis fyra i den första halvleken.
IFK på hugget i början av andra halvlek
Starten av den andra halvleken gick i hemmalagets regi när IFK efter fem minuter redan hade utjämnat den första finalen då också Linda Cainberg började hitta en ny växel och efter 36 minuter gjorde Anna Vinogradova 15–14 till IFK och fick Sirenius att agera igen.
– Det är små detaljer som vi måste fixa tillsammans nu. Ni måste kliva in på IFK mera, sade Sirenius.
Trots den lilla pausen fanns det en beslutsamhet och en skärpa i IFK: spel som ledde till att initiativet i spelväg tidvis hamnade hos hemmalaget, men Dicken plockades också samtidigt in veteranen Sonja Koskinen mellan stolparna för att få till stånd en ändring i matchbilden.
Koskinens räddningar forcerade förlängning
Lagen gick in i den sista kvarten vid ställningen 19–19 och storpubliken i Idrottshuset svävade i total ovisshet om slutresultatet.
Stark försvar från bägge läger fortsatte att hålla siffrorna nere i den spännande matchen och spelet blev avvaktande och taktiskt från att tidvis ha varit mer fartfyllt och kontringsbaserat.
– Det här är säsongens sjätte inbördesmöte och det blir helt klart den mest målsnåla tillställningen av alla, fyra i serien och en i cupen, konstaterade Kristian Karlsson under slutminuterna när IFK kvitterade till 21–21 med fem minuter kvar.
När Anna Lindholm gjorde 22–21 till Dicken tog IFK-lotsen Rostislav Grinishin sin tredje och sista timeout och ritade upp en plan för att vända på final nummer ett.
I följande anfall lyckades Ella Holopainen kvittera för IFK och hemmalaget hade också en boll i stolpen utan utdelning. Både Holopainen och Vinogradova fick ännu en chans att avgöra men Sonja Koskinen räddade bägge gångerna.
Matchen gick till förlängning vid siffrorna 22–22 och även efter fem förlängningsminuter var det jämna steg, 25–25 på resultattavlan.
I den andra halvleken kunde ändå Dicken sätta in ett ryck. Sonja Koskinen gjorde sig stor samtidigt som unga Mia Åstrand gjorde två viktiga mål, hennes första i matchen.
Dicken vann matchen med 28–26 och leder finalserien med 1–0. Ser man till antalet målskyttar (HIFK sex, Dicken tio) och antalet målvakter i med bokförda räddningar (HIFK en, Dicken två) kan man tänka sig att det var just Dickens bredd som fällde avgörandet.
Final nummer två spelas i Britas på fredag, en bredare och större plan, som också kan påverka matchbilden.
Samtliga finaler visas av Yle.
Resultat, FM-final 1/5, Helsingfors idrottshus:
Helsingfors IFK – Dicken 26–28 efter förlängning, 22–22 (11–13)
Målskyttar IFK: Linda Cainberg 7, Katlen Ax 6, Inka Jäntti 6, Ella Holopainen 3, Anna Vinograodova 3, Anniina Nyholm 1
Målskyttar Dicken: Anna Lindholm 6, Matilda Peitsaro 6, Linnea Aula 4, Anna Lindahl 3, Tove Salokivi 2, Emilia Valkamo 2, Mia Åstrand 2, Karolina Nylund 1, Jessika Gammals 1, Catarina Nyberg 1
Målvakterna:
HIFK: Roosa Niemi 16 räddningar
Dicken: Kira Itkonen 12 räddningar, Sonja Koskinen 17 räddningar
Matchserien står 1–0 till Dicken.
Komplett matchfakta på förbundets webbplats.
Finalprogrammet
28 april, HIFK–Dicken 26–28 (11–13)
3 maj, Dicken–HIFK
7 maj, HIFK–Dicken
- - - - - - - - - - - -
9 maj, Dicken–HIFK (vid behov)
12 maj, HIFK–Dicken (vid behov)
' /%3E%3C/svg%3E)
