Bönderna har varit tidigt ute med harven: "Jag har också spridit ut lite koskit under veckoslutet"
Genom åren har det skapats en märklig kultur bland jordbrukare i Finland. Det är vid morsdag man ska ut på åkrarna för att så. I år har vårbruket varit i gång i drygt en vecka redan.
- När jag började som jordbrukare 2014 var jag ute på åkrarna långt före morsdag. Då var det sått redan före första maj. Så tidigt blir det trots allt inte i år, säger Nilsson.
Nu har Nilsson redan hunnit med att ytharva och gödsla. Lukten känns i hela Drombom i Liljendal.
- Jo, de ble spridi lite kuddskit under veckoslutet, säger Nilsson på bredaste tänkbara östnyländska.
Lerig landsväg stör mera än lukten från naturgödslet
Nilssons gård har haft kreatur i många år. Han säger att lukten är välkänd för alla i byn och att grannarna är härdade.
- Jag brukar inte få in klagomål men om det klagas är det för att jag har smort ner landsvägen då jag kört mellan olika åkertegar, berättar Nilsson.
Det är inte enbart för att bli av med spillningen som Nilsson sprider ut det på åkrarna.
- Det är definitivt en ekonomisk nytta. Egentligen skulle jag vilja sprida ut ännu mera än det jag har tillgång till. Det reducerar kostnaderna och det ger tillbaka den näring till åkrarna som försvinner då det växer. Dessutom blir åkerns struktur bättre, säger Nilsson.
En ko producerar närmare 6000 liter mjölk per år
Korna i Kristoffer Nilssons ladugård producerar förstås också det som de ska producera, det vill säga mjölk.
Nilsson har ingen aning om hur många kalvar han har, men alla boxar är fulla med kreatur. Det innebär att han har ett 70-tal kor på gården.
Att Nilsson faktiskt inte har någon exakt siffra på antalet djur beror på att gårdarnas storlek oftast beräknas utgående från den mjölk som produceras.
På årsnivå producerar Kristoffer Nilssons gård ungefär 400 000 liter mjölk.
- Man blir lite fäst vid djuren. De har till och med namn. De är personligheter. Eftersom jag besöker ladugården både morgon och kväll och lite där emellan, så är det klart att man blir fäst vid dem, säger Nilsson.
Naturgödslet utesluter inte konstgödslet
Men tillbaka till åkrarna: Trots naturgödslet krävs det att man också tillför åkern konstgödsel då man sår.
- Förra veckan ytharvade jag åkrarna och på valborgsmässoaftonen ska jag harva. Först tyckte jag att det inte verkade finnas så mycket fukt kvar i åkrarna, men när jag testgrävde lite djupare såg det riktigt bra ut, säger Nilsson.
Förra säsongen var Nilsson tvungen att köpa in foder åt korna eftersom en del av det egna fodret torkade bort på åkrar och ängar på grund av det varma och regnfria vädret.
- Det jag undrar över nu är hur det här året ska bli. Blir det lika torrt som för ett år sedan? Och hur mycket av det som finns i lagren i form av foder vågar jag använda? Man vill ha en liten buffert, säger Nilsson.
Därför önskar sig Kristoffer Nilsson nu lite nederbörd. Han tycker att det inte skulle störa nämnvärt även om det skulle bli avbrott i vårbruket.
- Ungefär 25-30 millimeter regn skulle vara helt på sin plats, säger Nilsson.
