Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Analys: Dragkampen mellan miljön och industrin blir en het potatis under hela regeringsperioden

Från 2019
Uppdaterad 29.04.2019 15:24.
En granstockshög med tallar mot klar himmel i bakgrunden.
Bild: Pia Santonen / Yle

Metsä Groups meddelande om nya investeringar satte fart på diskussionen om klimatpolitiken i Finland. Dragkampen mellan kravet på en striktare miljöpolitik och industriinvesteringar blir intressant att följa med, skriver Svenska Yles politiska reporter AG Karlsson.

Metsä Group meddelade nyligen att man planerar stora investeringar i Kemi och Raumo. I Kemi skulle en ny bioproduktfabrik sysselsätta 250 personer och i Raumo skulle 100 personer sysselsättas.

De indirekta sysselsättande effekterna skulle vara mångfaldiga.

Förfarandet med miljökonsekvensbedömningen kommer till näst igång. Slutgiltigt beslut om investeringarna utlovas nästa år.

Industrin, arbetarna och de berörda orterna jublar. Hundratals nya arbetsplatser och livskraft för hela regioner för årtionden framåt säger man inte nej till.

Miljöaspekter skulle beaktas bättre, hette det

Ett litet problem har ändå uppstått. Fabrikerna kräver bränsle, och hyggena skulle kunna öka i norra Finland.

Det skulle få effekter för de omtalade kolsänkorna, som partierna värnade om i valkampanjen. Många har dessutom bedyrat att miljöfrågorna ska väga tyngre i beslutsfattandet än tidigare.

I sin första fråga till partierna vill regeringssonderaren, Socialdemokraternas partiordförande Antti Rinne, veta hur partierna vill trygga miljöns mångfald i Finland.

Var det ett test för partierna?

Nu fattar inte regeringen beslut om enskilda fabriksinvesteringar på samma sätt som då ett kärnkraftverk ska ges tillstånd.

Företagsstöden och beskattningen kan regeringen styra, miljölagstiftningen likaså, men mer på sikt.

Den aktuella debatten handlar om ett hurdant investeringsklimat vi ska ha i Finland. Den handlar om hur staten bemöter företag som vill satsa på industrianläggningar.

Genom att lägga ut sitt meddelande lämpligt inför regeringsförhandlingarna ville kanske Metsä Group testa de blivande regeringspartierna.

Fröjd och missnöje uttalades

Antti Rinne kommenterade planerna i Yles program Morgonettan på lördag morgon.

Enligt Rinne kan miljöskadorna som uppstår kompenseras annanstans. Vidare ska staten vara redo att investera i den infrastruktur som behövs, bland annat bättre vägar och hamnar.

Ordförande för De grönas riksdagsgrupp Krista Mikkonen sade att ”det är svårt att få otaliga nya jättecellulosafabriker att rymmas i Finland, om vi tar bekämpandet av klimatförändringen och naturens mångfald på allvar”.

I sina svar på regeringssonderarens frågor skriver De gröna att skogsavverkningen måste minskas.

Halla-aho avundas inte Rinne

Sannfinländarnas ordförande Jussi Halla-aho tvittrade att han inte avundas Rinne.

”De gröna går inte med på kompromisser i miljöfrågor och Samlingspartiet i ekonomiska frågor”, skrev Halla-aho.

Samlingspartiets Arto Satonen förundrade sig över att en del tycker att den nya fabriken i Kemi inte skulle kunna förverkligas på grund av miljöaspekter.

”Hur svarar vi på ett socialt hållbart sätt på klimatförändringen om vi inte möjliggör en investering som medför 1,5 miljarder euro i skatteintänkter per år”, skrev Satonen.

Gäller att hålla tungan rätt i mun

Så dum är en möjlig socialdemokratisk statsminister inte att hen torpederar jätteinvesteringar i industrianläggningar i Finland.

Rinne får försöka hålla tungan rätt i mun och tala om kompenserande miljöåtgärder.

För De gröna är dilemmat större. Det ser inte bra ut att inleda en möjlig regeringsperiod med en jätteinvestering i fälld skog i norra Finland.

Ett samarbete mellan SDP, De gröna och andra möjliga regeringspartier faller knappast på en enskild fabriksinvestering.

En intressant följetong blir det ändå att följa med hur den nya, striktare miljöpolitiken tar sig uttryck konkret i regeringens politik.