"Man vet aldrig vem som sparkar en och vem som ringer" – en ettårig utflykt blev istället startskottet på ett makalöst äventyr, nu gör Toni Söderholm kometkarriär som tränare
Allt började med en blick ut från bussfönstret. Ett äventyr i Tyskland följde – ett äventyr som lett in på en häpnadsväckande karriärbana som tränare. Det här är storyn om Toni Söderholm och lärdomarna som format honom.
"Jag hade förberett mig på att spela en säsong till, men så hade cheferna andra planer"
Toni Söderholm blev tränare mer eller mindre över en natt. Men processen började egentligen redan före spelarkarriären.
– Vill du höra en hemlighet?
Toni Söderholm ser finurlig ut.
Vi sitter i bilen på väg till Ingolstadt där han ska kolla in några potentiella landslagsspelare.
– Redan 2013 när vi var här med HIFK och skulle spela en CHL-match satt jag i bussen precis här och tittade ut över vinodlingarna och tänkte att visst skulle det vara häftigt att någon gång få spela i Tyskland.
Sex år efter den bussresan är Toni Söderholm tysk förbundskapten. Bara några år efter avslutad spelarkarriär axlar han ansvaret över det regerande OS-silverlandslaget och går nu in för tränarbanans första VM-turnering.
Hur hamnade vi här?
I Sportlivs minidokumentär berättar Toni Söderholm om vägen från spelare till landslagslots – erbjudandet han inte kunde tacka nej till:

Två år senare, efter en skadefylld säsong i HIFK 2014-2015, förverkligades bussplanen. Söderholm var 37 år och kände att han måste få en brejk och komma bort från Finland.
– Det kändes lite som jag hade kört fast och jag ville helt enkelt lite bort från den finska ligan.
Samtidigt visste han att karriären var inne på sista versen. Om han ännu ville uppleva något nytt via hockeyn skulle det göras nu.
Toni Söderholms kontrakt med HIFK löpte ut våren 2015 och då var det dags att se sig om efter något nytt. Planen var att familjen skulle flytta utomlands för ett år och sedan komma hem igen.
Söderholm skulle kanske spela en säsong eller två, men efter det skulle han sadla om och börja jobba med något helt annat.
Med facit i hand var det tur att ödet ville annorlunda.
Jag hade förberett mig på att spela en säsong till, men så hade cheferna andra planer för en
Då intresset kom från München var beslutet enkelt. Kontraktet med Red Bull München gjordes klart så fort säsongen var över och efter det gick allt med rasande fart.
– Vi flög ner, kollade skolan och inom en vecka var allting klappat och klart.
Familjen bosatte sig i ett parhus i utkanterna av München, bara ett par kilometer från Söderholms nuvarande arbetsplats, det tyska ishockeyförbundet. Där har de bott sedan dess.
De har hittat sina rutiner och fått nya vänner. Frun Annika och flickorna Bianca och Nea tillbringar en stor del av fritiden på ett ridstall i närheten. Också Toni åker gärna dit ut, trots att han till en början var rädd för hästar.
Det första året i Tyskland blev minst sagt lyckat. Familjen trivdes bra och hockeylivet lekte.
Efter fyra raka segrar i finalserien avslutades säsongen med att EHC Red Bull München firade sitt första guld och Toni Söderholm fick uppleva ytterligare ett mästerskap.
Det han inte visste var att den fjärde och avgörande matchen skulle bli hans sista som aktiv spelare.
"Det var bra att jag inte visste att min karriär tog slut i april 2016. Skulle jag ha vetat att det var min sista match hade jag funderat alldeles för mycket på det."
-Toni Söderholm
Dubbel Stanley Cup-mästare bakom tränarjobbet
– Jag hade förberett mig på att spela en säsong till, men så hade cheferna andra planer för en som sen kom fram.
Cheferna, sportchefen Christian Winkler och chefstränaren Don Jackson, hade sett andra kvaliteter hos den erfarna och hårt arbetande hockeybacken från Finland. Dubbla Stanley Cup-mästaren och flerfaldiga tyska mästaren Jackson lade redan tidigt märke till Söderholms ledaregenskaper.
– Han var en självskriven ledare. Både när det gick bra för laget, men framför allt då när det gick sämre, berättar Jackson och fortsätter att Söderholm hade bra kontakt med alla spelare både i omklädningsrummet och på isen.
– Han är också otroligt bra på att lära ut nya saker, som förändringar i taktik eller spelsätt. Han var till stor hjälp för oss tränare.
Det var också Jackson som tog det avgörande beslutet att erbjuda Söderholm tränarjobbet, med ansvar för utveckling av de yngre spelarna.
Don Jackson och Toni Söderholm har vunnit två tyska mästerskap tillsammans. Det var Jackson som stod bakom beslutet att erbjuda Söderholm tränarkontrakt.
Don Jackson har precis klivit av isen efter EHC Münchens morgonträning i Olympiahallen i München och trots att laget ska åka till Berlin ännu samma kväll har han ingen brådska. Han berömmer gärna och mångordigt sin skyddsling och konstaterar att han är en utmärkt ambassadör för finländskt hockeykunnande.
Att Söderholm utnämndes till Tysklands förbundskapten ser Jackson som en naturligt steg i utvecklingen.
– Jag var inte det minsta överraskad när jag hörde att tyska ishockeyförbundet såg honom som den bästa kandidaten för jobbet.
Söderholms period som chefstränare för landslaget sträcker sig över OS i Peking 2022. Efter det är han mer än välkommen tillbaka till sin gamla klubb.
– Han har tagit ett stort kliv efter bara tre år som tränare. Jag ser att han kommer att ha många möjligheter att gå vidare som tränare i framtiden, till exempel hos oss.
Saknar en känsla från spelarkarriären
Efter guldfesten våren 2016 packade Söderholm ner spelarutrustningen i trunken och ställde in den i garaget. Han har faktiskt inte rört den sedan dess. På Sportlivs begäran kilar han ut i garaget, men kommer in och skakar på huvudet. Den kan nog inte visas på tv.
– Nej vet du, den är nog helt för musäten…
Och inte har han längtat tillbaka till spelandet heller för den delen.
“Det tog slut så snabbt och jag började med någonting nytt så hastigt, att jag inte ens riktigt hann tänka på det. Och på den vägen är det.”
-Toni Söderholm
Men det finns en sak, en känsla, som får HIFK-ikonen att bli alldeles varm inombords. Möjligheten att få vara hjälte under vilken matchkväll som helst.
– När du tar på dig din kostym, åker till matchen och sätter på dig tröjan, så vet du att du kan bli hjälten. Du vet inte när situationen kommer, men det är den möjligheten du längtar efter.
Söderholm vet att det är just den känslan som gör att det är så svårt att lägga av. Själv har han fyllt tomheten med tränarskapet. Att se adepterna lyckas känns också det väldigt bra.
– Jag vill föra vidare den känslan, hjälpa killarna att få uppleva det jag har gjort.
Om jag nu har chansen att börja en ny karriär så ska det ske här och nu
Bara några dagar efter att Toni Söderholm tackat ja till tränarjobbet där han skulle ansvara för utvecklingen av unga talanger i EHF München, var han redan på väg till det första lägret.
Det var då han insåg att spelarkarriären var över.
– Jag tänkte: Låt det vara, det blir inte bättre än så här. Jag nog har spelat tillräckligt, 900 nånting matcher, och precis vunnit ett mästerskap till. Att jag nu skulle komma någonstans och spela någon slags utomjordisk hockey och vinna allt – det kommer inte att hända.
Han valde istället att ta emot den nya utmaningen med öppna armar.
– Om jag nu har chansen att börja en ny karriär så ska det ske här och nu. Med en bra organisation och bra människor omkring mig. Det kändes bra.
Vi lämnar München bakom oss för att åka till Garmisch-Partenkirchen. Där axlade Söderholm för första gången chefstränarskapet för Münchens farmarlag SC Riessersee hösten 2017.
Solen skiner och trafiken är måttlig. Det gäller att veta när man ska ge sig ut på motorvägarna. Om det finns något negativt med att bo i München är det just trafiken och de långa köerna varje morgon och kväll.
I två års tid pendlade Söderholm den dryga entimmesfärden mellan hemmet i München och den lilla alpstaden med den legendariska backhoppningstävlingen.
– Det är en speciell känsla att komma hit, säger Söderholm och kliver in på sitt gamla kontor. Redan när man kör hit och ser bergen, så känns det som att komma hem.
Rummet ser ut precis som när han lämnade det. Han plockar lite bland grejerna på bordet och upptäcker att det hänger en nystruken skjorta på en klädställning.
Säsongen är slut för Riessersee och vi kommer in i ett tomt omklädningsrum. Därinne mellan bänkarna väcks minnena till liv. Känslor och stämningar före och efter match. Goda och mindre goda dagar.
– Det här stället kommer nog alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta.
Är man någonsin färdig?
Innan han tog emot chefstränaruppdraget för SC Riessersee förde han en lång diskussion med sin tränare och mentor Don Jackson.
– Då kom den där klassiska frågan: är jag färdig?
– Det var på något sätt rogivande och fint när han sa att han är 60 och att han inte heller är färdig. Då vet jag ju att min resa först börjar och jag har inte en chans att kunna allting, men att jag aldrig heller ska tro att jag kan allting.
En av de viktigaste lärdomarna han fick som chefstränare var att inte ta all stress på en gång. Det går ändå aldrig som planerat.
– Vet du, sen kommer den första skadan, och så nästa. Sen är någon sjuk och så är det någon som inte presterar, eller någon som inte är nöjd med sin roll. Det kommer hela tiden sådant man inte kan förbereda sig på.
Det mesta löser sig på sätt eller annat. Det gäller att lita på att det finns en hel massa i ryggmärgen från den egna karriären. Och också på att spelarna vet någonting. Och så måste det finnas humor också.
– Man kan inte bara gå omkring i sexton timmar och bita i det sura äpplet.
“Jag har alltid varit intresserad av detaljer som spelare gör på isen.”
-Toni Söderholm
Född till tränare?
Från spelare till förbundskapten på tre år. Få klarar av en sådan metamorfos på så kort tid. Men faktum är att processen hos Toni Söderholm började redan långt innan proffskarriären som spelare tog fart.
– Jag har alltid varit intresserad av detaljer som spelare gör på isen.
Som ung pojke satt han på läktaren i Helsingfors ishall och följde noggrant med sina idoler.
– Oavsett om det gäller en kille som kastar sig framför puck som Simo Saari, eller bryter en passning i mittzon som Raimo Hirvonen, eller skjuter som Pepe Lehto eller passar som Matti Hagman, så har jag alltid haft ett öga på varför eller vad gjorde den här killen så bra. Och sen har man gjort detsamma när man spelat på gården med en tennisboll.
– Där någonstans har det börjat. Intresset för vad den där finessen är.
Söderholm medger också att han alltid varit en spelare som lyssnat lite extra noga på tränaren, vad han säger och hur han beter sig.
En av tränarna som gjorde ett stort intryck på unga Söderholm, nyss hemkommen från college i USA, var Alpo Suhonen. Han hade ett annorlunda, mjukt ledarskap.
– Han hade en fruktansvärt fin förmåga att lära en ung man tänka på ett lite bredare sätt. Att inte bara bli bättre som idrottare utan också som människa.
Efter det kom Hannu Aravirta, Petri Matikainen, Raimo Summanen, Kari Jalonen och tränare utomlands. Många olika slags tränarskap och ledarstilar.
– En del som man själv tycker har misslyckats och en del som man tycker att har lyckats bra, beskriver Söderholm.
Jag förstod att nu står här en som har både budskapet och metoden, att lyssna nu riktigt noga vad den här personen säger
Det märks att han har funderat en hel del på sina tidigare tränare, vad som gjorde att det blev framgång, eller vad som gjorde att det inte blev det. Och att det har funnits stunder då han som spelare kunde ha hjälpt till, borde ha gjort någonting mer.
Han talar om Pasi Sormunens och Antti Pennanens svåra tid i HIFK säsongen 2012-2013.
– Jag tyckte mycket om deras sätt att föra fram spelet, men klarade jag av det så bra som jag borde ha gjort? Jag har en känsla av att jag borde ha klarat av att göra något mera.
"I Schweiz hade jag en stenhård tränare, en erfaren kanadensare, som var allt annat än empatisk. Han bara drev och drev och drev och drev och drev. Inte genom rädsla, men det var hela tiden full press. Och nog presterade man där också."
-Toni Söderholm
Kari Jalonen var däremot ”den där riktiga vinnaren”, som Söderholm beskriver det.
– Jag förstod att nu står här en som har både budskapet och metoden, att lyssna nu riktigt noga vad den här personen säger och vad han försöker lära dig, så kan det bli bra. Och det blev riktigt bra.
Jalonens devis att det är viktigt att göra ett avtryck, har följt med under Söderholms korta men intensiva tränarkarriär.
Fortfarande starka band till Finland och HIFK
Deutscher Eishockey-Bund står det på fasaden till ett ljusgult fyrkantigt hus i ett villaområde i utkanterna av München. Fåglarna kvittrar och krokusen blommar.
Här delar dam- och herrlandslagets chefstränare på samma rum. Men så är de också kolleger från U20-landslaget.
På den vita tavlan som upptar en hel vägg i rummet finns ett antal namn. Spelare som kan bli aktuella för VM i Slovakien.
Det finns också en skiss över hur VM-omklädningsrummet ska se ut. Hur det ska inredas och tankar om både färger och inspirerande ord och meningar som ska finnas på väggarna.
Söderholm vet hur viktigt det är att spelarna känner sig trygga i omklädningsrummet. Oavsett vad som händer i turneringen ska omklädningsrummet kännas tryggt.
Detaljer, kan kanske någon tycka. Men för Toni Söderholm är det viktigt. Han lämnar inget åt slumpen.
"Professionellt tänker jag som en tysk, men inget får mig bort från sommarstugan i Finland när det är juli månad."
-Toni Söderholm
Trots att Söderholms hjärta nu bankar för den tyska ishockeyn, som han vill lägga sin prägel på, är banden till Finland fortfarande starka.
Banden till HIFK finns också där. Dels i form av viktiga personer han kan anförtro sig åt, fråga råd av eller bara ringa upp för att få säga högt hur han tänker.
– Ibland behövs det inte mer än att någon svarar när man ringer.
Men det handlar också om värderingar och en känsla som han bär med sig från sin moderklubb. En känsla som är viktig speciellt då det inte går så bra.
Jokerit? Nej
41-åringen utesluter inte att han en vacker dag skulle fungera som tränare för något FM-ligalag i Finland. Men samtidigt vill han inte göra upp alltför stora planer.
– Man vet aldrig vem som sparkar en och vem som ringer. Jag kan drömma om att vara tränare i NHL, eller för Kanadas landslag, eller för vilken FM-ligaklubb som helst.
– Men det handlar sist och slutligen ändå bara om det jobb jag gör i vardagen och att fokusera på de spelare jag har framför mig. Vart det för mig, eller för mig bort från, kan ingen veta.
Men på frågan om den förre HIFK-kaptenen skulle kunna tänka sig att träna ärkerivalen Jokerit är svaret enkelt.
– Vet du det har jag inte alls funderat på, säger Toni Söderholm, vrider på sig och fortsätter:
– Nej, det tror jag nog inte.
Sportliv med Toni Söderholm på Yle Fem på söndag (5.5) klockan 19.50 och på Yle Arenan redan nu:

”Inget lätt beslut att ge upp precis allt jag hade” – Toni Söderholm fick en fråga han aldrig väntat sig och ställs nu mot Finland i VM
Tog över Tysklands landslag efter bara 2,5 år som tränare.