A cappella-gruppen Fork slutar efter 22 år tillsammans: "Det känns väldigt emotionellt och samtidigt som en liten lättnad"

I dag kom nyheten om att a cappellagruppen Fork lägger ned nästa år. En av medlemmarna, Mia Hafrén, säger att det känns väldigt emotionellt. "Det är som ett litet barn vi har fött och som har vuxit upp, som vi har närt och som vi sedan måste släppa iväg", säger hon.

Samtidigt känns det också som en lättnad för att Fork slutar.

- Det här har varit som ett heltidsjobb sedan år 2004 tills idag.

Beslutet att avsluta den 22-åriga karriären fattades gemensamt.

- För ett år sedan började vi tala om att vi aldrig har diskuterat om när det ska ta slut. Och när vi hade ställt den frågan visste vi alla att nu tar det här snart slut.

Hafrén säger att de ville inte att allting bara skulle rinna ut i sanden. Samtidigt är det skönt att ett datum för slutet finns.

- Nu kan vi göra det absolut bästa av det vi har. Vi kommer att sluta fastän det känns som att vi ännu har något att bidra.

Att prestera på topp är något som kräver mycket energi och engagemang av alla gruppmedlemmar.

- Man börjar också känna av det första stinget att det inte är lätt mera. Vi har gjort det länge och folk börjar undra om det inte finns något annat i livet.

- Samtidigt finns det också en känsla av oj, wow, jag blir arbetslös från 28 maj, säger Mia Hafrén och skrattar.

"Att sjunga a cappella är som ett maraton"

Den som har sett Forks konserter kanske har lagt märke till att det är mycket ljus, kläder och show. Och att vissa sånger verkar vara riktiga maratonlåtar.

- Man andas lite i början och sen klarar man sig till slutet, säger Mia Hafrén och skrattar lite. Man är nog väldigt slut efter en show.

Hon säger att efter ett antal konserter lär man sig att hitta den rätta energinivån och att inte hela tiden röra på sig på scenen.

Att kunna lyssna är också viktigt.

- Om man ska sjunga i en grupp, där man förlitar sig på varandras sångröster, måste man öva upp sitt öra. Vi var nog inte så bra på det i början då vi var hemskt högljudda, skrattar Hafrén.

Att sjunga a cappella är inte heller så svårt. Det kräver bara övning, precis som med allt annat tycker Mia Hafrén.

"Vi pratar ibland om en Fork-familj"

Mia Hafrén minns början bra då de fyra hade hittat varandra och startade Fork i ett kök i Berghäll hösten 1996.

- Vi ville göra något tillsammans på scen och uppträda. Vi hade ingen exakt bild av vad vi absolut ville. Men vi ville mycket, högljutt och stort.

Sångövningarna i köket minns hon också bra.

- Det är lite genererande i dag då jag tänker på vad vi försökte då, skrattar hon.

En person i kvartetten har bytts ut men annars är grunden den samma.

- Sången är vårt instrument och redskap. Fork skulle ha sett annorlunda ut ifall vi hade fyra gitarrister.

Hon säger också att det har inte riktigt har funnits någon boss i Fork. I stället har det varit viktigt att ge utrymme för varandras styrkor och låta människor bestämma själva.

- Vi är alla olika personer och vi har saker som vi tycker mera om hos varandra, och saker vi har svårare för, precis som i vilket förhållande som helst. Vi pratar ibland om en Fork-familj, där vi alla är tvungna att acceptera varandra som de är.

- Vi måste försöka komma överens med varandra på något sätt.

Stolt över att vi vågat satsa

Tron på att lyckas har varit viktig för Fork.

- Vi är stolta över att vi har vågat satsa.

Mia Hafrén minns särskilt deras första show, Pink Noise, som hade premiär på Svenska Teatern år 2009.

- Den skulle spelas tio gånger under tio kvällar. Biljetterna tog slut och vi fick spela Pink Noise 90 gånger.

Hon säger att showen gav en känsla av "tack och lov att vi har vågat försöka".

Efter detta började Fork satsa mera på egna konserter och shower med ljus och kläder. Allting i ett större format, helt enkelt.

Sedan kom första spelningen utomlands, i Edinburgh år 2011.

- Vi är inte den där lilla finlandssvenska gruppen som ska uppträda för släkten.

Slutexplosion i tre kapitel

Slutet på bandets 22-åriga era blir inget i stil med "tack och hejdå". I stället blir det något alldeles extra.

- Vi har delat upp det här i tre kapitel. I det första kapitlet kommer vi ha cirka 30 shower på Svenska Teatern, som börjar spelas den 15 november till vappen.

Det är en sådan show som Fork brukat göra vartannat år och Hafrén säger att det finns en möjlighet att utnyttja husets alla möjligheter.

- I det andra kapitlet åker vi på turné och det blir lite annorlunda eftersom man inte kan flytta alla saker som finns på Svenska Teatern.

Turnéerna görs både i Finland och utomlands.

- Idéen är att få träffa de människor som inte finns i Helsingfors.

Det sista kapitlet innebär en avslutande konsert den 27 maj 2020 i Helsingfors.

- Jag vet inte hur det ska gå och hur vi ska klara oss igenom det, skrattar Hafrén.