Biskop Björn Vikström: Många av oss kyrkligt anställda är envisa individualister
Vegas sommarpratare, Björn Vikström, har börjat packa ihop på biskopsgården i Borgå. Att flytta från biskopsliv till undervisningsjobb vid Åbo Akademi innebär att saker packas ner men också att gamla minnen dyker upp.
Det är minnen och reflektioner över allt som hänt under tio år.
- Har man gjort rätt och har man gjort tillräckligt? Är man samma människa som när man för tio år sedan tackade ja till att försöka leda det svenskspråkiga stiftet i Finland.
När Björn var ung kände han ingen som var homosexuell, trodde han.
- Man talade inte om det och jag tyckte själv att hela fenomenet var onaturligt, säger Björn Vikström.
- Men teologin utvecklas i möte med människor och nu när jag har lärt känna homosexuella personer har också min teologi förändrats.
Ville undvika att gå i fars fotspår
När Björn flyttade in i biskopsgården stod två par stora stövlar i hallen. Det ena paret var hans pappas och det andra paret hans farbrors.
I sammanlagt 36 år hade en Vikströmmare bott på biskopsgården. Därför kändes det kanske alltför förutsägbart och fantasilöst med ännu en biskop från samma släkt.
Björn valde först att göra annat, som att forska och jobba som kaplan i Kimito.
Att vara son till en som har varit både biskop och ärkebiskop har fört både plus och minus med sig.
- Jag inser förstås att jag genom mitt yrkesval inte kan undvika att bli jämförd med min pappa. Det får jag leva med, jag är stolt över honom, men förstås kunde jag ha gjort det lättare för mig.
- Jag kunde ha blivit busschaufför, pilot eller läkare som jag drömde om som barn. Nu blev jag både präst och biskop, precis som min pappa, men det innebär ju inte att man kan jobbet när man börjar.
Hade aldrig varit chef - blev ledare för över 53 församlingar
Björn Vikström hade doktorerat och hade församlingserfarenhet, men han hade aldrig varit chef när han som 45-åring blev ledare för över 53 församlingar med sammanlagt 240 000 medlemmar.
- Eftersom mina främsta ledarskapserfarenheter kom från skriftskoleläger och fotbollsträningar blev tränarens roll min modell.
- Min uppgift är att locka fram det bästa ur mina medarbetare och hjälpa dem att lita på sig själva och våga pröva nya saker.
Det är också ledarens ansvar att problem och samarbetssvårigheter inte knuffas under mattan.
- Där har jag fått jobba med mig själv, för jag vill gärna vara kompis med alla. Som ledare går det inte, man gör ofta någon besviken, eftersom allas önskningar inte kan uppfyllas, säger Vikström.
Vi talar mycket om gemenskap och ödmjukhet i kyrkan, men trots det är nog många av oss kyrkligt anställda envisa individualister
― Biskop Björn Vikström
Konflikter i kyrkan är något som en annars rätt kyrkligt ointresserad media ofta lyfter upp. Frågan är, om det finns mera problem i församlingarna än på andra arbetsplatser.
- Jag tror inte att det förekommer mer konflikter i kyrkan än på andra arbetsplatser, men eftersom många anställda i kyrkan investerar både sin tro, sina värderingar och den egna personen i sitt arbete, kan det vara svårt att kompromissa.
- Vi talar mycket om gemenskap och ödmjukhet i kyrkan, men trots det är nog många av oss kyrkligt anställda envisa individualister.
Bibelns budskap bör tillämpas för den värld vi lever i
Kyrkan är i ständig förändring. För vissa är den förändringen för långsam och för andra är den för snabb.
- Jag är övertygad att om Bibelns budskap ska kunna upplevas relevant och angeläget idag, behöver det ständigt översättas på nytt och tillämpas med öppna ögon för den värld vi lever i. Vi måste vara lyhörda för våra medmänniskors frågor och behov.
Finland fick kvinnliga präster 1988, 40 år efter Danmark och 30 år efter Sverige
- Jag tror att Bibeln innehåller fröet till en radikal jämlikhet inför Gud. Det glada budskapet om frihet, jämlikhet och rättvisa växer sig trotsigt starkare, även om mycket finns kvar att göra.
Finland fick kvinnliga präster 1988, 40 år efter Danmark och 30 år efter Sverige. Ändå diskuteras fortsättningsvis frågan i Borgå Stift.
- Det finns även församlingar som inte tar emot kvinnliga präster, men det beror inte alltid på att de manliga kollegerna inte vill samarbeta.
- Ofta beror det på att församlingsråden, som anställer prästerna, är mera konservativa än resten av församlingarna.
Kyrkan och samhället långt ifrån jämställda
Men det är inte bara kyrkan som ännu inte är jämställd i Finland.
- I Finland är det svårare för kvinnor att bli partiledare, statsministrar, fackföreningsledare eller ledare inom affärslivet.
- Den stereotypa tudelningen mellan hårda fakta, som män anses stå för, och sociala och relationella färdigheter, som kvinnor anses vara mer skickliga på, sitter väldigt djupt i vår kultur, säger Vikström.
Men frågan är om man inte på något sätt kan skynda på utvecklingen genom att utbilda, kvotera eller fortsättningsvis diskutera problematiken?
- Det råder fortfarande brist på kvinnor i ledande positioner i kyrkan.
- Jag har orsak att se mig i spegeln. Jag ser mig själv som en konsekvent förespråkare för jämlikhet, men har jag gjort tillräckligt? Antagligen inte, men positiva tecken kan skönjas.
Som ung kände han ingen som var homosexuell
En annan teologisk fråga som orsakat både debatt och utskrivningar har varit frågan om välsignelse och vigsel av samkönade par.
När Björn var ung kände han ingen som var homosexuell, men i och med att han under sitt vuxna liv lärt känna homosexuella personer har också hans teologi förändrats.
Men kyrkans och samhällets förändringsprocess är långsammare.
Kärnan i konflikten mellan de liberala och de konservativa i kyrkan är huruvida tolkningen av Bibeln och kyrkans praxis ska påverkas av sin samtid. För Björn handlar det i grunden om kärlek.
- Om du älskar måste du vara beredd att förändras, säger Björn Vikström.

Den musikfria podcasten kan du ladda ner och lyssna på utomlands.
Sommarpraten sänds i Yle Vega varje vardag kl. 10.03 och 22.15.
LÅTLISTA:
Eva Dahlgren och Claes Janson: Du lilla barn
Björn Skifs: Blå, blå vindar och vatten
Bo Kaspers Orkester: Floden
The Real Group: En vänlig grönskas rika dräkt
Lisa Nilsson: Det är bara ord
Sonja Aldén: Om det var Gud
Bo Sundström och Frida Öhrn: Det är vackrast när det skymmer
Vegas sommarpratare 2019
Rapmusikern Paleface: Mobbningen fick mig att kämpa för de svagare
Om samhällspåverkan, myggor och rapmusik.
Poeten Rosanna Fellman: Jag ogillar att prata om min autism
Om att leva – fullt ut – på autismspektret.
Toppidrottande läkaren Aino Luoma: Jag vägrar att välja mellan jobbet och idrotten
Gör det omöjliga: tävlar på VM-nivå och räddar liv.
Historikern Dick Harrison: När man läser äldre historieböcker får man ofta intrycket att kvinnor inte existerade
Historien ska användas som ett positivt laddat vapen.
Sjukhusprästen och författaren Katarina Gäddnäs: Jag hade levt på ett sätt som slitit på mitt hjärta
Om att våga följa sin dröm – efter långa omvägar.
Artisten Ville Pusa: När människor slutade köpa skivor blev det ohållbart att försörja sig som artist
Kritisk till likriktningen i musikbranschen.
Författaren Maarit Tyrkkö: Jag tillbringade sex idylliska somrar med Urho Kekkonen
Sommarprat om spännande människomöten.
VD Kjell Skoglund: Jag bjöd 950 människor till mitt 50-årskalas på torpet
Han har skapat nätverk sedan han var 14 år gammal.
Trummisen Vicky O'Neon: Jag övade varje vaken stund för att bli bättre
Om livet som professionell trummis i London.
Skådespelerskan Ulla-Britt Boström: Vi visste inte om hemmet var nedbrunnet eller rivet
Om kriget, Porkala-parentesen och kärleken till teatern.
Skådespelaren Siri Fagerudd: Vi har blivit för många för att tystas
Vill gå i sina föräldrars fotspår, men på egna villkor.
Bildkonstnären Jonas Wilén: Man måste skämta om människor med makt
Svårt och olönsamt, men nödvändigt att teckna satir.
Författaren Ebba Witt-Brattström: Vi hade sjutton lyckliga och sexton olyckliga år i vårt äktenskap
Kärlek, svek, kvinnoliv och manlig makt.
Riksdagsledamot Johan Kvarnström: Blod är kanske tjockare än vatten – men kärlek är viktigare än blod
Hyllar det närvarande föräldraskapet i sitt sommarprat.
Författaren Eva Frantz: Det är inte lätt att vara en god människa
Om motgångar, hafsigt resande och nya insikter.
Sexforskaren Patrick Jern: Folk fnissar när de hör att jag forskar om sex
Sexforskaren Patrick Jern forskar om för tidig utlösning.
Kläddesignern Elin Sandholm: Karriären tog fart när första barnet kom
Sommarprat om livet som företagande småbarnsmamma.
Författaren Tuva Korsström: Mamma gjorde mig aldrig fysiskt illa, men hon tog min ungdom ifrån mig
Om att leva med en mentalt sjuk förälder.
Piloten Stefan Vikström: Kombinationen mobbning och droger dödade min son
Kombinationen känslighet, mobbning och droger kan döda.
Handbollsproffset Nico Rönnberg: Överallt finns det föräldrar som pressar sina barn för hårt i för tidig ålder
Nico Rönnberg har siktet på den europeiska handbollseliten.
Fredsaktivisten och miljökämpen Ulla Klötzer: Jag har suttit fängslad för min övertygelse
Har demonstrerat ett helt liv - för freden och miljön.
Lyssnarnas sommarpratare David Björkström: Varför fick jag aldrig höra att jag inte var dum i huvudet?
Drogerna fyllde ett tomrum som adhd:n skapade.
Friluftsentusiasten Kristoffer Wiik: Kurskamraterna dog i en lavin i Tamokdalen i Norge medan jag var på väg hem
Belöningen för en lyckad topptur är att ta sig tryggt hem.
Flyktingräddaren Britta Lindblom: Natt efter natt kom våta och livrädda människor i överfulla båtar
Lata och soliga pensionärsdagar väntade - trodde hon.
Artisten och företagaren Kurre Westerlund: Jag älskar glittret i Las Vegas
Om livet som företagare och artist och sorgen efter sonen.
Samhällspåverkaren Bicca Olin: Då högstadieläraren var oengagerad gav jag själv stödundervisning
Om att påverka samhället på 2010-talet.
Programledaren Mårten Svartström: Jag blir utmattad av att umgås med människor
Om att vara öppen och tacka ja till nya möjligheter.
Entreprenören Nora Rosendahl: Mitt arbete definierade mig som människa
En plötslig, kraftig trötthet tvingade fram förändring.
Ekobonden Mats Holmqvist: Jag är programmerad till att inte ge upp
Sommarprat om jordbruk, envishet och kärlek.
Modellen och modedesignern Janina Fry: Först dog mamma i bröstcancer - sedan fick jag själv samma diagnos
Om kärlek, drömmar och komplicerade familjerelationer.
Biskop Björn Vikström: Många av oss kyrkligt anställda är envisa individualister
Sommarprat om livet som biskop.
Politikern Maarit Feldt-Ranta: Det här är mitt sista framträdande i offentligheten
Berörande sommarprat, med Maarits tack och farväl.
Personliga tränaren och ”hunken” Jucci Hellström: Jag var 15 år gammal när jag för första gången mötte en annan mörkhyad
Sommarprat om fördomar som vi alla möter och har.
Mezzosopranen Jenny Carlstedt: Jag bytte världskänd operascen mot mitt Åland
Om att våga falla – efter år av grubblande.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson: Min mamma blev ensam med oss sju barn - lärde mig tidigt att be om hjälp
Om Mässkärs och mammas inverkan på hennes liv.
Skådespelaren Pelle Heikkilä: Jag hör inte hemma i den tid vi lever i
Om längtan ut i det vilda – och tämja det vilda inom sig.
Dokumentaristen och företagaren Michael Franck: Jag har levt ett liv i Hollywood, krig och konkurser
Om ett osannolikt liv med absurda svängar.
Fotbollsproffset Linda Sällström: Om jag var herrspelare skulle jag inte behöva bekymra mig ekonomiskt för livet efter fotbollen
Genom motgångarna - om livet som proffs i Sverige och Paris.
Kompositören Thomas Enroth: Jag tappade nästan min tro när jag jobbade inom kyrkan
Om tro och tvivel - på Gud, sig själv och finkulturen.
Vill du sommarprata i Yle Vega?
Nu har du chansen att bli en av våra 40 sommarpratare.
Diskussion om artikeln