Arktiska rådet borde rädda isbjörnar, hjälpa ursprungsbefolkning och stärka ekonomin i norr – men kan eventuellt inte komma överens om något alls

De flesta vet att Arktiska rådets utrikesministermöte knappast leder till några åtgärder, men trots det andas mötesdeltagarna en viss entusiasm. Det beror närmast på att de finner det intressant att få ägna sin tid åt frågor de brinner för.

Omkring trehundra personer är samlade i Rovaniemi och diskuterar klimatfrågor, gränsöverskridande samarbete och framtiden för Arktis med sina glaciärer och isbjörnar.

I möteslokalen, idrottshallen Lappi Areena i Rovaniemi, står en isskulptur och smälter inför ögonen på deltagarna. Skulpturen symboliserar Arktis där glaciärerna krymper.

Väldigt många olika teman diskuteras

På mötet finns ungdomar som tar sina första steg inom internationellt samarbete men också ringrävar med erfarenhet från många tiotals internationella förhandlingar.

Här diskuteras bland annat sotutsläpp, sjöfart, naturens mångfald, ursprungsbefolkning, energi, meteorologi, handelsutbyte, fiske, transporter och informationsteknik.

Men det finns ett tema som man inte talar om.

Det Arktiska rådets uttalade beslut är att militära frågor ska diskuteras på annat håll. Och det är kanske bäst så. Också utan säkerhetspolitik är samarbetet mellan de åtta medlemsländerna inte helt lätt.

Finland vill få resultat

Finland har varit ordförande för rådet de två senaste åren och lämnar i Rovaniemi över ordförandeskapet till Island.

Tisdagens utrikesministermöte ska ta bara två timmar. Det betyder att allt som avtalas på mötet har förberetts och förhandlats i mindre grupper före mötet.

Nu sätter man klutarna till för att få ihop ett slutdokument, en mötesdeklaration som alla kan vara överens om. Och den ska helst inte bara innehålla välformulerade men tomma fraser.

Avsikten är att Finlands ordförandeskap ska utmynna i en deklaration som också innehåller rekommendationer.

Små svarta partiklar

Det mest troliga är att rekommendationerna kommer att gälla minskning av sotutsläpp. Sot färgar snön och isen i Arktis svart och gör smältningen snabbare. Det är tekniskt möjligt att minska sotutsläppen.

Då utsläppen minskar syns det direkt: snön lyser vit i stället för gråsvart.

Även om sotet inte är den viktigaste bland ödesfrågorna i Arktis är det eventuellt den enda fråga där mötesdeltagarna är överens.

Samtidigt vet man att det sot om svärtar ned Arktis bara till en liten del kommer från det arktiska området. Hela 94 procent är nämligen sot som flugit norrut med luftströmmar från annat håll, bland annat från länderna i Afrika, från Kina och från Indien.

Finlands representanter säger att erfarenheter och kunskap från Arktiska rådet ska vara till nytta också då landet svingar följande ordförandeklubba, nämligen den inom EU. Finland tar över det ordförandeskapet den första juli.