Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Sprängticka håvar in pengar - företag i Svartå och Karislojo ympar svampen i björkar

Från 2019
Företag odlar sprängticka i Karislojo - Spela upp på Arenan

I Svartå och Karislojo finns ett företag som är störst i Norden på att producera ympningar för sprängticka. Om Suomen Agrometsä hittar lämpliga nya lokaler så stannar man i Västnyland.

Efterfrågan på sprängticka från Finland ökar allt mera och i en skogsdunge i Karislojo och i ett laboratorium i Svartå tar man det här på allvar.

I Karisojo odlas i synnerhet sprängticka och shiitake i björkar. I Svartå finns huvudlaboratoriet där man bedriver forskning och förädlar svamparna. Det finns också ett laboratorium i Vanda.

Henri Lokki.
Bildtext Henri Lokki är vd för Suomen Agrometsä som har testodlingar i Karislojo. Bakom Lokki ser man odling med så kallad totemteknik. Där odlas bland annat sidenticka, björkticka, korallticka och koralltaggsvamp i stubbar av björk, tall och gran.
Bild: Marica Hildén / Yle

Odlingen av sprängticka sker i hela landet. Svampen används som hälsotillskott i te eller som näringstillskott efter att den förädlats.

Förutom att satsa på sprängticka så är företaget också det största i Nordeuropa med shiitake-odling utomhus. Shiitake används i synnerhet i det japanska köket.

Just nu vill allt flera i Japan, Kina och Syd-Korea ha sprängticka från Finland, även marknaderna i Europa och Amerika växer.

En ympningstapp med mycel från sprängticka ympas i en björk.
Bildtext Först borras ett hål i björken. Stammen måste vara minst 10 centimeter i diameter. Sedan ympas en tapp med mycel av sprängticka i hålet.
Bild: Christoffer Westerlund / Yle

Suomen Agrometsä är ett företag som specialiserat sig på mångsidig användning av skogen och på odling av ädelsvamp.

Henri Lokki är vd för Suomen Agrometsä. Han förklarar att företaget vill få ut flera produkter ur skogen.

- Vi tänkte att det skulle vara bra att odla till exempel sprängticka. Vi har en hel del björkdungar som inte producerar särskilt mycket, och vi tänkte att skogsägarna skulle kunna få ut mera av sin skog genom att odla ädelsvamp och därmed vara en del av en kedja där man tillverkar hälsoprodukter.

Henri Lokki bankar in ympningstappen med mycel av sprängticka i en björk.
Bildtext Tappen med mycel av sprängticka bankas in i stammen och sedan försluts hålet med bivax. Här får sprängtickan leva i 8-10 år innan det är dags för skörd.
Bild: Christoffer Westerlund / Yle

Henri Lokki säger att efterfrågan på ädelsvampar ökar eftersom vi har börjat acceptera naturprodukter.

- De senaste tio åren har forskning visat att de har hälsoeffekter. Den största efterfrågan finns i Asien, där är man van att använda svampar i kosten på samma sätt som vi till exempel använder potatis.

Finland har lyckats marknadsföra sig som ett land med ren luft och jordmån och rent vatten. Därför är finländsk sprängticka efterfrågad visar de marknadsundersökningar som företaget gjort i Asien.

- Dessutom är vi ett arktiskt land med hård köld och långa dagar. Våra naturprodukter växer bra och sprängtickan är ett exempel på det.

Mörk vätska som rinner ut ur en björk där sprängtickan börjar växa.
Bildtext Den här björken ympades 2018 och nu syns det att sprängtickan börjar leva. Man behöver ympa en sprängticka bara en gång. Det växer ut en ny ticka där man skördat den tidigare.
Bild: Marica Hildén / Yle

Företagets huvudsakliga marknad finns i Asien. I Finland har efterfrågan varierat, säger Lokki.

- Jag skulle säga att sprängtickan haft några uppgångar i Finland. Den är ny för oss trots att den har en gammal historia. Efter kriget användes sprängticka som te och som läkemedel, nu på 2000-talet har den igen blivit en hälsoprodukt.

Suomen Agrometsä tror att produktionen av ädelsvampar kommer att fördubblas inom de närmaste åren, tack vare Asien.

- Den kinesiska medelklassen blir allt rikare och pengarna använder de till sin hälsa. I Finland åker vi till Kanarieöarna på semester då vi har råd, men i Kina köper man svampprodukter till sina släktingar och sin familj och önskar dem välmående.

Företaget har ändå många marknader som ännu är outforskade, säger Lokki.

- Vi skulle kunna producera för produktionsdjur, husdjur, hygienmarknaden och läkemedelsindustrin.

- Läkemedelsindustrin kräver en jämn tillförsel av produkter med hög kvalitet och det kan vi ännu inte garantera eftersom vi odlar sprängticka utomhus, då varierar kvaliteten. De här marknaderna är ännu i sin linda.

En sprängticka på en björk.
Bildtext Sprängtickan skördas på vintern för att bibehålla kylkedjan. Den sågas av med elmotorsåg och man lämnar en centimeter av den så att tickan börjar växa på nytt.
Bild: Marica Hildén / Yle

Suomen Agrometsä är en fusion mellan Gifts from Metsä, Mushroom Agent och Chaga Finland. Företagets omsättning blir en dryg miljon i år om försäljningen fortsätter lika bra som nu, säger Henri Lokki.

Men målsättningarna är betydligt högre: 50 miljoner i omsättning om fem år.

- Vi har annan verksamhet än ädelsvampar. Vi har andra produkter som är viktiga och som ännu utvecklas. Vi kan snart introducera dem på marknaden, kanske inom två år. Deras omsättning blir märkbar.

Företaget växer så pass mycket att det i något skede blir dags att fundera på nya lokaler.

- För tillfället ser det ut som om vi stannar i Svartå och Karislojo. Vi behöver mera lokaler i framtiden, och vi slår oss ner på det stället där vi hittar dem.

Bitar av sprängticka i en hand.
Bildtext I Suomen Agrometsäs produktionslokaler skärs sprängtickan i små bitar, torkas, förvaras, och sedan förädlas till olika produkter.
Bild: Marica Hildén / Yle

Suomen Agrometsä odlar inte bara i Karislojo, utan låter skogsägare runt om i landet odla sprängticka som företaget sedan köper tillbaka.

Henri Lokki anser att odling av sprängticka är lönsamt för skogsägarna.

- Sprängtickan odlas i björkar som inte ger stora inkomster. Men odlingen kan ge över 10 000 euro extra per hektar, och sedan kan björkarna ändå användas som timmer eller brännved.

Man kan ha tre till fem ympningar i ett träd för att det ska vara kostnadseffektivt då de tas bort. Sprängtickan brukar ympas i mellan 400 och 600 stammar per hektar.

Uppstår det begränsningar i skogen om en skogsägare odlar sprängticka?

- Det finns inte några specifika begränsningar då man odlar sprängticka. Vid ekologisk odling får man inte använda gödsel och gift, men i övrigt inverkar odlingen inte på skogsanvändningen.

Shiitake odlas i björkstammar i Karislojo.
Bildtext I Karislojo odlas också shiitakesvamp i de här björkstammarna. Även då borras hål, mycel placeras i hålet som tillsluts med bivax.
Bild: Marica Hildén / Yle
Shiitake, en svamp som växer på en trästubbe i Karislojo.
Bildtext Här växer shiitake i Karislojo.
Bild: Marica Hildén / Yle

I Västnyland odlas sprängticka på fem till tio hektar i bland annat Sjundeå, Karislojo och Svartå.

I Finland finns omkring 500 odlare.

Behöver ni mera odlingsmark?

- Javisst. Vi tar i bruk omkring 125 hektar ny odlingsmark per år. Det betyder mellan 40 och 60 nya odlare. Man ryms ännu med om man vill odla.

Henri Lokki går en skog av björk.
Bildtext Henri Lokki säger att det är viktigt att begära om certifikat då man köper ympningar av en producent. I certifikatet finns uppgifter om svampstammen, vem som producerat den och var den är odlad.
Bild: Marica Hildén / Yle

Du kan också läsa om odlingen av sprängticka i tidningen Etelä-Usimaa.