Tonåringar behöver mycket stöd - men att nå dem är en konst för varje förälder

Dagens tonåringar behöver mycket stöd och vägledning från sina föräldrar och andra vuxna för att klara av den känslomässigt turbulenta tonårstiden och den alltmer krävande och stressiga skolgången.

Men hur stöder man sin tonåring när det ibland kan kännas omöjligt att få kontakt med dem?

Många ungdomar känner betydligt mera press när det gäller skolframgång, framtida studier och jobb än vad deras föräldrar kände när de var unga. Kraven på dagens ungdomar ökar hela tiden och många tonåringar känner sig väldigt stressade.

Petra Willamo, organisationschef vid Barnavårdsföreningen, tycker att det borde finnas betydligt fler vuxna som kunde stöda de unga med skolgången och någon som de kunde prata om svåra saker med.

- För bara 25-30 år sedan såg arbetslivet väldigt annnorlunda ut. Det fanns inte lika mycket möjligheter som det finns idag. Idag vet vi inte hur arbetslivet kommer att se ut om fem år, säger Willamo.

Ta vara på stunderna när din tonåring vill prata

Willamo tycker att föräldrar till dagens tonåringar är mer engagerade i sina barns liv än vad deras egna föräldrar var.

Men hon har märkt att kommunikationen ofta uteblir eller försämras när barnen blir äldre.

- Man pratar inte lika mycket med sina barn när de kommer upp i tonåren som man gjorde när de var små.

- När man märker att tonåringen själv tar initiativ och har lust att prata ska man ta till vara på stunden.

Många föräldrar gör det misstaget att de uttnyttjar den lilla stunden till att också ta upp saker som de inte tycker fungerar och som de skulle vilja prata om med sin tonåring.

Det resulterar bara i att hen fort stänger igen sin dörr.

- Har du bara en liten stund på dig att prata med din tonåring så försök då att prata om positiva saker.

Vid något skede måste man ta upp de saker som inte fungerar och vara lite tjatig som förälder. Men det gäller nog att välja när man säger vad.

- Ofta är det nog vi vuxna som borde ge efter. Inte till vilket pris som helst, men vi måste lära oss att se oss själva i spegeln ibland och förstå när det är lämpligt tillfälle att ta upp jobbiga diskussioner, påpekar Willamo.

Låt tonåringen få vara med och bestämma

Många föräldrar blir förvånade över att se hur mycket barnen utvecklas och förändras när de kommer upp i tonåren. Ibland har man till och med svårt att känna igen sitt eget barn.

- Försök lära känna ditt barn på nytt och lyssna på vad hen har att säga.

Föräldrar måste också vara försiktiga med att inte bestämma alltför mycket över sina barn när de blir tonåringar.

Har man engagerat sig väldigt mycket i barnets liv när barnet varit litet så kan det bli en ganska stor chock för föräldrarna när barnet kommer in i puberteten, man märker hur lite kontroll man plötsligt har över sitt barn.

- Det bästa skulle vara att man stegvis, då barnet närmar sig tonåren, ger lite mer friheter åt barnet. Då blir barnets krav på frihet inte alltför så stor när hen kommer in i puberteten, säger Willamo.

Vi lägger väldigt mycket ansvar på dagens ungdomar och har ganska stora krav på dem.

När barnen blir äldre kan det vara bra att ordna familjemöten där de får en möjlighet att lyfta fram vad som är viktigt för dem.

- Ifall barnen känner att de blivit hörda och man tagit dem i bekantande kan det vara mycket lättare att komma fram till en fungerande lösning.

Behöver mycket stöd och handledning från vuxna

Många av dagens ungdomar känner sig väldigt stressade. Redan i högstadiet börjar skolan kräva mycket av dem.

Många hobbyverksamheter kräver också stort engagemang av tonåringarna och många känner att de är tvungna att sluta med sin hobby. De hinner helt enkelt inte med både hobbyn och allt som skolan kräver av dem.

- Vi lägger väldigt mycket ansvar på dagens ungdomar och har ganska stora krav på dem.

I en enkät som Barnavårdsföreningen delade ut bland unga framgick det att många tonåringar, i synnerhet pojkar, upplever att de inte har någon att prata om svåra saker med.

- Ungdomarna skulle behöva betydligt mer handledning och stöd av vuxna än vad de får idag. De får elevhandledning i skolan, men mycket av tiden går åt till att fundera över vad man ska göra efter grundskolan, säger Willamo.

Grundskolan är inte jämlik

Antagningsprocessen till högskolor och universitet kommer att ändras och den nya modellen träder i kraft nästa vår. En del skolor har redan tagit den i bruk.

De tonåringar som får hjälp och stöd hemifrån har helt enkelt bättre förutsättningar för att klara sig.

Studentexamensbetyget kommer att börja väga mycket mer än vad det hittills gjort, speciellt vissa ämnen i studentexamensbetyget.

Det här innebär att man i ett väldigt tidigit skede i gymnasiet måste bestämma sig för vilka ämnen man vill satsa på. Då blir stressen lätt ännu större för ungdomarna.

- Tonåringarnas hjärna är inte ännu så långt utvecklad för att de ska kunna förstå vilka skolämnen det lönar sig att satsa på, poängterar Willamo.

Vilket stöd kan föräldrarna ge när det kommer till ungdomarnas skolgång?

- Det viktigaste är att visa och berätta att man finns där för dem ifall de behöver hjälp med något.

Många barn klarar grundskolan bra utan hjälp av sina föräldrar. Men det finns också en hel del tonåringar som behöver mycket stöd för att klara skolgången.

Har dessa elever inte en förälder som är intresserad eller har tid att stöda sitt barn så sätter det barnet i en ojämlik situation.

- Jag tycker inte att grundskolan idag är jämlik. De tonåringar som får hjälp och stöd hemifrån har helt enkelt bättre förutsättningar för att klara sig, säger Willamo.

Många tonåringar tror ofta också att deras föräldrar har stora förväntningar på dem, det gör att de blir ännu mer stressade inför framtiden.

- Föräldrarnas uppgift är att berätta för sin tonåring att de duger som de är. Och att det ska kännas normalt att be om hjälp ifall man behöver stöd.

Artikeln bygger på en intervju av Kike Bertell för Vega Lördag. Här kan du lyssna på hela intervjun:

Hur mycket får man lägga sig i tonåringens liv?

31:56