Hoppa till huvudinnehåll

Huvudstadsregionen

Robin bor på Brändö men ska gå på daghem i Landbo - mamman Linda: "Arbetsresan blir två timmar lång, när ska man hinna jobba?"

Från 2019
Uppdaterad 08.05.2019 15:10.
Tre kvinnor sitter inomhus på en soffa och talar. En kvinna har ett litet barn i famnen.
Bildtext Jenni Tirronen, Veera Hellman (Saml) och Linda Grönqvist möttes i Yle Huvudstadsregionens studio för en diskussion om svårigheterna att få en vettig daghemsplats.
Bild: Yle/ Anna Aaltonen

En timme och tio minuter från hemmet till dagis, och sedan ytterligare en timme från dagis till arbetsplatsen. Det blir verklighet för Linda Grönqvists familj om de väljer att ta emot den daghemsplats som staden erbjudit familjens barn. Chefen för småbarnspedagogik i Helsingfors vill verka för att alla Helsingforsbarn ska få en daghemsplats nära hemmet, men konstaterar att det i dagsläget inte går ihop.

Linda Grönqvist med familj bor på Brändö. På tisdagen fick de beskedet att deras son Robin, som vid starten kommer att ha fyllt ett år, tilldelats daghemsplats i Landbo, 16 kilometer från hemmet.

Grönqvist själv jobbar i Berghäll, och med kollektiva medel skulle resan hemifrån till jobbet via daghemmet ta allt som allt två timmar.

- Vi har en bil i familjen - den använder min man som jobbar i Gruvsta i Vanda, norr om Helsingfors. Men också med bil skulle resan till dagis och arbetsplatsen sammanlagt ta en timme.

”Platserna och resurserna saknas”

Både Jenni Tirronen, chefen för småbarnspedagogik i Helsingfors, och Veera Hellman (Saml), som sitter i fostrans- och utbildningsnämndens svenska sektion, är eniga om att situationen är orimlig.

Hellman poängterar ändå att daghemsplatsbesluten i de flesta fallen är okej eller bra.

- Tyvärr så har inte staden tillräckligt med platser att erbjuda för tillfället, vi har inte resurser, säger Hellman.

Hon hoppas att de privata daghemmen genom servicesedlar kunde underlätta situationen.

Enligt Tirronen finns det reservationer för nya daghem i det östra området i Helsingfors – men processerna är långsamma och det tar lång tid att skapa de platser som behövs.

Ett ytterligare problem för småbarnspedagogiken är svårigheterna med rekryteringen av behörig personal, säger Tirronen.

”Beakta också föräldrarnas arbetsplats”

För Grönqvist familj är den erbjudna platsens läge särskilt svårt med tanke på att det ligger åt helt fel håll i förhållande till föräldrarnas arbetsplatser. Det är något som hon önskar att skulle beaktas redan när man ansöker om daghemsplats.

- Jag skulle önska att man inte bara tittar på området där familjerna bor, utan hur vardagen ser ut. Om det är så att det är fullt på daghemmen i det egna området kunde man istället placera barnet så att det är på vägen till arbetet eller i närheten av arbetsplatsen, säger Grönqvist.

Det var ingen som visste var jag eller min man jobbar, och ingen har frågat mig om vi har tillgång till bil

― Linda Grönqvist

Det här möjliggörs på sätt och vis redan nu, säger Veera Hellman. Familjerna kan ge fem förslag på daghem när de söker och kan då välja daghem i andra områden än där de bor.

- Jag är helt säker på att de som handhar ansökningarna gör sitt bästa, säger Hellman.

- Säkert gör de sitt bästa. Men vi hade satt in alternativ nära våra arbetsplatser. Ändå var det ingen som visste var jag eller min man jobbar, och ingen har frågat om vi har tillgång till bil, säger Grönqvist.

Linda Grönqvist står med sitt barn i famnen och ler mot barnet. Barnet skrattar.
Bildtext Linda Grönqvist och sonen står inför långa dagar om det inte blir förändringar i daghemsplatsbeslutet innan hösten.
Bild: Yle/ Anna Aaltonen

Grönqvist påpekar också att ingen ringde upp för att diskutera alternativ när staden inte kunnat erbjuda plats på något av de daghem där familjen sökt om plats, trots att det på stadens hemsida står att det ska gå till så.

Daghem nära är idealet - men svårt att förverkliga

Tirronen skulle helst se att så många som möjligt kunde gå på ett daghem nära hemmet, för barnets och familjens skull, för kontinuitetens skull och med tanke på samarbete mellan småbarnspedagogik, förskola och skola.

Att ha ett system likt det för grundskolan med upptagningsområden skulle enligt Veera Hellman ändå bli svårt.

- Tanken är god, men vi måste skilja på skola och dagvård. Småbarnspedagogiken är väldigt reglerad jämfört med skolan, det finns till exempel höga krav gällande barnkvoter per anställd. I dagsläget är det inte möjligt med ett sådant system.

Också Tirronen betonar att alla områden helt enkelt inte har tillräckligt med platser och personal för att områdets alla barn ska få en plats.

- Men vi måste också synliggöra det goda arbetet vi dagligen gör på våra enheter. Den personal och de ledare som jobbar i Helsingfors gör ett väldigt gott jobb. Det är en sak jag hoppas att ska locka andra till att se småbarnspedagogiken som en attraktiv arbetsplats.

Den här artikeln är uppdaterad. I den ursprungliga artikeln stod det att det med bil tar en timme till daghemmet och ytterligare en timme till arbetsplatsen. Den här informationen har rättats den 8 maj 2019 klockan 15:08 till att det med bil tar en timme sammanlagt att åka till både daghemmet och arbetsplatsen. Svenska Yle beklagar.

Brändöbon Linda Grönqvists barn fick dagisplats i Landbo: "Föräldrarnas arbetsplatser borde beaktas i beslutet"

14:54

Diskussion om artikeln