Risken att bli fattig är inte lika stor för alla: Familjebakgrunden och skolan påverkar unga vuxnas ekonomi

Att ha det ekonomiskt lite krasst är typiskt för unga vuxna, men för de flesta är det en kortvarig situation. Risken för fattigdom är ändå inte jämt fördelad bland unga i Finland. Speciellt utbildningsgraden och familjebakgrunden påverkar risken kraftigt.

Unga vuxna är med om många viktiga händelser i livet. I åldern mellan 18 och 30 år är det typiskt att flytta hemifrån, börja studera och utexamineras, börja jobba och kanske bilda parförhållanden. Ofta påverkas också ekonomin åt ett håll eller annat. Att ibland ha ont om pengar kan till en viss grad tyckas höra till ungas livsskede. Men vissa löper klart större risk än andra att få ekonomiska problem, och för en del är sannolikheten större att fattigdomen blir långvarig.

Något som styr den ungas ekonomi väldigt mycket, är om skolgången slutade efter grundskolan. Ilari Ilmakunnas doktorsavhandling vid Åbo universitet visar att en ung person utan andra stadiets utbildning löper betydligt större risk för att bli beroende av utkomststöd för att klara sin ekonomi.

- Dessutom påverkar också familjebakgrunden. Om föräldrarna lyft utkomststöd då barnet var 15 år gammalt, ökar risken kraftigt för att också barnet kommer att vara i behov av utkomststöd som ung vuxen, säger Ilmakunnas.

- Det gäller att också komma ihåg att de flesta barn till föräldrar med utkomststöd klarar sig riktigt bra. Men då man jämför riskerna med dem som inte varit i samma situation, är skillnaden betydande.

En examen från andra stadiets utbildning garanterar inte nödvändigtvis ekonomiskt flyt, säger Ilmakunnas. Men att avsluta skolgången efter nian kan göra det svårt att få jobb.

- Då är förutsättningarna rätt så svaga, dels eftersom arbetsmarknaden förändrats. Det finns allt färre jobb som kan utföras utan specifikt kunnande och sakkunskap.

Med tanke på att ekonomiska svårigheter fortfarande tenderar att gå i arv, har vårt välfärdssamhälle misslyckats med att jämna ut skillnader och se till att alla barn har likvärdiga möjligheter i livet?

- Ja, i varje fall kan man inte vara nöjd med läget. Skillnaderna är fortfarande betydande beroende på familjebakgrunden. I tiderna ökade grundskolan jämställdheten, men skolan har ändå inte avlägsnat problemet helt.

- Skillnaderna kvarstår, och familjer i behov av utkomststöd har ofta också andra problem, till exempel hälsoproblem eller sociala problem. Problemen kan hopa sig för utsatta grupper, vilket förklarar sambandet.

Att få barn tidigt slår hårdare mot kvinnor - män drabbas oftare av seglivad fattigdom

Ilmakunnas forskning visade också att speciellt kvinnors ekonomi led av att få barn i ung ålder. Också en avslutad parrelation hade större negativ inverkan på kvinnans ekonomi jämfört med mannens, och ledde oftare vidare till utkomststöd.

- I Finland leder tidigt föräldraskap speciellt för kvinnor ofta in på sådana livsstigar, där positionen på arbetsmarknaden blir svag, säger Ilmakunnas.

Att kvinnors ekonomi statistiskt påverkas mera av att bli förälder beror enligt Ilmakunnas på att det oftare är kvinnor som är ensamförsörjare. Kvinnor får också barn i en yngre ålder än män. Det kan innebära en lägre utbildningsgrad och mindre arbetserfarenhet.

- Också skillnader på arbetsmarknaden kan inverka, till exempel löneskillnader och familjepolitik. Tiden hemma med barnet fördelas inte heller jämnt mellan kvinnor och män.

Långvarig fattigdom drabbar oftare unga män

När det kommer till långvarig fattigdom är det oftare män som drabbas. Ilmakunnas avhandling visar på en viss tudelning.

- För de flesta är ekonomiska svårigheter tillfälliga, men en liten grupp kan ha de svårt också långa perioder. Långvariga ekonomiska svårigheter är mera typiska för unga män än för unga kvinnor.

- Det är vanligare att män hoppar av en utbildning och blir utan andra stadiets examen.

En viktigt period som kan ange tonen i livet

Ilari Ilmakunnas disputerade vid Åbo universitet i början av maj. Enligt Ilmakunnas är långvariga ekonomiska problem bland unga vuxna speciellt oroväckande eftersom en marginalisering i just det livsskedet kan ha långtgående effekter.

- I min egen forskning fokuserade jag på unga vuxna. Men övrig forskning har visat att tidiga erfarenheter av vuxenlivet kan lämna sina spår.

- Redan då bygger man på sin arbetskarriär. Fastnar man i en osäker position eller hamnar utanför arbetslivet för en längre tid påverkar det sannolikheten att få jobb också i framtiden.

Den som i långa tider har små inkomster och känner sig stressad över sin ekonomiska situation kan också börja må dåligt och ha svårare att tänka långsiktigt.

- Det påverkar nog ens välmående och hurdana beslut man fattar. Det är svårt att planera inför framtiden om alla ens resurser går åt till att fundera på hur man ska klara sig.

Utbildning och tidigt stöd kan hindra att ekonomiska utmaningar går i arv

Vad kunde då bryta trenden och hindra ekonomiska svårigheter från att nedärvas till nästa generation? Ilmakunnas tror inte att det finns någon enskild mirakelmedicin, men småbarnspedagogiken och skolan är viktiga.

- Offentlig småbarnspedagogik av hög kvalitet stöder barnens utveckling redan i ung ålder, säger Ilmakunnas.

Senare i barnets liv tycker Ilmakunnas det är bra att kunna vara flexibel. Det är viktigt att inte avrunda skolgången efter grundskolan, men alla utbildningsformer passar inte alla ungdomar. Någon kan nöta skolbänken medan inlärning i arbetslivet passar andra bättre.

- Unga har olika behov och olika utmaningar, så mångsidighet behövs. Det är också viktigt att stöda dem som löper risk att avbryta sina studier.

I Finland har flera partier förespråkat en förlängning av läroplikten. Ilmakunnas anser att det är ett tema som i alla fall är bra att diskutera, även om han inte vill ta ställning till någon exakt modell.

- Det är förstås en rätt så grov åtgärd eftersom det skulle gälla precis alla, men grundtanken och det man vill uppnå är enligt mig god och värd att diskutera.

- Idén är bra med tanke på utbildningens roll då arbetsmarknaden förändras.