Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör
I Finland är det mycket man bör som det förväntas att man gör. Men det kan vara riskabelt att skriva bör om man vill att mottagaren ska göra exakt det man skriver.
När jag betalar räkningar i min nätbank står det att jag också bör bekräfta betalningen. Det händer då och då att jag glömmer att bekräfta mina betalningar. Om jag inte gör det senare förblir de obetalda, för ingen annan gör det åt mig.
Bör innebär en kraftig rekommendation och ska tolkas som ”ska om möjligt”, enligt ordboksdefinitionen. Bör innebär ingen bindande bestämmelse.
Språkvårdaren Mikael Reuter skriver i sin bok Så här ska det låta att många finlandssvenskar har den uppfattningen att bör är starkare än ska.
Det har lett till att det finns en massa blanketter, skyltar och andra texter där det står bör också i sådana fall då det är fråga om ett påbud.
”Avgiften bör betalas senast den 15 maj” är alltså en rekommendation, medan ”avgiften ska betalas senast den 15 maj” är en bestämmelse som måste följas.
Bör fungerar fint i starka rekommendationer
I valrörelsen och för politiker överlag är bör ett perfekt verb.
Jag hittar en hel del bör i de svar som partierna gett i Hufvudstadsbladets EU-kompass: ”Eurosystemet bör förnyas radikalt”, ”Asylprocessen bör vara snabb”, ”Följderna av en ambitiös klimatpolitik bör beaktas”, ”EU bör också stärka sitt arbete mot all slags våld mot kvinnor”.
För väljarna signalerar ordet bör ett starkt ställningstagande.
Samtidigt ger det partierna lite spelrum – vissa frågor måste man kompromissa med, i vissa frågor förlorar man, men partierna jobbar för att nå sina mål.
När det däremot gäller situationer som inte är förhandlingsbara eller när det inte finns valmöjligheter, som fallet är med mina räkningar, är det bäst att inte använda ”bör” eftersom räkningarna faktiskt måste betalas.
Ska eller måste är mer bindande
I moderna finländska lagtexter används ska för att ange en bindande förpliktelse. Handboken Svenskt lagspråk i Finland ger goda råd om hur man ska använda ska, får, bör och andra motsvarande formuleringar.
Om det står ”observera att du bör ange åtminstone fyra fenomen” i en provuppgift kanske studerandena förstår av sammanhanget att ange åtminstone fyra fenomen.
Men frågan är om man i ett finlandssvenskt sammanhang skulle kunna få fulla poäng för ett svar som beskriver endast tre fenomen ingående och uttömmande.
Och kan en lärare kräva att studenterna lämnar in sina uppgifter i tid om det står att uppgiften bör lämnas in en viss dag?
Språkkolumnen skrivs av språkvårdarna vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.
Språkkolumnen
Språkkolumnen: Vem vill ha socker i botten och grädde på moset?
Det som en kallar en delikatess kan en annan avsky
Språkkolumnen: Klimatet är i fokus när nya ord bildas
Klimatorden har blivit allmänspråkliga.
Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?
Ordet färst är fullt levande i vårt språk.
Språkkolumnen: Under 2020-talet kommer jag sluta använda att
Finlandssvenskar petar ibland in för många "att".
Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda
Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?
Språkkolumnen: I kläm mellan TE och arbets- och näringsbyrån
Nya myndigheter kan inte namnges i en handvändning.
Språkkolumnen: I eufemismernas mångsidiga värld råder både värdighet och fördunkling
Ibland kan man inte säga något rakt på sak.
Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar
Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?
Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever
Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.
Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör
Bör passar perfekt i politiken.
Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga
Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.
Språkkolumnen: Tuppluren gör dig pigg som en mört
Orden avslöjar hur vi uppfattar djuren.
Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord
Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.
Språkkolumnen: Skuggor som ruvar och under som sias
"Jag har aldrig varit lucia."
Språkkolumnen: En influencer ger också språkliga influenser
Influerare och influencers konkurrerar sinsemellan.
Språkkolumnen: När man är själv är man ensam
Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.
Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen
Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?
Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna
Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?
Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi
Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.
Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna
Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?
Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland
Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?
Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse
Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.
Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid
Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.
Språkkolumnen: Med ord påverkar vi
Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.
Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former
Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?
Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket
Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.
Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska
Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.
Språkkolumnen: Verktyg som hjälper vässa språket
Man är aldrig fullärd.
Språkkolumnen: Den ofrivillige översättaren och hans falska vänner
En journalist ägnar mycket tid åt finska texter.
Språkkolumnen: Nya fenomen behöver nya ord
Nyord skapas så gott som varje dag.
Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en
Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.
Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån
"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."
Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?
Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?
Språkkolumnen: En story, flera storyer – eller storys?
Hur ska man hantera engelska ord i svensk text?
Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder
Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?
Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?
Hur ska man använda vart och var rätt?
Språkkolumnen: Det är de små detaljerna som gör det
Uttalar du rätt når budskapet lättare fram.
Diskussion om artikeln