Hoppa till huvudinnehåll

Kultur och nöje

Språkkolumnen: Det finns mycket jag bör som jag inte gör

Från 2019
Minna Levälahti
Bildtext Minna Levälahti är språkvårdare på Svenska Yle.
Bild: Ari Sundberg/SPT

I Finland är det mycket man bör som det förväntas att man gör. Men det kan vara riskabelt att skriva bör om man vill att mottagaren ska göra exakt det man skriver.

När jag betalar räkningar i min nätbank står det att jag också bör bekräfta betalningen. Det händer då och då att jag glömmer att bekräfta mina betalningar. Om jag inte gör det senare förblir de obetalda, för ingen annan gör det åt mig.

Bör innebär en kraftig rekommendation och ska tolkas som ”ska om möjligt”, enligt ordboksdefinitionen. Bör innebär ingen bindande bestämmelse.

Språkvårdaren Mikael Reuter skriver i sin bok Så här ska det låta att många finlandssvenskar har den uppfattningen att bör är starkare än ska.

Det har lett till att det finns en massa blanketter, skyltar och andra texter där det står bör också i sådana fall då det är fråga om ett påbud.

”Avgiften bör betalas senast den 15 maj” är alltså en rekommendation, medan ”avgiften ska betalas senast den 15 maj” är en bestämmelse som måste följas.

Bör fungerar fint i starka rekommendationer

I valrörelsen och för politiker överlag är bör ett perfekt verb.

Jag hittar en hel del bör i de svar som partierna gett i Hufvudstadsbladets EU-kompass: ”Eurosystemet bör förnyas radikalt”, ”Asylprocessen bör vara snabb”, ”Följderna av en ambitiös klimatpolitik bör beaktas”, ”EU bör också stärka sitt arbete mot all slags våld mot kvinnor”.

För väljarna signalerar ordet bör ett starkt ställningstagande.

Samtidigt ger det partierna lite spelrum – vissa frågor måste man kompromissa med, i vissa frågor förlorar man, men partierna jobbar för att nå sina mål.

När det däremot gäller situationer som inte är förhandlingsbara eller när det inte finns valmöjligheter, som fallet är med mina räkningar, är det bäst att inte använda ”bör” eftersom räkningarna faktiskt måste betalas.

Ska eller måste är mer bindande

I moderna finländska lagtexter används ska för att ange en bindande förpliktelse. Handboken Svenskt lagspråk i Finland ger goda råd om hur man ska använda ska, får, bör och andra motsvarande formuleringar.

Om det står ”observera att du bör ange åtminstone fyra fenomen” i en provuppgift kanske studerandena förstår av sammanhanget att ange åtminstone fyra fenomen.

Men frågan är om man i ett finlandssvenskt sammanhang skulle kunna få fulla poäng för ett svar som beskriver endast tre fenomen ingående och uttömmande.

Och kan en lärare kräva att studenterna lämnar in sina uppgifter i tid om det står att uppgiften bör lämnas in en viss dag?

Språkkolumnen skrivs av språkvårdarna vid Svensk presstjänst. Den publiceras på Svenska.yle.fi och i de finlandssvenska dagstidningarna.

Språkkolumnen

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Vem får färst julklappar i år?

Ordet färst är fullt levande i vårt språk.

Solveig Arle ler mot kameran.

Språkkolumnen: Språkets första hjälpen-låda

Vill du förstå danska, norska och svenska bättre?

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Med tränat loppisöga kan man loppa på loppisar

Vilka ord använder man för att köpa och sälja begagnat?

inzoomat från SAOB på ordet "ni"

Språkkolumnen: Språkförändringar är tecken på att språket lever

Motvilja är en vanlig reaktion på språkförändringar.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Att känna flygskam och smygflyga

Substantivet skam och verbet skämmas har fått ett uppsving.

Minna Levälahti

Språkkolumnen: Jag självoptimerar med nya ord

Deplatforming och självoptimering blev aktuella 2018.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: När man är själv är man ensam

Många väljer att försöka dölja den ofrivilliga ensamheten.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Man kan inte kila före när man hämtar barnen

Ska barnen hämtas på morgonen eller eftermiddagen?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Symbolerna som förstärker känslorna

Behöver vi emojier för att uttrycka känslor i skrift?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Professionellt väderprat är som en välkänd melodi

Vi hajar till om uttalet avviker från det vi är vana vid.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Skumläsning ställer stora krav på texterna

Måste webbtexter anpassas så att de tilltalar skumläsarna?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Att lämna i Sverige och i Finland

Får man ”lämna” utan att nämna vad eller vem man lämnar?

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Kommat har stor betydelse

Också professionella skribenter behöver hjälp med kommat.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Ett vårdat mediespråk kräver tid

Så här jobbar språkstödet på Svenska Yle.

Porträtt av språkvårdaren

Språkkolumnen: Med ord påverkar vi

Våra mest laddade ord är de som sårar och kränker andra.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Hjärtana bankar för rätt böjda former

Heter det flera videon eller videor, flera taxin eller vad?

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Nu ser vi hashtaggar i nyhetsspråket

Hashtaggarna blir förmodligen flera i framtiden.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Som det heter på god finlandssvenska

Övning ger färdighet om man vill briljera på svenska.

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: När det kommer till sånt som en

Gamla uttryck kan få ett uppsving tack vare engelskan.

Språkvårdare Charlotta Svenskberg.

Språkkolumnen: Ordets skönhet kommer inifrån

"Svenskans vackraste ord är himmelsblå."

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kan man roa sig med partiklar?

Heter det sätt ner dig eller sätt dig ner?

Porträttbild på Minna Levälahti.

Språkkolumnen: Kejsarens nya språkkläder

Vad lurar bakom det enkla och det komplicerade maktspråket?

Charlotta Svenskberg är mediespråkvårdare vis Svensk presstjänst.

Språkkolumnen: Vart tar vart vägen?

Hur ska man använda vart och var rätt?