Nylands brigad har nolltolerans mot mobbning: Personalen och beväringscheferna ska föregå med gott exempel, säger stabschefen

Stabschefen vid Nylands brigad, kommendör Mika Immonen, ser mycket allvarligt på incidenten med en beväringschef som misstänks för att ha missbrukat sin förmansställning.

- Det rör sig om en allvarlig mobbningssituation som tas på allvar. Mobbning är förbjuden inom Försvarsmakten och vi har nolltolerans mot den.

För tillfället görs en förundersökning av mobbningsfallet vid Nylands Brigad i Dragsvik.

Beväringschefen misstänks för att på ett grovt sätt ha skällt ut en jägare och kallat honom för öknamn, bland annat på grund av dennes utländska härkomst. Undersergeanten misstänks också för lindrig misshandel.

Stabschef Immonen vill inte kommentera det specifika fallet som är under utredning.

Det eventuella beslutet att skicka ärendet vidare till åklagaren fattas av kommendören för Nylands brigad efter att förundersökningen är klar.

Hur kom fallet i dagen?

- Vi fick veta det internt, via våra kanaler här inne i Nylands brigad. Vi har många sätt att få reda på vad som sker, mellan personal och mellan beväringar också, förklarar Mika Immonen.

Stabschef Immonen säger att brigaden har vidtagit vissa åtgärder i anslutning till fallet.

Hur vanligt är det med den här typen av incidenter vid brigaden?

- Det är exceptionellt, inte vanligt alls. Men vi har ju över 25 000 beväringar årligen inom försvaret så det finns några fall om året.

Immonen kan inte dra sig till minnes när man senast skulle ha haft ett liknande fall vid brigaden.

- Det här är ingenting som hör till vardagen, åtminstone inte utifrån vad som har uppdagats. Mobbning förekommer på olika håll i samhället, i skolor och på arbetsplatser. Med 25 000 människor här så är det klart att det förekommer här också, trots att vi har nolltolerans, säger socialkurator Jonas Streng.

Hur ofta händer det att någon kommer in till dig och berättar om att hen mobbas eller är orolig för någon kompis?

- Vi har ju egna anmälningsförfaranden för beväringarna, hur de ska gå till väga vid osaklig behandling, som en bilaga till brigadens egen jämlikhetsplan. Den här informationen finns i alla enheter på området, på anslagstavlorna i stugorna.

Här finns kontaktuppgifter till stödpersoner man kan kontakta om man inte vill prata med sin egen förman på enheten. Då kan man vara i kontakt med stödorganisationen med socialkurator, läkare, militärpastor och rättsofficér som då ingriper.

- Man kan också vara i direkt kontakt med Beväringskommittén vid anmälningsförfarandet,vilket gör att tröskeln är ganska låg, förklarar Streng.

Jägare Rasmus Sjöholm som är fritidsombudsman för Beväringskommittén instämmer.

- Jag upplever att det är ett lättare sätt, att komma till oss, eftersom vi är beväringar. Vi är på samma nivå som alla andra. Om det sker något fel så är det lätt att komma och diskutera med oss, som vänner. Om det är någonting allvarligt så kan vi ta det vidare om det behövs.

Ekenäsbon Sjöholm säger att kommunikationen med personalen löper bra i olika situationer.

- Vi har bra kontakt med personalen. Personalen litar på beväringskommittén och vice versa. Varje månad har vi möte med brigadkommendören och våra instruktörer, socialkurator och annan personal som har mycket ansvar i beväringsrelaterade frågor.

Jägare Rasmus Sjöholm säger att de här mötena är väldigt givande och informativa.

- Vi har alltid snabb kontakt med dem om vi behöver och vi vet vem vi ska vända oss till, vem vi ska fråga.

I övrigt tror han att beväringskommitténs fritids- och idrottsverksamhet är viktig i avstressande syfte.

- Så att man får bort huvudet från det militära ibland. Fritidsverksamheten kan fungera förebyggande och bidra till bättre sammanhållning i grupper och stugor. Man är litet gladare och nöjdare med livet, helt enkelt.

Kan det någon gång vara svårt att dra en gräns mellan en tuff jargong och mobbning?

- Generellt sett handlar det om att man måste bete sig ordentligt hela tiden, precis som i vardagslivet i samhället och i familjen. Alla vet ju hur man borde bete sig. I Försvarets personalstrategi står det att all slags mobbning och diskriminering är förbjuden och att det finns nolltolerans mot det, förklarar stabschef Mika Immonen.

Kommendör Immonen citerar brigadkommendörens hälsning till nya rekryter som finns i den information de får sig tillsända:

- Vi har nolltolerans när det gäller mobbning redan för den enkla sakens skull att alla former av nedbrytande verksamhet försvagar en krigstida trupps motivation.

Stabschef Mika Immonen understryker vikten av att alla drar åt samma håll.

- Vi har unga män och kvinnor som gör lumpen. Om de inte är motiverade eller mår bra så är det inte en bra sak när det gäller det finska försvarets förmåga att försvara Finland.

Om en person gör sig skyldig till mobbning, får hen en reprimand eller bestraffning?

- Det är bäst att ta upp saken genast, med personen som gjorde fel. Då får man bort det från dagordningen. Om det är fråga om ett allvarligare fall måste förmannen undersöka saken. Då kan det bli fråga om ett straff. Vilken typ av straff det är fråga om kan variera, förklarar Mika Immonen.

Hur kan man förebygga mobbning?

- Via utbildning, ledarskapsutbildning, och insikter i hur man ska fungera enligt tjänstereglementet. Här står det hur man ska behandla varandra och uppträda militäriskt, om språkbruk och jämlikhet och arbetsskydd, säger socialkurator Jonas Streng.

Han säger att det är viktigt att man ingriper direkt när någonting händer.

- På det sättet visar man åt samhället att vi tar tag i de här sakerna och gör det ganska snabbt och effektivt också.

- Jag tycker att personalen och beväringscheferna sätter ett viktigt exempel i det att vi beter oss ordentligt och artigt hela tiden och skapar en bra sammanhållning vid brigaden. Det är det bästa förebyggande arbete vi kan göra mot mobbningen, säger stabschef Mika Immonen.