Havsörnen kan varna oss för miljögifter, men den kan också vara ett hot för andra fåglar - dilemmat orsakar huvudbry på Åland

Havsörnen är inte längre hotad, men det betyder inte att det är dags att sluta följa upp hur stammen mår. Örnen kan dels vara ett hot mot andra fåglar, till exempel ejder, men också en varningsklocka när det kommer till miljögifter.

Svunna är de tider då havsörnen tog stor skada av miljögifter och fortplantningen misslyckades för många häckande par kring Östersjön.

Det har gått cirka 40 år sedan dess och havsörnen har återhämtat sig, enligt vissa kanske till och med lite för väl.

Över 120 havsörnspar häckar på Åland och det tvistas om hur mycket de kan påverka miljö, natur och människoliv.

Samtidigt faller ejdrarna offer för både örnar och människor, speciellt på Åland.

Jaga örn för ejderns skull

Medan havsörnspopulationen var nere för räkning lyckades ejdrarna föröka sig i rask takt ända in på 90-talet.

I dagens läge klassar Finlands miljöcentral ejdern som starkt hotad, och åtminstone på Åland är det havsörnen som har fått skulden för att ejdern har försvunnit.

Det har till och med framförts önskemål om att man ska få jaga havsörnar på ejdrarnas häckningsområden.

Men när det kommer till att skjuta havsörnarna säger Maija Häggblom stopp.

Maija Häggblom är naturvårdsintendent vid den åländska landskapsregeringens miljöbyrå.

Hon påpekar att en relativt färsk förvaltningsplan för havsörnar erbjuder olika knep för att ta itu med konflikter som orsakas av havsörnen.

- Vi har inte lagt speciellt stor vikt vid att decimera havsörnsstammen. Det finns däremot åtgärder som kan vara till hjälp när man planerar eller utför skogshuggning.

Det är inte bara i skogen som havsörnen vållar bekymmer. Även många stugbyggare har fått ta sig en funderare när de upptäcker att fågeln finns i faggorna.

- Vi har tänkt som så att den som är först på plats får förkörsrätt. Om örnen är först, så är det den som får bli kvar. Om människan är först, så har människan förkörsrätt, säger Häggblom.

I dagens läge finns många av de cirka 120 örnbona på små kobbar och skär.

EU blandar sig i leken - trotsande Åland kan stå Finland dyrt

Men tillbaka till ejderproblematiken.

På vissa håll i Danmark och Norge har man byggt tak som skydd för ejdernbon och ejdrarna har ställvis lärt sig att de här platserna är trygga.

Tanken är att bygga tak för ejdrar också på Åland.

Fågeljakten är en orsak till att ålänningarna är intresserade av att ejderstammen ska leva och växa.

I år har det utfärdats tillstånd att skjuta 2000 gudingar, alltså ejderhanar, under första halvan av maj. I fjol sköts 2400 fåglar och då fick man jaga ännu en vecka senare.

EU har krävt att vårjakten på ejder ska avslutas, men på Åland håller traditionen i sig.

Tvisten ser ut att gå till EU-domstolen vilket kan leda till att Finland får stora böter - såvida inte Åland slutar med vårjakten precis som man har gjort på fastlandet.

Enligt EU-kommissionen är ärendet på väg till domstol.

Revirkampen tätnar

I fjol hittades flera havsörnar som hade dött på grund av influensavirus.

Häckningen har gått sämre på Skärgårdshavet och på Åland än på annat håll och färre ungar kläcks.

Varför det har gått så här är oklart.

- Kanske förra årets fågelinfluensa är en orsak, men det kan också bero på att reviren börjar finnas så tätt. Revirkampen blir så pass hård att den leder till sämre häckning, säger naturvårdsintendent Maija Häggblom.

WWF har en arbetsgrupp som ägnar sig åt havsörnen.

Gruppens ordförande, Jouko Högmander, säger att Åland och Skärgårdshavet redan är fullproppat med havsörnsrevir. Det händer årligen att örnar dör när de försvarar sina områden.

Gifterna samlas i örnen

- Det är främst hanarna som drabbar samman och deras klor är så farliga att det ofta händer att den ena eller båda dör. Det har synbarligen förhindrat stammen från att växa till sig. Det säger oss också att det börjar bli ont om rum, säger Högmander.

Trots att miljögifterna inte längre är ett lika stort hot mot havsörnen som för ett halvt sekel sedan, så kan man fortfarande konstatera att en tredjedel av de döda havsörnarna har drabbats av blyförgiftning.

Ämnet har de fått i sig när de har ätit andra fåglar eller djur i skogen.

WWF har gett stöd för att göra havsörnsobservationer sedan 1973, men det stödet tar slut i år eftersom fågeln inte längre är hotad.

Jouko Högmander anser ändå att man ska fortsätta följa med fågeln eftersom många miljögifter samlas i toppen av näringskedjan där havsörnen befinner sig.

Därmed kan havsörnen vara en indikator som ger varningssignaler redan innan människan påverkas.

Texten är en bearbetad och översatt version av Yle Uutisets artikel Merikotkien lisääntyminen aiheuttaa ristiriitoja Ahvenanmaalla ja nyt pohditaan, kumpi väistää: kotka vai ihminen av Markku Sandell.