Lejonanalysen: Beundransvärd viljestyrka gav poäng – domarmiss kostade segern?

Detta finländska lag vägrar att ge sig. Lejonen skakar av sig motgångar, målvakterna revanscherar sig och man lyckas på nät sätt göra de nödvändiga målen. USA:s segermål föregicks av amerikansk regelvidrighet, men den förlorade poängen spelar ingen större roll i det stora hela, skriver Chriso Vuojärvi.

Helhetsintrycket: Mentala styrkan imponerar

Ett sämre lag (med betoning på lag) skulle ha vikt ner sig vid 0–2. Årets finländska VM-lag är gjort av segt virke. Att ta en poäng efter den där starten är inte fy skam. Och en viktig poäng dessutom.

Veini Vehviläinen personifierade insatsen. Efter katastrofstarten samlade han sig och var hur bra som helst. Och detta var hans VM-debut. Som 22-åring.

Nu har Lejonen sju poäng efter tre matcher. Det är fyra poäng fler än jag hade räknat med och sju poäng mer än jag befarade om allt skulle ha gått åt pipan.

Finland är att räkna med också i fortsättningen. I ärlighetens namn bör dock sägas att amerikanerna inte var överhövan taggade, men mer om det nedan.

Avgörandet: Oflyt eller domarmiss?

Frågan är om USA borde ha fått Clayton Keller utvisad strax före segermålet. Clayton Keller åkte omkull Juhani Tyrväinen bakifrån, men domarna reagerade inte. Tio sekunder senare var pucken i Finlands nät.

Även i övrigt var domarna svajiga i dag (men mycket bra i Finlands första två matcher). Man missade bland annat något som såg ut som ett solklart fall av för många spelare på isen för USA.

Men i det stora hela spelar det inte så stor roll om Finland tog en eller två poäng i matchen.

Underhållningsvärdet: 6/10

Jämfört med lördagens match mot Slovakien så var detta en ganska platt tillställning. Stämningen var aldrig särdeles fantastisk, men det största problemet var nog USA:s inställning.

Under långa stunder såg de amerikanska NHL-stjärnorna fullständigt ointresserade ut. Värsta syndaren var lagkaptenen Patrick Kane som snarare verkade fundera på om det blir kött eller fisk till middag än att föregå med gott exempel.

USA kan gå långt i turneringen men det är inte god PR för turneringen att laget inte tänder till i gruppspelet.

Snackisen: Sållen förvandlades till murar

Det heter ofta att en bra målvakt ger sitt lag en chans att vinna varje kväll. I första perioden gav både Veini Vehviläinen och Cory Schneider motståndarna en chans att segra.

Häpnadsväckande nog så spelade de båda in sig i matchen. Flaxigheten var bortblåst från och med andra perioden.

Utropstecknet: Ojamäkis projektil

Niko Ojamäkis kanon i numerärt överläge var en pärla. Tappara-yttern har inte haft den lättaste av starter på sitt första VM, men efter fullträffen växte han flera centimeter.

Plötsligt var han överallt med en helt ny geist.

Tänk att en spelare med ett så bra skott inte platsade i Tapparas första powerplayfemma den här säsongen.

Frågetecknet: Avbräck för Lejonen

Juho Lammikko tvingades utgå efter första perioden efter en smäll mot huvudet.

Juhani Tyrväinen, Sakari Manninen och Eetu Luostarinen lappade hålet föredömligt. Trion drog på sig arbetshandskarna och skulle spelarna inte ha nummer på ryggen skulle ingen ha märkt någon skillnad.

Finland har en center i reserv i Arttu Ilomäki som inte var omklädd i dag. Men visst skulle det vara ett avbräck om den välfungerande fjärde linan tappade en kugge.

Lejonkungarna:

Tre stjärnor: Harri Pesonen

Tog för sig och verkade njuta av situationen. Snurrfintade sig förbi amerikaner och spelade med högt självförtroende. Den viktiga reduceringen i slutet av första perioden var grädde på moset.

Två stjärnor: Sakari Manninen

Två assist och motorn i offensiven. Hans insats ger hopp om att Finland börjar få i gång offensiven på bredare front.

En stjärna: Mikko Lehtonen

Bara att gratulera Jokerit för en fin värvning. Mikko Lehtonen är en modern, spelskicklig och tempostark ishockeyback. Var tredje matchen i rad en av Finlands bästa spelare.

Fortsättningen: "Långledigt"

Två dagar av välförtjänt vila. På torsdagskvällen ställs Finland mot Danmark.