Hur blev en våldsam viking Nordens mest kända helgon?

En norsk viking blir det mest välkända helgonet i Norden och ger 1000 år efter sin död namn åt en vandringsled. Hur hänger det här ihop? Svaret för oss långt tillbaka i tiden.

Sankt Olofs sjöled invigs inkommande helg i Åbo. Invigningen knyter ihop Finland med redan befintliga vandringsvägar i Sverige och Norge. Från sommaren 2019 kan man då vandra i de gamla medeltida pilgrimsvandrarnas fotspår.

Pilgrimsleden bär helgonet Olofs namn, men hur kommer det sej?

Vikingen Olav Haraldsson

Olav Haraldsson föddes i Norge år 995. Olav, som senare helgonförklarades som Sankt Olof, beskrivs till en början ingalunda som en fridsam och from person.

Haraldsson deltog redan som tonåring i vikingaräder. Vikingarnas rövartåg gick till Östersjöområdet, Norra Frankrike och England.

Under en räd i Normandie mötte han väletablerade skandinaviska samhällen som antagit kristendomen som religion. Han tog intryck av det här och döptes år 1014.

Olav blir norsk kung

Som tjugoåring återvände Olav till Norge och gjorde då anspråk på den norska tronen.

Haraldsson kom från en släkt som inkluderade bland andra Olav Tryggvason, en norsk kung som regerat några decennier tidigare.

Tryggvasson hade på liknande sätt som Haraldsson döpts i utlandet och efter det hårdfört kristnat delar av Norge.

Olav Haraldsson fördrev efter sin landstigning i Norge år 1015 de jarlar som dessförinnan hade funnits vid makten och som kung fortsatte han att kristna Norge på samma hårdhänta sätt som släktingen Olav Tryggvason tidigare gjort.

Kung Olav går i landsflykt och stupar

Björn Öhman är ordförande för föreningen Olofsleder i Finland rf och berättar att Olav som kung trots sin hårdförhet byggde ett rättssystem och en makt som i högre utsträckning än tidigare skyddade landets svaga.

Eftersom Olav så aggressivt drev sina maktintressen och stiftade lagar som gjorde att även stormän och samhällets mäktiga blev straffbara så blev han en av många hatad man.

År 1028 lämnade han Norge i landsflykt. Efter ett år återvände han med svenskt stöd, men mötte illvilligt sinnade landsmän och stupade sedan i slaget vid Stiklestad 1030.

Helgonet Sankt Olof

Redan året efter Olav Haraldsson dog helgonförklarades han. Det är anmärkningsvärt och mycket ovanligt att en person helgonförklaras så här snabbt, säger Björn Öhman.

Efter Olavs död i Stiklestad hade det kommit rykten i svang. En solförmörkelse hade inträffat under slaget vid Stiklestad. Märkliga tecken hade setts vid hans grav och hans helighet uppenbarade sej genom ett antal underverk som skedde i närheten av graven.

Personer besökte även Olavs gravplats för att bli botade från sjukdomar, blindhet och dövhet. Sammantaget fanns här tillräckliga bevis som gjorde att vikingen Olav kunde bli helgonet Sankt Olof.

En kort tid efter Olav Haraldssons död byggdes domkyrkan Nidarosdomen i Trondheim, och det blev platsen där hans reliker sedan dess förvaras.

Allt efter att åren gick befästes helgonlegenden kring Olav, till en början som en enande och mäktig hövding men med tiden beskrevs även Olav som en klassisk martyr, som dog för kristendomen.

Pilgrimsvandringar

Mycket snabbt efter Olavs död började folk vallfärda till hans kvarlevor i Nidarosdomen i Trondheim, en katedral med enorma dimensioner trots sitt nordliga läge i ett glesbefolkat landskap.

Kyrkans storlek säger kanske något om den mängd pilgrimer som flockades till orten. Vallfärderna gick från hela Norden och Nidaros var ett av de största pilgrimsmålen i Nordeuropa.

Björn Öhman berättar även att det under medeltiden var möjligt för dömda brottslingar att sona sina brott genom att företa sej en pilgrimsvandring.

Pilgrimsvandrade gjorde man fram till den lutherska reformationen som satte stopp för pilgrimsvandringar i Norden.

Vandringsleden S:t Olofs sjöled

En moderna pilgrimsvandrare har förstås olika motiv för sin vandring säger Björn Öhman.

- Man räknar med att ungefär 15 procent av vandrare på pilgrimsvandringsleder har klart andliga motiv.

De här vandrarna följer kanske ett schema med morgon- och kvällsbön samt olika meditativa övningar under vandringen medan andra går en pilgrimsvandringsled så som vilken annan vandringsled som helst.

- Allt är upp till vandraren, säger Björn Öhman.

Invigning av pilgrimsvandringsleden med Vesper i Åbo Domkyrka

I de gamla pilgrimsvandrarnas fotspår kan man från sommaren 2019 vandra ända från Åbo till Trondheim. Invigningen av Sankt Olofs sjöled anknyter Finland till redan befintliga vandringsvägar i Sverige och Norge.

Invigningen av leden sker genom olika programpunkter så som seminarium, ekumenisk ceremoni och att man på lördagen 25.5 inleder invigningsvandringen från Åbo Domkyrka mot Nidarosdomen i Trondheim.

Vandringen sker i form av en stafett som bär ett budskap från ärkebiskopen i Finland till biskopen i Trondheim och går både till lands och till sjöss.

Man vandrar genom Åboland till den åländska skärgården, över Åland och vidare till Grisslehamn i Sverige.

Genom Sverige tar man sej längs Vikingaleden som är en redan etablerad led på land eller så väljer man S:t Olofs sjöled till havs norrut innan Stråsjöleden och Helgonleden tar vandrarna västerut mot Trondheim och Norge.

Vandrarna kommer fram till Trondheim på Sankt Olofsdagen den 29.7 och då har man vandrat hela 1 200 km.

I det här ljudklippet kan du höra Björn Öhman berätta mera om pilgrimsleden och om Sankt Olof i ett samtal med Hedvig Långbacka.

Björn Öhman om St Olofs sjöled

11:41

Radiolyssnarna får ta del av pilgrimsledens invigning då Yle Vega söndagen 26.5. sänder Vesper inspelad fredagen 24.5 från Åbo Domkyrka.

Radiogudstjänst

Söndag 26.5
13.03 Vesper från Åbo domkyrka.
Officiell öppning av pilgrimsleden Saint Olav Waterway - Sankt Olofs sjöled.

Medverkande bland andra: Björn Öhman, Kaarlo Kalliala, Ion Durac, Peter Gebara.
Sång: a capella-grupp ledd av Atte Tenkanen.

Kommentar: Hedvig Långbacka. Vespern spelas in den 24 maj 2019.

Källor: S:t Olofs sjöledWikipediaNidarosdomen i TrondheimÅbo Akademi-Projektet st Olav Waterway