Förtroendeman ger Raseborgs tjänstemän hård kritik: “Folk blir inte friskare ifall Raseborgs sjukhus stängs”
Invånarna i Raseborg måste nu hålla ihop och kämpa för sitt sjukhus. Det säger Eva-Maria Sundström som är huvudförtroendeman för vårdfacket Tehy vid Raseborgs sjukhus. Hon riktar skarp kritik mot kommunens tjänstemän.
- Det är tyvärr så att det finns åsikter i Raseborgs stads ledning på tjänstemannanivå som anser att det kanske skulle behövas mindre specialsjukvård i Raseborg.
Eva-Maria Sundström menar att de ledande tjänstemännen hellre skulle ge både lokaler och resurser från sjukhuset till hälsocentralen.
- Vart vi är på väg vet jag inte. Det skulle vara jättebra att få veta vad politikerna tycker, hur vi vill ha det egentligen.
Specialsjukvården kostar överallt
För tillfället utreds sjukhusets framtid. Det finns sex olika modeller för hur den kunde se ut. Ett alternativ är att sjukhuset stängs och ett annat att jourverksamheten stänger.
Det är Helsingfors och Nyland sjukvårdsdistrikts (HUS) ledande överläkare Markku Mäkijärvi som utreder hur situationen vid Raseborgs sjukhus ska lösas.
Eva-Maria Sundström är speciellt upprörd över de signaler som kommer från Raseborgs tjänstemän. I Ingå och Hangö verkar man vara betydligt mera för alternativet att verksamheten vid sjukhuset ska fortsätta.
Hon säger att man ofta sätter ett likhetstecken mellan specialsjukvården och Raseborgs sjukhus.
- Men det är ju inte så. Specialsjukvård ordnas på många olika håll inom HUS och den kostar precis lika mycket i Lojo eller Helsingfors. I dag är det faktiskt så att Raseborg har använt mera specialsjukvård annanstans.
Som exempel på specialsjukvård som sker på annat håll ger Sundström prematurvård och transplantationsvård, som båda kostar en hel del. Och de här kostnaderna försvinner ingenstans, understryker hon.
- Jag tror inte att folk blir väldigt mycket friskare fast vi stänger Raseborgs sjukhus, utan specialsjukvården behövs.
Svårt att få vård på svenska annanstans
Eva-Maria Sundström räknar upp olika faktorer som gör att det behövs specialsjukvård också i Raseborg.
En åldrande befolkning behöver mera sjukvård, Fpa:s taxiresor fungerar inte som de ska och svenskan fungerar inte på annat håll inom HUS, säger hon.
- Vi pratar om ett tvåspråkigt HUS, det stämmer i teorin men inte i praktiken. Vi har väldigt många åldringar och barn som är enspråkigt svenska. De får inte en god vård någon annanstans i och med att ingen förstår dem.
Hon frågar sig nu vad skattebetalarna i Västnyland egentligen vill ha. Nu gäller det att påverka politikerna och tjänstemännen inom HUS, men också de lokala tjänstemännen och politikerna, säger hon.
- Man borde i stället börja utveckla Raseborgs sjukhus, utveckla samarbetet med primärvården, få bort överlappande tjänster och se helheten.
Genom att se till att randområdessjukhus som Raseborg och Borgå används till max så kunde de avlasta HUS sjukhus i huvudstadsregionen, fortsätter hon.
I Mejlans är till exempel operationsköerna långa och vårdarna jobbar övertid.
- Det kostar också pengar!
Ingen vill flytta till ett ställe utan service
Eva-Maria Sundström är upprörd både som arbetstagare vid Raseborgs sjukhus och som skattebetalare i kommunen.
- Raseborg önskar inflyttning av personer i arbetsför ålder, men i dag fordrar folk också service och sjukvård. Det flyttar inte folk till ställen där man inte får service.
Hon är nöjd med Raseborgs sjukhus ledning. De har jobbat hårt för att bevara och utveckla verksamheten bland annat genom att försöka rekrytera mera läkare.
Däremot får Raseborgs tjänstemän sig ännu en släng av hennes kritik.
- Det är skrämmande att tjänstemän går vidare med saker som jag inte tror att befolkningen överhuvudtaget stöder.
Artikeln baserar sig på en intervju av Tiina Grönroos.
' /%3E%3C/svg%3E)
