Författaren Ebba Witt-Brattström: Vi hade sjutton lyckliga och sexton olyckliga år i vårt äktenskap
Vegas sommarpratare Ebba Witt-Brattström talar om Svenska Akademien och sin ex-man Horace Engdahl.
“Om du till slut bara kan älska din närmaste människa när han sover bredvid dig, så du inte behöver vara rädd för hans humör, då är det dags att gå. Så jag gick. Och därmed dog drömmen om det livslånga förhållandet. Men jag kommer aldrig att sluta sörja.”
Det finns ingen karta för hur liv ska levas, hur äktenskap ska skötas eller vart man ska gå när makt och förakt plötsligt slår sig ner vid ens frukostbord. Först efteråt kan man försöka rita in gränser som överskreds och områden som övergavs.
Ebba Witt-Brattström har ritat sina kartor under flera år, bl.a. i boken Århundradets kärlekskrig och nu även i boken Historiens metoo-vrål.
Hon var gift med akademiledamoten Horace Engdahl i 33 år och deras äktenskapskris och skilsmässa har diskuterats både på kultursidor och löpsedlar.
Den estniska släkten utplånades i Gulaglägren
I sitt sommarprat reflekterar Ebba över kärlek och makt men hon berättar också om sin familjs dramatiska och traumatiska historia.
- Min mammas estniska släkt utplånades i Gulag, vilket gav mig fobi för orden ”deportation” och ”Sibirien”. Alla var döda, utom mormor, säger Ebba Witt-Brattström.
I familjens skapelseberättelse var mormor alltings ursprung.
- Som person var hon svår att älska, svårt traumatiserad av den tre månader långa flykten genom ett Ryssland i totalt kaos.
Ebbas estniska mormor och hennes två döttrar flydde från Odessa tillbaka till Tallinn år 1921. Hon var en överlevare, men märkt av sina förluster.
Först i september 1944, när Sovjet ockuperade Estland, flydde Ebbas mormor med sina två, nu vuxna döttrar, till Sverige tillsammans med den stora flyktingvågen.
- Mormor dominerade min barndom med sina mardrömmar, sina utbrott, sin bitterhet och sin vantrivsel i mellanmjölkslandet Sverige. Att växa upp med en människa som sörjer sitt förlorade hemland är prövande.
Ebba fostrades i ett matriarkat där kvinnokraften var självklar
Ebba växte upp med mormor och mamma. Föräldrarna hade separerat när Ebba var liten.
- Det var självklart att världen bars upp av kvinnors kraft och arbete. Å andra sidan, från pappas sida var det lika självklart att kvinnors och flickors livsval respekterades. Han hade vuxit upp med en yrkesarbetande krigsänka till mamma.
Ebba växte upp i ett matriarkat och var dessutom befriad från pojkars dominans, trakasserier och kommentarer då hon gick i flickskola. Självkänslan var god, men världen visade sig vara hård.
- Jag var illa rustad för mötet med killar och män. Hel, ren och med bästa studentbetyg klev jag ut ur Franska skolans port, 18 år gammal. Döm om min häpnad när jag upptäckte att det inte räckte särskilt långt.
Männen dominerade i litteraturen och studievärlden
Ebba Witt-Brattström läste litteratur på universitetet och irriterade sig tidigt över att kurslistorna var fyllda av böcker av manliga författare, böcker som handlade om män och böcker som tenterades för manliga lärare.
Hon engagerade sig feministiskt i Grupp 8 och jobbade hårt för att synliggöra skrivande kvinnor. Under tio år arbetade hon med ett samlingsverk som presenterade 850 skrivande kvinnor under tusen år, men den intresserade inte de manliga lärarna.
Pojkvännerna hade också svårt att hantera hennes iver och intellekt och det var först när hon träffade Horace Engdahl som hon upplevde ett genuint intresse från en man för vad hon tänkte och tyckte.
- Här var han: den rätte mannen-i-mitt liv! Älskansvärd i sina trasiga jeans, sina fransiga ostrukna skjortor, sin slitna läderjacka och sin fåniga toppluva. En komplett nörd, som bara läst manliga författare och som var totalt tafatt inför kvinnor. Men diskutera med mig, det ville han!
Svenska Akademin förändrade allt
Ebba och Horace diskuterade och doktorerade. De fyllde diskmaskinen och tog hand om de fyra barnen.
- Sjutton lyckliga år och sexton olyckliga, summerar Ebba sitt äktenskap.
Makten förändrade honom. Och jag förändrades av hans förändring och plötsligt var allt annorlunda
Sedan kom förändringen, i och med att Horace blev invald i Svenska Akademin.
- Den tredje personen i vårt äktenskap blev Akademin, med alla sina maktstrider. Då ändrades mönstret. Kärleksmönstret blev ett maktmönster. Makten förändrade honom. Och jag förändrades av hans förändring och plötsligt var allt annorlunda, säger hon.
Den gemensamma ideologiska basen var plötsligt inte så solid.
Makten korrumperade mannen och också kvinnan förändrades
Ebba började kompromissa med sin ide om att stå i bredd i både arbetsliv och föräldraskap. Hon hade alltid varit en stor kritiker till Svenska Akademin och nu var plötsligt hennes man dess ständige sekreterare.
- Det som hände är en fråga om makt. Makt korrumperar alltid. I det här fallet handlade det om att peka med hela handen för att visa vilken slags svensk litteratur och forskning som skulle belönas med priser och stipendier motsvarande 3 miljoner euro årligen.
Först var det mest män som fick erkänsla av Akademien.
- Sen skapades små stipendier till kvinnor vid sidan om. Nu, inför den massiva kritik Akademien fått för sin manschauvinism, har det långsamt börjat jämna ut sig.
Hon lämnade Horace
Men en dag gick det inte att kompromissa längre. Förändringen och förlusten av de gemensamma värderingarna var för stor, hon lämnade Horace. Ebba säger att starka människor inte bryts, de brister, och hon brast.
- Men jag reste mig igen. I mitt hjärta finns och ska alltid finnas minnet av mannen i mitt liv. Jag vaknade upp en dag och kände mig pånyttfödd. Jag var fri. Jag hade kommit ut i rätt ände.
I dag säger Ebba att hon inte känner bitterhet, bara sorg över en dröm som vittrade ner och urlakades av alla maktkamper.
- Min smärta försvann, jag kände mig försonad, nästan lycklig igen. Ångrar jag honom? Nej, faktiskt inte.

Den musikfria podcasten kan du ladda ner och lyssna på utomlands.
Sommarpraten sänds i Yle Vega varje vardag kl. 10.03 och 22.15.
LÅTLISTA
The Platters & Paul Anka: The Great Pretender
Beyoncé: Formation (från Lemonade)
Ainbusk Singers Josefin Nilsson: Älska mig för den jag är
The Beatles: Somethin in the way she moves = Something
Edit Piaf: Non, je ne regrette rien
Emmylou Harris: Save the last dance for me
Vegas sommarpratare 2019
Rapmusikern Paleface: Mobbningen fick mig att kämpa för de svagare
Om samhällspåverkan, myggor och rapmusik.
Poeten Rosanna Fellman: Jag ogillar att prata om min autism
Om att leva – fullt ut – på autismspektret.
Toppidrottande läkaren Aino Luoma: Jag vägrar att välja mellan jobbet och idrotten
Gör det omöjliga: tävlar på VM-nivå och räddar liv.
Historikern Dick Harrison: När man läser äldre historieböcker får man ofta intrycket att kvinnor inte existerade
Historien ska användas som ett positivt laddat vapen.
Sjukhusprästen och författaren Katarina Gäddnäs: Jag hade levt på ett sätt som slitit på mitt hjärta
Om att våga följa sin dröm – efter långa omvägar.
Artisten Ville Pusa: När människor slutade köpa skivor blev det ohållbart att försörja sig som artist
Kritisk till likriktningen i musikbranschen.
Författaren Maarit Tyrkkö: Jag tillbringade sex idylliska somrar med Urho Kekkonen
Sommarprat om spännande människomöten.
VD Kjell Skoglund: Jag bjöd 950 människor till mitt 50-årskalas på torpet
Han har skapat nätverk sedan han var 14 år gammal.
Trummisen Vicky O'Neon: Jag övade varje vaken stund för att bli bättre
Om livet som professionell trummis i London.
Skådespelerskan Ulla-Britt Boström: Vi visste inte om hemmet var nedbrunnet eller rivet
Om kriget, Porkala-parentesen och kärleken till teatern.
Skådespelaren Siri Fagerudd: Vi har blivit för många för att tystas
Vill gå i sina föräldrars fotspår, men på egna villkor.
Bildkonstnären Jonas Wilén: Man måste skämta om människor med makt
Svårt och olönsamt, men nödvändigt att teckna satir.
Författaren Ebba Witt-Brattström: Vi hade sjutton lyckliga och sexton olyckliga år i vårt äktenskap
Kärlek, svek, kvinnoliv och manlig makt.
Riksdagsledamot Johan Kvarnström: Blod är kanske tjockare än vatten – men kärlek är viktigare än blod
Hyllar det närvarande föräldraskapet i sitt sommarprat.
Författaren Eva Frantz: Det är inte lätt att vara en god människa
Om motgångar, hafsigt resande och nya insikter.
Sexforskaren Patrick Jern: Folk fnissar när de hör att jag forskar om sex
Sexforskaren Patrick Jern forskar om för tidig utlösning.
Kläddesignern Elin Sandholm: Karriären tog fart när första barnet kom
Sommarprat om livet som företagande småbarnsmamma.
Författaren Tuva Korsström: Mamma gjorde mig aldrig fysiskt illa, men hon tog min ungdom ifrån mig
Om att leva med en mentalt sjuk förälder.
Piloten Stefan Vikström: Kombinationen mobbning och droger dödade min son
Kombinationen känslighet, mobbning och droger kan döda.
Handbollsproffset Nico Rönnberg: Överallt finns det föräldrar som pressar sina barn för hårt i för tidig ålder
Nico Rönnberg har siktet på den europeiska handbollseliten.
Fredsaktivisten och miljökämpen Ulla Klötzer: Jag har suttit fängslad för min övertygelse
Har demonstrerat ett helt liv - för freden och miljön.
Lyssnarnas sommarpratare David Björkström: Varför fick jag aldrig höra att jag inte var dum i huvudet?
Drogerna fyllde ett tomrum som adhd:n skapade.
Friluftsentusiasten Kristoffer Wiik: Kurskamraterna dog i en lavin i Tamokdalen i Norge medan jag var på väg hem
Belöningen för en lyckad topptur är att ta sig tryggt hem.
Flyktingräddaren Britta Lindblom: Natt efter natt kom våta och livrädda människor i överfulla båtar
Lata och soliga pensionärsdagar väntade - trodde hon.
Artisten och företagaren Kurre Westerlund: Jag älskar glittret i Las Vegas
Om livet som företagare och artist och sorgen efter sonen.
Samhällspåverkaren Bicca Olin: Då högstadieläraren var oengagerad gav jag själv stödundervisning
Om att påverka samhället på 2010-talet.
Programledaren Mårten Svartström: Jag blir utmattad av att umgås med människor
Om att vara öppen och tacka ja till nya möjligheter.
Entreprenören Nora Rosendahl: Mitt arbete definierade mig som människa
En plötslig, kraftig trötthet tvingade fram förändring.
Ekobonden Mats Holmqvist: Jag är programmerad till att inte ge upp
Sommarprat om jordbruk, envishet och kärlek.
Modellen och modedesignern Janina Fry: Först dog mamma i bröstcancer - sedan fick jag själv samma diagnos
Om kärlek, drömmar och komplicerade familjerelationer.
Biskop Björn Vikström: Många av oss kyrkligt anställda är envisa individualister
Sommarprat om livet som biskop.
Politikern Maarit Feldt-Ranta: Det här är mitt sista framträdande i offentligheten
Berörande sommarprat, med Maarits tack och farväl.
Personliga tränaren och ”hunken” Jucci Hellström: Jag var 15 år gammal när jag för första gången mötte en annan mörkhyad
Sommarprat om fördomar som vi alla möter och har.
Mezzosopranen Jenny Carlstedt: Jag bytte världskänd operascen mot mitt Åland
Om att våga falla – efter år av grubblande.
Justitieminister Anna-Maja Henriksson: Min mamma blev ensam med oss sju barn - lärde mig tidigt att be om hjälp
Om Mässkärs och mammas inverkan på hennes liv.
Skådespelaren Pelle Heikkilä: Jag hör inte hemma i den tid vi lever i
Om längtan ut i det vilda – och tämja det vilda inom sig.
Dokumentaristen och företagaren Michael Franck: Jag har levt ett liv i Hollywood, krig och konkurser
Om ett osannolikt liv med absurda svängar.
Fotbollsproffset Linda Sällström: Om jag var herrspelare skulle jag inte behöva bekymra mig ekonomiskt för livet efter fotbollen
Genom motgångarna - om livet som proffs i Sverige och Paris.
Kompositören Thomas Enroth: Jag tappade nästan min tro när jag jobbade inom kyrkan
Om tro och tvivel - på Gud, sig själv och finkulturen.
Vill du sommarprata i Yle Vega?
Nu har du chansen att bli en av våra 40 sommarpratare.
Diskussion om artikeln