Vi misslyckas i Eurovisionen men är framgångsrika inom klassisk musik: “Då Sverige har popmusiken så har Finland en stark exportvara i den klassiska musiken”
Då Finland gång efter annan misslyckas med framgångarna i Eurovisionen är det många som suckar och tycker att Finland inte är något stort musikland. Men då glömmer de bort den klassiska musiken.
Vi lyckas inte alltid vad gäller popmusik, såsom i Eurovisionen där de andra nordiska länderna, speciellt Sverige, med jämna mellanrum ståtar med topplaceringar och segrar.
Däremot har Finland något annat att ståta med - vi är på toppnivå i världen och internationellt kända för vår klassiska musik.
- Vi är alltid lite avundsjuka på er i Sverige, det verkar som att musikkulturen har en uttalat större betydelse här, Jag ser stolta traditioner, säger svenska Malin Boman som för tillfället är musikalisk ledare i Mellersta Österbottens orkester.
Den klassiska musiken är också är en större finländsk exportvara än vad många känner till och många musiker, dirigenter och kompositörer i världsklass kommer härifrån. Esa-Pekka Salonen, Magnus Lindberg, Kaija Saariaho, Eero Hämeenniemi, Jukka-Pekka Saraste är endast några namn som blivit internationellt kända, men listan är lång.
- Den klassiska musiken är en exportvara. Och inte bara dirigenterna utan överlag den klassiska musiken. På samma sätt som man brukar säga att då Sverige har popmusiken så har så har Finland en stark exportvara i den klassiska musiken. Det är något som jag gärna ser att hålls kvar, säger dirigentstuderande Emilia Hoving från Helsingfors som potentiellt har en internationell karriär framför sig.
Den klassiska musiken är en exportvara.
24-åriga Emilia har under våren jobbat som assisterande dirigent för Radions symfoniorkester RSO. I början av maj fick hon ett stort, plötsligt och krävande uppdrag nyligen då kapellmästare Pablo Heras-Casado var tvungen att stiga åt sidan på grund av sjukdom från RSO:s konsert den 3 maj.
Att bli blixtinkallad för att göra konserten med RSO var mycket oväntat men en stor heder.
Programmet var krävande men hölls som planerat trots dirigentbytet.
- Att bli blixtinkallad för att göra konserten med RSO var mycket oväntat men en stor heder. Jag dirigerade konserten på grund av att jag som assisterande dirigent studerat verken redan veckan före konserten. Hela situationen var naturligtvis stressig, men allt gick bra och på konserten njöt jag av varenda sekund, säger hon.
Emilia studerar vid Sibelius-Akademin, konstuniversitetets avdelning för musikutbildning. Den är en viktig byggsten för den klassiska musiken i vårt land. Här utbildas nästa generation solister, orkestermusiker och dirigenter.
- Jag fick de första tankarna på att göra dirigerandet till ett yrke i högstadiet. Men det var inte någon sådan där plötslig blixt från en klar himmel att jag ha det som yrke. Sedan var det här i Sibeliuskademin som tanken om dirigentskapet mognade, säger hon.
Sibelius-Akademin verkar i Musikhuset i Helsingfors kärncentrum.
- Jag praktiskt taget bor här, sover hemma men bor här. Det är jättecoolt att få studera på ett ställe som på riktigt känns som kärnan i musiklivet, säger hon.
Bra klassisk musikutbildning börjar tidigt
Finland har också ett väluppbyggt system för den klassiska musikutbildningen ändå från liten - vi är även här ledande land i världen inom den.
Vi har ju ett jättefint system, så vi skjutsar nog ut folk i världen
- Jag känner att musikinstituten spelar en jättestor roll. Det att jag började i musikinstitut redan som ett halvt år gammal… ja, det är där som allt börjar, säger Emilia.
Musikskolor och musikinstitut är populära och exempelvis i Åboland har Musikinstitutet Arkipelag över 800 elever.
- Vi har ju ett jättefint system, så vi skjutsar nog ut folk i världen faktiskt, säger musiklärare Micaela Sundström.
I musikinstitutet kan man börja som riktigt liten. Som baby kan du börja på babyrytmik, gå vidare till knatterytmik och musiklekskola till att småningom välja sitt instrument, avlägga kurser och få ett avgångsbetyg.
- En stor del av instrumenten är inriktade på klassisk musik, men vi har också exempelvis elbas och elgitarr. Ganska ofta väljer föräldrarna instrument men det kan också bero på vad det råkar finnas hemma för instrument. Någon kan också ha har varit på konsert och fastnat för någonting, säger hon.
Klassiska musiken märks i hela samhället
Förutom att vi har en bra klassisk musikutbildning så fortsätter det klassiska ut i samhället och vi har ett rikt musikliv inte bara i de största största städerna utan också på mindre orter.
Ett exempel på det är professionella Mellersta Österbottens kammarorkester i Karleby som kom till på ett lite ovanligt sätt. Violinlärare Juha Kangas grundade en elevorkester vid det lokala musikinstitutet. Orkestern blev bättre och bättre och till slut blev den professionell år 1989.
- Orkestern är musikalisk, seriös på ett väldigt positivt sätt. Den håller absolut internationell klass, säger Malin Broman som är hemma från Sverige och ser det finländska musiklivet lite utifrån.
Den här orkestern spelar utan egentlig dirigent eftersom Malin som musikalisk ledare själv spelar med i orkestern.
- När man inte har en dirigent så krävs det ett initiativ från varje spelare. Det kommer inte automatiskt, det kommer av att man spelar mycket ihop, så jag vill stärka den här kammarmusikaliska känslan, säger hon.
I Mellersta Österbottens kammarorkester är arbetsspråket engelska, såsom i stort sett i alla orkestrar.
- För det klassiska musiklivet är så internationellt och så ska det vara också. I nästan alla orkestrar finns det alla möjliga nationaliteter. Det är en stor rikedom och då är det engelska som gäller, säger Emilia Hoving.
Hon räknar själv med att vara frilansmusiker hela livet.
- Det är realiteten eftersom en dirigent är en person som förflyttar sig och har kanske maximalt två, tre egna orkestrar som man fungerar som dirigent för. Sedan gör man mycket gästande konserter också, det hör till yrkesbilden, säger hon.
Mer i Närbild i Yle fem på tisdag klockan 11.00 eller här på Arenan: