”Jag fick mera kicks av banlöpningen” – lovande orienteringskarriär byttes mot friidrott, nu siktar Topi Raitanen mot OS
Han hörde till de mest lovande unga orienterarna och vägen mot världseliten verkade spikrak. Men så tog hans idrottskarriär en ny vändning. Ett lopp på 3000 meter hinder fick Raitanen att tänka om gällande grenvalet.
Solen skiner svagt genom ett tunt molntäcke en förmiddag i maj på Djurgårdens idrottsplan i Helsingfors.
Trots att temperaturen bara ligger några grader på plussidan trotsar en löpare den kalla snålblåsten och löper runt banan i kortärmat och shorts. Topi Raitanen kör ett intervallpass i tävlingsfart.
Intervaller i högt tempo är något han fått vänja sig vid efter att han valde bort den gamla kärleken orientering. Bytet av gren kom efter att han, som det heter, förälskat sig i friidrotten vid första ögonkastet.
Orientering familjens gemensamma hobby
Alltsedan barnsben har orienteringen fört Topi Raitanen från tävling till tävling. Pappa Anssi hade fastnat för grenen när barnen i familjen var små och han introducerade dem tidigt i grenen.
Under åren som gick blev orienteringen en livsstil för familjen Raitanen. Sonen Topi visade sig vara den mest intresserade och tävlingsinriktade av de tre syskonen.
I gymnasieåldern fick alla övriga grenar ge vika för en elitsatsning på orientering.
– Orientering var en jätteviktig hobby. Jag hade prövat på olika lagsporter, bland dem fotboll och innebandy. Men jag föredrog individuella sporter och orientering blev min grej.
Under gymnasietiden slutade Raitanen med innebandyn och all fokus lades på orienteringen.
"Jag minns inte min första tävling, men som sjuåring tävlade jag nog redan".
-Topi Raitanen
Framgångsrik juniorkarriär
År 2015 var Raitanen med i laget som vann stafetten i junior-VM. Han hörde till de mest lovande juniorerna och hade tagit steget in i herrlandslaget.
Junior-VM-medaljernas antal blev fyra och FM-medaljernas antal hade överstigit tio. Orienteringskarriären pekade spikrakt mot världseliten.
Då kom en ny vändning i karriären.
Se Sportlivs minidokumentär om Topi Raitanen:
Testlopp förändrade allt
Svetten lackar från pannan när Topi Raitanen avslutar det tredje draget i serien. Nu börjar även skolklasser komma till planen för sina gymnastiklektioner.
Många nyfikna blickar följer Raitanen, som börjar rada ut häckar på banan för den sista serien av intervaller.
– Försök hålla bana tre fri. Jag löper med hård fart, ropar han till läraren som har händerna fulla med att hålla sina tjugo elever i styr.
Den sista serien drar igång. Det här är den sortens träning som det blivit en hel del av på sistone.
Efter en framgångsrik orienteringssäsong 2015 testade Raitanen att löpa ett hinderlopp. Han hade sporadiskt deltagit i friidrottstävlingar även tidigare, men främst i terränglopp.
Kärlek vid första ögonkastet
Hinderlöpning hade han aldrig försökt sig på tidigare. Efter loppet var han såld.
– Det väckte en hunger hos mig att testa vad jag går för. Jag har alltid sporrats av att tävla man mot man.
– Det kom fram en kampanda hos mig, en kampanda som märkts mer på banan än ute i skogsterrängen.
Sommaren 2015 insåg Raitanen att han skulle kunna bli en bra friidrottare.
Trots minimal grenspecifik träning och erfarenhet av hinderlopp, låg Raitanen trea i Europastatistiken i sin åldersgrupp. Talang för grenen fanns definitivt hos den då 19-åriga orienteraren.
Grenbytet fick mogna
Trots intresset för friidrott fortsatte satsningen på orientering. Men friidrotten började locka allt mer.
Att försöka kombinera grenarna visade sig vara svårt. Antti Örn, som då var Raitanens orienteringstränare, såg vilken kapacitet som fanns i uthållighetslöftet.
– Han hade haft goda möjligheter att utvecklas till en sprintorienterare av världsklass, men det hade krävt en total satsning, inte bara fysiskt utan även orienteringstekniskt.
– De bästa orienterarna är ju också stentuffa löpare. Men man klarar sig inte enbart med fysiska egenskaper i orientering.
Den stora utmaningen var inte att kombinera de två grenarna träningsmässigt, utan det att tävlingssäsongerna gick på varandra och att det inte gick att få tävlingsschemat att gå ihop.
Efter en skadefylld säsong år 2016, mognade beslutet att lämna orienteringen och börja satsa helt och hållet på banlöpning.
Varken Raitanen själv eller Antti Örn ser någon större dramatik i grenbytet.
– Under de sista åren som Topis tränare såg jag hans passion för friidrotten växa, minns Örn.
– Man kan bara nå framgång i den gren man verkligen brinner för och jag såg att det var friidrotten.
Istället för att bromsa, började Örn i stället styra honom alltmer mot friidrotten.
– Jag har alltid försökt vara mer idrottarens än grenens tränare.
Då Raitanen funderat på saken, kom han fram till att han helt enkelt fick ut mer av friidrotten. Där kom hans styrkor fram på ett helt annat sätt.
– Jag älskar dueller och kamper man mot man, att sida vid sida strida om placeringar på upploppet. Det fick jag mer av i friidrotten.
Proppfull prishylla
Träningspasset på Djurgården är förbi och vi har förflyttat oss till barndomshemmet i Tusby.
Ett hem, som vittnar om ett stort orienteringsintresse. Orienteringsskor, kartor, medaljer.
Vi vandrar in i Raitanens pojkrum, där hyllorna är fyllda av medaljer, pokaler och diplom. Blicken dras till en hög med FM-guldmedaljer.
– Trettio stycken totalt från båda grenarna. Jag räknade dem när jag städade hyllan inför ert besök, skrattar Raitanen.
Grenbytet har redan nu gett framgång. Sommaren 2018 blev det en åttonde plats i finalen på 3000 meter hinder vid friidrotts-EM i Berlin.
Den skönaste segern hittils är spurtsegern på 1500 meter i Sverigekampen i Tammerfors i höstas. Raitanens seger gav de finska herrarna en landskampsseger.
Drömmen om OS
I och med grenbytet blev det även möjligt att drömma en dröm som idag är omöjlig för orienterare. Drömmen om att få delta på OS.
Orientering har inte ännu, trots visat intresse, tagits upp på OS-programmet. OS-statusen var ingen avgörande faktor vid grenvalet, men visst är den viktig.
– Jag insåg hur stor utmaningen att få delta i OS är och att det inte är en självklarhet att man kommer dit.
– När jag tar mig an något, vill jag göra det hela vägen ut. Att ha drömmen om OS känns väldigt inspirerande.
"Topi är mentalt stark och han har alltid blicken i framtiden. Det han gör, gör han helhjärtat och mycket planenligt och samvetsgrant"
-Janne Ukonmaanaho, tränare
Tränarbyte
Vid bytet till friidrott tog Janne Ukonmaanaho över ansvaret för Raitanens träning.
Ukonmaanaho är själv uthållighetsidrottare, med bakgrund som hinderlöpare. Tillsammans med Ukonmaanaho har den grenspecifika träningen kommit igång.
Mycket handlar om att jobba med löpningen och få den mer ekonomisk och vägvinnande. Det är här förmiddagens träningspass får sin förklaring.
– Jag gör nu löpträning med högre effekt än tidigare. I friidrott handlar det mer om kvalitativ träning än i orientering, där mängden uthållighetsträning är mer avgörande.
På bana gäller det att hålla löpningen ekonomisk och avslappnad även i tävlingsfart.
– För att få den balansen, måste man göra mycket träning i tävlingsfart och det är det vi sysslat med nu.
Tränaren Ukonmaanaho lyfter fram Raitanens outtröttliga tävlingsinstinkt och grundsnabbhet som starka sidor med tanke på hinderlöpning.
Det som ytterligare måste förbättras är hindertekniken och fartuthålligheten.
– Topi är mentalt stark och fullför plikttroget alla träningar. Han har bestämt sig för att satsa på att nå världseliten och går verkligen till hundra procent in för att lyckas.
– Nu försöker vi förbättra helheten, så det sker framsteg på alla delområden. Där går det ytterligare att öka på kravnivån de kommande åren.
Söker influenser utanför Finland
Redan från början av samarbetet har Ukonmaanaho och Raitanen aktivt sökt nya influenser och varit öppna för intryck från andra länder.
Bland annat har Raitanen tränat en del med svenskar, men också med brittiska topplöpare.
Höghöjdsträning har funnits med i upplägget de två senaste vintrarna. Och då handlar det om systematisk höghöjdsträning.
– Det är inte många finländska löpare som har samma möjligheter till träningsläger som Raitanen. Ännu färre är de finska löpare som håller samma klass som han, konstaterar Ukonmaanaho.
– Därför har det varit naturligt att söka hjälp från andra länder för de kvalitativa träningarna. Ute i världen är det helt normalt att man tränar tillsammans med löpare från andra länder.
För Raitanen är upplägget bekant från tidigare. Inom orienteringen har man redan länge tränat tillsammans internationellt.
– Det här är ett upplägg vi fortsätter med och vi kommer säkert i fortsättningen i allt högre grad att söka oss utomlands.
– Det gagnar ingen att bara stanna kvar i gamla rutiner. Då sker det garanterat inte någon utveckling.
"Jag vill klara mig bra, jag vill vinna. Det är en oerhört fin känsla."
-Topi Raitanen
OS-final lockar
Efter en lyckad sommar ifjol med nytt personligt rekord och en åttonde plats i EM, är sommarens höjdpunkt VM i Doha. Men först gäller det att spräcka kvalgränsen på 8.29,00. Raitanens gällande rekord från ifjol är 8.28,48.
– I Doha skall jag definitivt vara med. Målet är att nå en finalplats, men motståndet där är helt annat än i EM. Sen beror det ju alltid på hur tävlingen utvecklas och hurdan dagsformen är då det gäller.
Men VM är bara ett delmål för Raitanen. OS i Tokyo 2020 är det stora målet. Drömmen är att få löpa i OS-finalen.
I OS är motståndet stentufft och att ta sig in bland de tio främsta är en bedrift i sig.
Några veckor efter OS arrangeras EM i Paris.
– En EM-medalj i Paris är det jag är ute efter. Att på VM eller OS nå en medalj kräver att allt skall gå perfekt. Där är det mer realistiskt att satsa på en placering bland de tio främsta, men i EM är en medalj helt möjlig.
Framtidsplaner
Vad gäller framtiden, är det en fortsatt satsning på friidrott som gäller. Tränaren Ukonmaanho vill inte idag sätta någon gräns för vad som är möjligt.
– En av de fundamentala meningarna med idrott är att söka och spräcka gränser. Topi är i det goda läget att han kan satsa helhjärtat mot OS, utan att vara tvungen till kompromisser.
– Only the sky is the limit.
Hur är det då med orienteringen? Om orientering är med på OS-programmet 2024, kan då ett OS-deltagande som orienterare vara aktuellt?
– Jag ser det inte som en omöjlighet, men det är för långt dit för att spekulera i den saken. Nu är det friidrott som gäller.
– Men då friidrottskarriären är över, återvänder jag garanterat till orientering, avslutar Raitanen.
Familjestödet starkt
När vi håller på att avsluta intervjun kommer Topis pappa, Anssi Raitanen hem från jobbet. Anssi, som var den som fick hela familjen att börja med orienteringshobbyn.
Nu då sonen bytt familjens gemensamma hobby mot friidrott, kan jag inte låta bli att ställa frågan om han hellre sett att sonen fortsatt med orienteringen?
– Vi har alltid stött både Topis och våra andra barns val. Huvudsaken är att det är sunda och vettiga val. Grenen spelar ingen större roll, det viktiga är beslutet och vad som ligger bakom det.
– Det är bra att ta tillvara den egna talangen och utforska den så långt som motivationen och hälsan tillåter. Nu är det friidrott som gäller. Orientering kan man hålla på med även som äldre.
Se Sportlivs minidokumentär om Topi Raitanen på Yle Fem på söndag 19.5 klockan 19.48, eller på Yle Arenan redan nu: