Arbetsgrupp presenterar åtgärder för att få bukt med hatretorik: "Människor får röra sig fritt, men det betyder inte att man inte måste följa trafikreglerna"

Rasism och könsrelaterade trakasserier är vanligare i Finland än i Europa i genomsnitt. Hittills har ändå inte mycket gjorts för att få bukt med problemet. Nu presenterar en arbetsgrupp tolv rekommendationer för att effektivera arbetet mot hatretorik.

Hatretorik har blivit ett så allvarligt problem i Finland att det behövs riktlinjer på regeringsnivå, det anser en arbetsgrupp ledd av ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen.

Arbetsgruppen har, på uppdrag av Inrikesministeriet, Justitieministeriet och Undervisnings- och kulturministeriet, arbetat fram en rapport som föreslår åtgärder som ska sätta stopp för hatretorik.

– Hatretoriken bottnar i den sociala, samhälleliga och kulturella verklighet som vi lever i. Den har blivit en del av de verktyg som vi har till vårt förfogande, särskilt internet och sociala medier. Att ingripa i hatretorik handlar i sista hand om att försvara människovärdet, säger arbetsgruppens ordförande Kari Mäkinen.

Förslag: Mer forskning och lagändringar

En central slutsats som arbetsgruppen drog var att åtgärder mot hatretorik nog vidtas – men de är rätt så splittrade och okoordinerade.

Därför föreslår arbetsgruppen att statsrådet ska besluta om att utarbeta ett åtgärdsprogram. I sin rapport presenterar arbetsgruppen tolv rekommendationer som ska effektivera arbetet mot hatretorik och nätmobbning.

Rekommendationerna har arbetats fram utgående från diskussioner med såväl forskare som personer som har utsatts för hat och nätmobbning.

Arbetsgruppen anser att lagen borde ändras så att hatbrott som gäller yttrandefrihet ska höra under allmänt åtal åtminstone i sådana situationer där personen blir utsatt för hatretorik på grund av sina tjänsteuppgifter, arbetsuppgifter eller förtroendeuppdrag.

Det här skulle innebära att det inte behövs ett straffyrkande av målsäganden för att driva åtalen vidare i straffprocessen.

Arbetsgruppen tycker att en sådan här ändring behövs eftersom rädslan för att hatpratet ska tillta ofta höjer tröskeln för att polisanmäla incidenter.

Dessutom tycker gruppen att man effektivare måste kunna ingripa när någon blir måltavla för hat på grund av sitt yrke eller för att hen tillhör en viss minoritet.

I samhället har människor frihet att röra sig vart de vill, men det betyder inte att de inte måste följa trafikreglerna

Ärkebiskop emeritus Kari Mäkinen, ordförande för arbetsgruppen

För att stöda arbetet mot hatretorik rekommenderar arbetsgruppen att ett kompetenscenter grundas. Centret skulle bland annat samla information, producera utredningar och följa den internationella utvecklingen.

Handbok för skolor på kommande

Arbetsgruppen anser att skolor måste få anvisningar för hur man ingriper i hatretorik på webben.

Utbildningsstyrelsen utarbetar som bäst en handbok för skolor om förebyggande av mobbning. Arbetsgruppen föreslår att anvisningarna för att ingripa i hatretorik och nätmobbning görs tydligare.

Yttrandefrihet rättfärdigar inte hatretorik

I diskussionen om hatretorik dyker ofta yttrandefriheten upp. Arbetsgruppens ordförande Kari Mäkinen betonar att även om yttrandefrihet är en rättighet som inte får kränkas, ger den ingen rätt att förstöra en annan människas liv.

– I samhället har människor frihet att röra sig vart de vill, men det betyder inte att de inte måste följa trafikreglerna, förklarar Mäkinen.

Den tidigare ärkebiskopen påminner också om att hatretorik inskränker yttrandefriheten eftersom man med hat försöker styra andra människors beteende.

– Historien visar hur allvarliga saker det handlar om. Där man inte har tagit tag i hatretorik, och inte utrett orsakerna till det, där har den utmynnat i hatfulla gärningar.