Här sitter IS-terroristernas barn och kvinnor - kan också finnas finländare i lägren
I lägret al-Hol i nordöstra Syrien sitter över 70 000 människor inspärrade. Nästan alla är kvinnor och barn - familjemedlemmar till terrorister från Islamiska staten. Förhållandena i lägret är bedrövliga, och ingen vet riktigt vad man borde ta sig till med fångarna.
- Jag har väntat här sedan morgonbönen. Titta på klockan, den är snart ett och de har ännu inte släppt ut oss till marknaden för att köpa mat, klagar kvinnan bakom ståltrådsgrinden.
Hon är helt svartklädd. Bara ögonen syns genom den täckande nikab som hon, liksom de andra runt tjugo kvinnorna vid stängslet, bär.
Lägret al-Hol är en skog av tält på en leråker i nordöstra Syrien. De som vistas i lägret är några av de tiotusentals kvinnor och barn från terrorgruppen Islamiska staten.
- De som kom från Islamiska staten registreras därborta, säger Mohammad Gerzan, en av lägrets vakter.
Han pekar på en barack uppställd mellan några stora blåvita tält.
- Där ligger köket. Vi ger dem vatten och sjukvård. När de kommer hit har de ingenting, så vi försöker hitta det de behöver.
Extra mat finns att köpa på marknaden i lägret. Men IS-kvinnorna blev fråntagna sina utländska pengar då man misstänkte att de fått dem genom terrorgruppens omfattande kidnappningsverksamhet.
- De tog de pengar vi hade när vi kom hit, nu har vi bara syriska pund kvar, klagar en engelskspråkig IS-kvinna.
Barnen drabbades hårt
Slutstriderna mot Islamiska staten började i december förra året. I början av mars föll deras sista fästen ungefär 200 kilometer söderut från al-Hol. Kvinnorna och barnen från terrorgruppen fick utstå flera månaders beskjutning och svält innan de kom fram till lägret.
- Många av barnen dog efter att de kommit hit. Men det berodde på att de var undernärda och sjuka redan när de kom, säger Majda Emin som är en av de ansvariga för lägret.
Internationella organisationer stöder lägret med mat och sjukvård. Men som vanligt när det gäller flyktingar räcker inte de anslagna pengarna till allt.
- Vi har svårt med sjukvård redan då det gäller de vanliga flyktingarna. Vi har inte tillräckligt med personal och utrustning, mediciner och sånt. Det räcker inte.
Idag finns det 11 200 anhöriga till IS-terroristerna i lägret, varav ungefär 2500 är barn.
Konflikter i lägret
Bland de flyktingar som sedan tidigare vistades i lägret fanns många som drabbats av Islamska statens våld.
När kvinnorna som tillhört terrorgruppen kom, uppstod konflikter. Man satte då in nykomlingarna på en speciell, bevakad avdelning.
Lägret ligger nära gränsen till Irak och det krävs många tillstånd för att komma in. YLE:s utsända kunde inte på plats få mer exakta uppgifter om ifall det fanns finländska barn på området, och hur många de i så fall var.
Enligt uppgifter i Helsingin Sanomat finns det ändå minst åtta barn från Finland i lägret.
Islamiska statens mentalitet sitter kvar
- Det är mycket som måste göras här efter att vi har befriat området från Islamiska staten, säger Nazira Gourie.
Hon är en av regionrådets två ordförande och det är under hennes ansvar lägret befinner sig.
- IS:s terrorarv lever vidare och deras ideologi finns kvar i området. Vi behöver utbildning och psykologiskt stöd så att vi kan motverka den. Först och främst måste en internationell domstol upprättas som kan ta hand om de skyldiga. Vi klarar det inte, säger Gourie.
De överlevande IS-männen sitter nu fängslade på olika platser i den del av norra Syrien som kontrolleras av SDF, Syrian Democratic Forces.
Men att upprätta en internationell domstol kan ta flera år, menar rättsexperter.
- Det är inte bara SDF:s ansvar, det behövs internationella åtgärder. De som har begått brott måste straffas. De som inte har gjort något ska få leva ett normalt liv, säger lägerchefen Majda Emin.
- Det vore bäst om varje land tar hand om sina egna medborgare.
Borta vid stängslet frågar vi en turkiskspråkig IS-kvinna ifall hon ångrar att hon varit medlem av Islamiska staten. Hennes svar är kort.
- Jag vill hem.
Vi upprepar frågan.
- Ja, jag har ångrat mig, säger hon.