Googles beslut att sluta stöda Android i Huawei-telefoner kan vara första steget i en global teknisk polarisering mellan öst och väst

Då man besöker finländska webbutiker och kollar på populära telefonmodeller står olika kinesiska märken högt på listorna.

Där finns Huawei, Honor, Oneplus och ZTE. De är ofta konkurrenskraftiga till sina priser och står sig väl också till sina tekniska egenskaper.

Men nu mister plötsligt Huawei allt stöd från Google. Och det kan ännu få långtgående konsekvenser.

Berör tre fjärdedelar av världens mobila apparater

Googles mobila operativsystem Android är världens mest använda. Nästan tre fjärdedelar av alla världens mobila apparater använder det.

Android är öppen källkod, men många av de tjänster som definierar användarupplevelsen drivs av Google.

De flesta tillverkare har också byggt sina egna lager av mjukvara på denna öppna delen av Android (AOSP).

De är därmed beroende av samarbete med Google för att snabbt kunna uppdatera sina apparater då Android får nya säkerhetsuppdateringar eller funktioner.

Allt detta dras nu bort av Huawei, som i fortsättningen får klara sig på den öppna koden.

Handelskrig och regeringsinblandning

Detta är ju ett led i det allt mer upptrappade handelskriget mellan USA och Kina.

Huawei har blivit placerad på den amerikanske “entity list” där företag placeras om de anses vara ett hot mot amerikanska säkerhetspolitiska intressen.

Hittills har det främst varit tal om att listan ska begränsa distribution av hårdvara. Men nu har alltså mjukvara kommit med i spelet.

Och frågan om i hur hög grad regeringen är inblandad i tekniska lösningar aktualiseras nu för amerikansk teknik, liksom den redan tidigare gjort för den kinesiska.

"Monterad i Kina"?

För Googles del innebär det här också en delikat balansgång. Hur man än vänder på det så är det dålig PR för Android.

Som konsument funderar man nog två gånger efter hur man ska välja då man köper sin följande telefon. Och många kanske väljer Apple med tanken att den åtminstone borde vara trygg då det är en helt amerikansk produkt.

Men då jag själv pillar av skyddsskalet på min Iphone möts jag också av texten “Designed by Apple in California. Assembled in China” (Design av Apple i Kalifornien. Monterad i Kina).

Mellan 2015 och 2018 nystades en komplicerad härva upp där det upptäcktes att en kinesisk komponenttillverkare i smyg installerat spionhårdvara bland komponenter, som installerats i tusentals maskiner i väst.

Det här väcker ju misstankar om ifall man vågar lita på komponenter, eller monteringskedjor, från Kina. Hur långt kan de här olika skyddsåtgärderna riktigt gå, och vilka blir konsekvenserna?

Polariseringen tilltar

Vi ser redan nu hur den tekniska utvecklingen globalt börjar dela sig in i tre olika läger mellan Kina, USA och Europa.

Amerikanerna är fortfarande marknadsledande på de flesta fronter, och utvecklingen har styrts av kommersiella intressen av bolag som vuxit sig till globala geopolitiska maktfaktorer. Men Kina börjar allt mer inom teknologier som artificiell intelligens och kvantdatorer komma i kapp, och riskerar köra förbi.

Dessutom börjar kinesernas egna märken, tjänster och plattformar också sprida sig globalt och konkurrera mot de västerländska. Till exempel näthandeln Aliexpress som konkurrerar med Amazon och Ebay eller det sociala nätverket Tiktok som tar marknadsandelar av Instagram och Snapchat.

Och så har vi Europa och EU som försöker reglera marknaderna och samtidigt klara sig i konkurrensen. Med rätt svag framgång hittills.

Vart går all data och vem utnyttjar den?

Avgörande skillnader här är synen på dataanvändning.

I USA har läget varit rätt fritt och data samlats hos företagen. Europa med GDPR reglerar användningen av persondata. Medan Kina helt ohejdat använder personlig data för att statsstyrt skapa allt mer avancerade och djupt inpå det personliga livet gående tjänster, och också övervakning.

Då Google nu begränsar användningen av deras mjukvara i kinesiska telefoner riskerar denna polarisering att trappas upp.

Huawei har redan innan detta beslut nämnt möjligheterna att skapa ett eget operativsystem.

Men skulle konsumenter i väst köpa en kinesisk telefon med kinesiskt operativsystem, där all data riskerar att i slutändan komma den kinesiska staten till godo?

I sig har det inte hindrat den tidigare nämnda sociala tjänsten Tiktoks framfart. Appen har varit den mest nedladdade i bland finländska Android-användare.

Många öppna frågor

Hur kommer det nu att gå för Android och de övriga kinesiska mobiltelefonmärkena i väst? Kommer folk att köpa dem även i fortsättningen?

Detta kan nog innebära en stor PR-förlust för Android då vanliga konsumenter inte längre vet vad de vågar lita på.

Och vad innebär detta för förhållandet mellan de amerikanska teknikjättarna och de amerikanska myndigheterna?

Kommer vi att se allt mer lagstiftning som styr hur beslut fattas och hur Google, Apple, Amazon och Facebook får agera på olika marknader?

Hur detta än kommer att utmynna riskerar beslutet av Google att avsluta samarbetet med Huawei att få långt gående konsekvenser, som vi kommer att känna av i åratal fram över.