Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

En tredjedel av de säkerhetsrekommendationer som gavs efter knivdådet i Åbo har ännu inte kunnat genomföras

Från 2019
Uppdaterad 20.05.2019 18:32.
Person med röda korsets väst vid gravljus på Åbo torg.
Bildtext Knivattacken skedde den 18 augusti 2017. I knivdådet dog två personer och åtta skadades.
Bild: Yle/Lotta Sundström

En tredjedel av de säkerhetsrekommendationer som gavs efter knivdådet i Åbo har ännu inte kunnat genomföras.

Myndigheterna har nu redogjort för hur man har hanterat de säkerhetsrekommendationer som gavs efter knivdådet i Åbo.

Rekommendationerna handlade om hur man bör agera för att förhindra motsvarande dåd, förbättra säkerheten och minimera skadorna.

Olycksutredningscentralen ansåg bland annat att myndigheterna inte hade jobbat tillräckligt med att förebygga radikalisering och att det fanns brister i kommunikationen mellan myndigheterna.

Nio säkerhetsrekommendationer till nio olika myndigheter

Enligt Justitieministeriets pressmeddelande gav utredningskommissionen nio säkerhetsrekommendationer.

Rekommendationerna gällde Migrationsverket, Justitieministeriet, Inrikesministeriet, Social- och hälsovårdsministeriet, Polisstyrelsen, Skyddspolisen, Nödcentralsverket samt Statsrådets lägescentral.

En skylt vid minnesplatsen för Åboattacken.
Bild: Jaakko Stenroos/All Over Press

Myndigheterna uppger att nödcentralernas nya datasystem har inneburit en förbättring och även asylprocesserna har setts över.

Men en tredjedel av rekommendationerna har dock ännu inte kunnat genomföras, främst på grund av bristande finansiering. Man har bland annat ännu inte nått målen som sattes upp gällande förebyggande av radikalisering.

Utredningskommissionen vill se snabbare behandling av asylbeslut

Utredningskommissionen rekommenderade att Migrationsverket och Justitieministeriet förkortar den genomsnittliga behandlingstiden för asylbeslut och de besvär som lämnas in till förvaltningsdomstolarna.

Ett negativt beslut som delges snabbt är ofta bättre för den sökande än en oklar situation som pågår länge. Under väntetiden försvåras anpassningen och integreringen, varvid risken för islamistisk extremism ökar, enligt utredningen.

Under år 2018 var behandlingstiden i genomsnitt åtta månader.

- Vårt mål är att behandlingstiden ska vara max ett halvt år, säger Justitieministeriets kanslichef Pekka Timonen till Yle.