Svenskspråkiga klarar studenten bättre än finskspråkiga
Studentvitsorden i de svenskspråkiga gymnasierna är högre än i de finskspråkiga gymnasierna. Skillnaden är i medeltal ungefär ett fjärdedels vitsord i de obligatoriska ämnena, visar Svenska Yles analys.
De studenter som utexaminerades från svenskspråkiga gymnasier denna vår hade i medeltal vitsordet 4,62 i sina fyra obligatoriska prov. Motsvarande medeltal bland studenterna från finska gymnasier är 4,35.
Ser man till vitsordsfördelningen är det vanligare att svenskspråkiga studenter får något av bästa vitsorden magna, eximia och laudatur för sina prov.
Språkskillnaden större än könsskillnaden
Kvinnliga studenter skriver i medeltal bättre vitsord än manliga studenter och det gäller för båda språkgrupperna.
Men skillnaden i vitsord mellan finsk- och svenskspråkiga skolor är så stor att den mer än tar ut könsskillnaden. Pojkar från svenska gymnasier får alltså bättre vitsord än flickor från finska gymnasier.
Vitsordsskillnaderna förklaras inte heller av regionala faktorer. Även om man begränsar jämförelsen till gymnasier i samma landskap kvarstår skillnaden till de svenskspråkiga gymnasiernas favör.
| pojkar | flickor | |
| finska gymnasier | 4,28 | 4,40 |
| svenska gymnasier | 4,51 | 5,70 |
Språkkunskaper förklarar skillnaden
Både Utbildningsstyrelsen och Studentexamensnämnden är av samma åsikt - de svenskspråkiga är bättre på språk.
Pamela Granskog som är undervisningsråd på Utbildningsstyrelsen säger att man skriver det ämnet man är bra på, vilket sedan höjer på medeltalet.
- Det är också ämnen där de ofta läser den långa lärokursen, det vill säga de har goda kunskaper i finska och engelska, och de här är också de ämnen de väljer som obligatoriska ämnen i studentexamen, säger Granskog.
De svenskspråkiga studenterna fick bättre vitsord i engelska, ryska, franska, tyska och spanska.
Robin Lundell, specialsakkunnig på Studentexamensnämnden, påpekar att man ändå inte kan dra så stora slutsatser enbart på basis av vårens studentexamensresultat.
- Men en skillnad som man kan se när man jämför finskspråkigas och svenskspråkigas vitsord överlag är att de svenskspråkiga klarar sig bättre i provet i lång engelska, säger Lundell.
Däremot har de finskspråkiga traditionellt klarat sig bättre i Pisa-undersökningarna.
I Pisa (Programme for International Student Assessment) utvärderas 15-åriga elevers kunskapsnivå genom prov inom fyra områden: matematik, naturvetenskap, läsförståelse och problemlösning - men inga språk.
- Pisa-undersökningen mäter någonting annat än vad studentexamen mäter, så de är inte direkt jämförbara med varandra. Engelskan som finlandssvenskarna är starka på, saknas exempelvis, säger Granskog.
| prov | FI | SV | skillnad |
| Engelska, kort lärokurs | 3,89 | 5,25 | +1,35 |
| Tyska, kort lärokurs | 4,62 | 5,13 | +0,51 |
| Engelska, lång lärokurs | 4,38 | 4,87 | +0,49 |
| Franska, kort lärokurs | 4,75 | 5,10 | +0,35 |
| Samhällslära | 4,40 | 4,62 | +0,22 |
| Matematik, lång lärokurs | 4,55 | 4,72 | +0,16 |
| Matematik, kort lärokurs | 4,05 | 4,17 | +0,12 |
| Modersmålet (svenska/finska) | 4,21 | 4,28 | +0,07 |
| Historia | 4,49 | 4,56 | +0,07 |
| Spanska, kort lärokurs | 4,82 | 4,86 | +0,04 |
| Biologi | 4,57 | 4,55 | -0,01 |
| Geografi | 4,31 | 4,29 | -0,03 |
| Psykologi | 4,38 | 4,27 | -0,12 |
| Hälsokunskap | 4,23 | 4,10 | -0,13 |
| Kemi | 4,78 | 4,64 | -0,14 |
| Evangelisk-luthersk religion | 4,39 | 4,22 | -0,17 |
| Filosofi | 4,38 | 4,07 | -0,31 |
| Fysik | 4,67 | 4,30 | -0,37 |
Studentskalan
Studentskalan är följande, från bäst till sämst:
L - Laudatur (7)
E - Eximia (6)
M - Magna (5)
C - Cum laude (4)
B - Lubenter (3)
A - Approbatur (2)
I - Improbatur (0)
' /%3E%3C/svg%3E)
Här är studenterna våren 2019 - vi gratulerar!
Namnen på studenterna från de svenskspråkiga gymnasierna