Åbo, Vasa, Tammerfors och andra städer vill inte att vårdreformen utgår från landskap: "Det är vi som känner våra medborgare"

Det är kommunerna och städerna som känner sina medborgare bäst och ska ansvara för deras välmående, tycker stadsdirektörerna i Finlands större städer. Landskapen skulle bara införa en onödig administrativ nivå och inte ge konkreta lösningar på problem, säger de.

Beskedet från Ständerhuset och regeringsförhandlingarna om att vårdreformen ska utgå från 18 landskap tas inte väl emot i de stora städerna i Finland. De vill att städerna själva ska ha ansvar för vården av sina invånare.

- Vi känner våra medborgare och vilka behov de har och vilka problem som finns, säger Åbos stadsdirektör Minna Arve till Svenska Yle.

Arve är kritisk till att landskapsmodellen nu seglar upp igen också för att hon tror det kan dra ut på reformtidtabellen ytterligare.

- Det har redan gått tio år. Ska vi använda fyra år till på att bygga något som inte är kundbaserat, som inte försöker lösa de rätta problemen utan bara bildar en ny administrativ nivå i Finland? Det viktiga skulle vara att kommunerna kan agera genast, att vi kan satsa på sådana problem vi vet att finns.

Vasas stadsdirektör Tomas Häyry säger att en modell som baserar sig på städer tillåter att tjänsterna skräddarsys enligt de olika behov och förhållanden som finns runtomkring i landet.

- Att man bildar en tredje förvaltningsnivå kommer inte att lätta på finansieringstrycket utan skapa mer kostnader.

Tammerfors borgmästare Lauri Lyly för fram samma kritik i Aamulehti: han tycker det är fel att tvinga samma modell på alla regioner oberoende av deras storlek och invånarantal.

- Igen är det förvaltningen som går före, inte löftet om service, säger han till tidningen.

Städerna har fört fram gemensam kritik mot landskapen flera gånger

Det är Helsingfors borgmästare Jan Vapaavuori som har gjort sig känd som den mest högljudda kritikern av vård- och landskapsreformen, men städerna i Finland har i flera olika konstellationer gjort klart att de inte önskar att landskapen bestämmer om vården.

De sex största städerna Helsingfors, Esbo, Tammerfors, Vanda, Åbo och Uleåborg har flera gånger gemensamt uttalat sig om saken och önskar att vårdreformen utgår från en stads- och kommunbaserad modell. Också nätverket C21 som består av de 21 största städerna i Finland förespråkar en kommunbaserad modell.

"Också inom Ring III borde man inse det finns särbehov på andra håll i landet"

Enligt Antti Rinnes (SDP) uttalande i morse skulle modellen med 18 landskap innehålla en särlösning för huvudstadsregionen. De andra städerna tycker inte det räcker.

- Vi har hela tiden sagt att alla stora stadsområden borde ses som storstadsområden, det innebär också Åboområdet och Tammerforsområdet och så vidare, säger Minna Arve.

Tomas Häyry för fram tre olika modeller för hur vårdtjänsterna kan förvaltas: huvudstadsregionen behöver en egen modell, de andra större städerna med omkringvarande regioner en egen och så behövs det en tredje för de regioner som saknar en tillräckligt stark centralstad.

- Jag har i sig inget emot att man ser på de särbehov som finns i huvudstadsregionen, det är ett helt annat spelfält än resten av landet. Men man borde förstå också inom Ring III att det finns särbehov som ser mycket olika ut på olika håll i landet.