Ungdomsfilm som innehåller svordomar, kokainköp och barnarbetskraft blev megasuccé
Ternet Ninja är en dansk, animerad ungdomsfilm där man svär, köper kokain, slåss mot mobbare och skildrar barnarbetskraft och dess vidriga förhållanden. Men det är också en film som handlar om vänskap, förälskelse och vikten av att stå upp för sig själv och andra. Och så är den stundvis ganska rolig.
Ternet Ninja, eller Rutig Ninja som den heter på svenska, var först en ungdomsbok som blev en succé och sedan en framgångsrik datoranimerad film som sålt över 900 000 biobiljetter i Danmark.
Det är en berättelse som sparkar lite åt alla håll. Och ironiserar både åt höger och vänster. Det är många gånger plumpt och tölpigt men filmen har ett barnvänligt hjärta.
Skaparen Anders Matthesen är känd ståuppkomiker, rappare, skådespelare, författare och filmregissör. Känd bland annat för radioserien och filmen Torkel i knipa.
- I Danmark är jag känd för att jag gör mina grejer på tvärs med målgrupperna. Jag har gjort barnprogram som vuxna gillar. Och jag försöker alltid skruva till det.
Matthesen gör också så gott som alla röster i filmen. I Finland visas filmen med dansk dialog och textning på finska och svenska.
Hämnden är ljuv
Det finns mycket som får en att haja till då man ser Rutig Ninja. Filmen börjar i en leksaksfabrik i Thailand där pryglade barn sliter med att sy ninjadockor under hemska förhållanden.
När sedan chefen, som är dansk, kommer på besök, blir han rasande då ett av barnen i misstag råkar sy en docka av chefens rutiga halsduk. Alltså slår chefen ihjäl barnet, visserligen utanför bild, men alla fattar vad som sker.
Det här upprörande mordet kan förstås inte gå ostraffat förbi. Den rutiga ninjadockan får en gammal japansk krigares själ och hamnar efter vissa turer i Danmark hemma hos huvudpersonen Aske.
12-åriga Aske har det heller inte lätt. Han är mobbad i skolan och olyckligt kär i Jessica. Hans mamma har snöat in på alternativt flum, plastpappan är hemsk och hans son Sune ännu hemskare.
Här kommer den rutiga Ninjan in som en räddare i nöden. Med Ninjans hjälp lyckas Aske besegra mobbaren, få Jessicas uppmärksamhet och inse betydelsen av att stå upp för andra.
Han får även Ninjan, som är ute efter blodshämnd på den hemska leksaksfabrikören, att inse att det finns en annan lösning för att få upprättelse.
Dansk provokation
Temat i filmen handlar om att vara sig själv, att stå upp och försvara andra. Men Rutig Ninja är också just så provocerande som man kan vänta sig av danska komedier.
Här finns till exempel den rödnästa sjömannen Onkel Stewart. När han kommer in i rummet daskar han en kvinna på baken och ropar skrattande “hashtag metoo”.
Då ska det tilläggas att Onkel Stewart inte är elak utan tvärtom den goda typen i filmen som lätt genomskådar de uppblåsta typerna och deras skitsnack.
Anders Matthesen har förstås redan många gånger fått svara på frågan om hur han ser på det politiskt korrekta.
- Det är på väg till Danmark, säger han. Mitt varumärke är att det skall vara roligt men inte elakt.
- Det är intentionen man ska lyssna till. Man ska lyssna på melodin och inte se till de enskilda noterna, för annars blir det ett språk för robotar.
- Det här är en film som handlar om att försöka göra det rätta i världen, poängterar Matthesen. Det är självklart att jag tar avstånd från barnarbetskraft, att jag är mot folk som säljer droger till unga, mot gängkriminalitet och allt möjligt. Det jag vill säga till de unga är att du ska ta dig själv på allvar och att du kan ändra världen genom att ändra dig själv.
Enligt Matthesen ska man inte hänga upp sig på om budskapet sedan kommer förpackat med ett par svordomar eller om något ord inte är politiskt korrekt. Det är avsikten och syftet som är viktigare än de enskilda orden.
Det är okej att vara kränkt, det är också okej att vara ledsen över det.
Som ståuppkomiker och författare är Matthesen också medveten om att ord är viktiga och betydelsefulla. Och ifall någon känner sig kränkt har han också ett svar.
- Det är okej att vara kränkt, det är också okej att vara ledsen över det, säger Matthesen.
- Man kan öva sig i att vara kränkt, förklarar han. Man ska känna efter hur det känns, smaka på det men man ska inte finna sig i att bli förolämpad. Och jag tycker inte man ska göra nåt som är hatfullt eller elakt.
Här är det speciellt nätet och allt vi har möjlighet att se, sprida eller kommentera som Matthesen vill lyfta fram.
- Nätet ger enorma möjligheter att kommunicera. Men det följer med ett stort ansvar att vi också säger till - här fick jag nog, det här är för mycket för mig.
Föräldrar ska ta ansvar för vad barnen ser
- Jag tycker det pågår för mycket segmentering i Danmark. Barnen har en egen kanal på TV medan de vuxna har sina. Jag saknar lördagskvällarna då jag var barn, då såg min far på barnprogram och vi barn föll till sömns till Hill Street Blues. Vi kände varandras program.
Du vet vad ditt barn tål, det ska du ta ansvar för. Du ska inte skriva ett brev till mig och förklara vad du inte gillade.
Här kommer Matthesen också in på åldersgränser. För han anser att film borde vara tillåtet för alla. Och att ansvaret för vad barn får eller inte får se borde ligga hos föräldrarna.
- Du vet vad ditt barn tål, det ska du ta ansvar för. Du ska inte skriva ett brev till mig och förklara vad du inte gillade.
- Jag har låtit mina barn se Sagan om ringen men jag har också ibland gått ut från filmer som varit i deras målgrupp men som jag tyckt varit för våldsamma.
Magin med att läsa
Rutig Ninja var först en bok som blev en bästsäljare och sedan en framgångsrik film. Det som berör Matthesen mest är då han får höra om pojkar som upptäckt magin med att läsa och att den första bok de läst har varit just Rutig Ninja.
- Känslan då du läser en bok och tänker att den här är skriven för mig, det är en otrolig magi. Att du kommer i direktförbindelse med en annan människas tankar och det uppstår luftslott som känns verkliga.
- Om jag kan nå en annan människa blir jag helt tagen. Och om folk tänker “vad hände sen” då de slår fast boken, jamen då måste de få ett svar.
Därför kommer bok nummer två om Ternet Ninja i slutet av juni.
