"Folk ska inte vara rädda för att göra en barnskyddsanmälan" - på barnhem ges stöd och rutiner för att de omhändertagna ska börja må bättre

Pia Sundell, verksamhetsledare för Barnavårdsföreningen i Finland, tycker det är viktigt att man talar öppet om barnskyddet i Finland. Hon önskar också att folk inte ska vara rädda för att göra en barnskyddsanmälan ifall man misstänker att ett barn far illa.

Idag finns det ungefär 18 000 barn i Finland som inte bor med sina biologiska föräldrar.

Ungefär 7 000 av dessa barn är placerade utom hemmet för en viss tid, en så kallad stödåtgärd inom den öppna vården. Resten, ungefär 11 000 barn är omhändertagna.

- Det finns brister inom barnskyddet och vi har många barn som far illa och som är tvungna att placeras i antingen en fosterfamilj, ett barnhem, ungdomshem eller skolhem.

Ett stort problem inom barnskyddet idag är att många socialarbetare har alldeles för många klienter som de ansvarar för.

- Man försöker sträva efter högst 25 klienter per socialarbetare. Idag kan en socialarbetare ansvara för långt över 40 klienter och det är verkligen alarmerande.

Samtidigt vill Sundell lyfta fram att barnskyddet också är fullt av fina historier.

- Många barn har tryggt kunnat växa upp och utvecklas i ett barnhem och senare etablerat sig i vuxenlivet just på grund av att de har fått det stöd de har behövt och för att samhället har ingripit i tid. Dessa historier hör man tyvärr väldigt sällan, säger Sundell.

När barnets trygghet hotas måste myndigheterna ingripa

Föräldrarna är alltid ansvariga för vårdnaden om sitt barn. Om inte föräldrarna klarar av att ta hand om sitt barn och ge dem en trygg uppväxt är socialmyndigheterna tvungna att ingripa.

- Alltid när ett barn placeras i en fosterfamilj eller på en institution, ligger en banskyddsanmälan bakom. Någon har varit orolig för hur barnet har det där hen bor och gjort en barnskyddsanmälan.

- Föräldrar kan också själva be om hjälp, en placering eller ett omhändetagande sker inte alltid mot föräldrarnas vilja.

På vilken grund kan ett barn omhändertas?

- Det kan till exempel handla om alkoholmissbruk i familjen eller mentala problem hos föräldarna.

Barnet kan själv också vara mycket utagerande eller så har föräldrarna själva bett om hjälp för att de känt att de inte klarar av att ta hand om sitt barn.

- Det kan också handla om att någon i familjen är allvarligt sjuk och på grund av sjukdomen inte har kapacitet att ta hand om sitt barn, säger Sundell.

Svårt att hitta det bästa vårdhemmet för barnet

Då ett barn behöver placeras utom hemmet idag kräver barnskyddslagen att man i första hand utreder ifall det finns en mor- eller farförälder eller annan nära släkting som barnet kan bo hos.

- I de flesta fall strävar man efter att fortsätta hålla kontakten till barnets släktingar och till barnets biologiska föräldrar.

Det finns barn som är så pass skadade att de inte skulle klara sig i en vanlig familj - de behöver en institution.

Pia Sundell

- Man gör allt för att relationen mellan dem ska kunna etableras igen. Och i bästa fall kan barnet senare flytta tillbaka hem till sina föräldrar.

Barn under sju år placeras i regel i en fosterfamilj. Det är det bästa sättet att garantera en trygg barndom för ett litet barn.

- Det finns också professionella familjehem som är en kombination av ett barnhem och en familj. Lite äldre barn kan placeras i ett barnhem eller i ett ungdomshem.

I Finland har man länge varit av den åsikten att familjevården är det enda rätta för ett barn som måste placeras i vård utom hemmet.

Men det finns barn som har så mycket i sitt bagage och som är så pass skadade att de inte skulle klara sig i en vanlig familj - de behöver en institution.

- Det måste finnas en rad olika vårdformer, barnen har rätt till det. Genom att analysera barnet och hens behov kan man hitta det bästa stället för barnet att bo och växa upp på, poängterar Sundell.

- Tyvärr hittar vi inte alltid genast det rätta vårdstället åt dem, dels på grund av att det är brist på vårdplatser och dels på grund av att det är ständig kö till dem.

Vuxna måste bli bättre på att lyssna på barnens åsikter

När myndigheterna fattar ett beslut om var ett barn ska bo ska barnet få en möjlighet att uttrycka sin åsikt.

Barnet ska få möjlighet att besöka stället där hen eventuellt ska bo, hen ska få ställa frågor och få svar på sina frågor.

- Det viktigaste är att alltid tänka på barnets behov och vad som är bäst för barnet. Vi vuxna måste också bli bättre på att lyssna på barnen.

- Barn har rätt till sin åsikt och barnet ska få en möjlighet att föra fram sin åsikt och deras åsikter ska respekteras, betonar Sundell.

Att förlora vården om sitt barn är en enorm kris, man är tvungen att inse att man har misslyckats i sin uppgift som förälder.

Pia Sundell

En av de svåraste situationerna som Sundell upplever i sitt arbete är då barnets bästa inte är samma som föräldrarnas bästa.

- I sådana situationer har jag en skyldighet att stå på barnets sida. Och de sociala myndigheterna ska garantera att barnets bästa tillgodoses, även om det strider mot föräldrarnas önskan.

Vad har de föräldrar som har förlorat vården om sitt barn för rättigheter?

- Föräldrarna har fortfarande rätt att hålla kontakt med barnet, även om det också kan begränsas. Och föräldrarna får ha åsikter om barnets angelägenheter.

- Att förlora vården om sitt barn är samtidigt en enorm kris, man är tvungen att inse att man har misslyckats i sin uppgift som förälder, säger Sundell.

Samhället måste ta hand om ungdomarna

Idag finns det oroväckande många tonåringar som blir placerade i vård utom hemmet.

Antingen klarar inte föräldrarna av att ta hand om sina tonåringar eller så lever tonåringarna så farligt att man är tvungen att placera dem på en institution.

- Samhället all orsak att vara bekymrade för de här ungdomarna. De mår inte bra, de är sena i sin utveckling, de är omogna och väldigt otrygga när de blir myndiga.

När ungdomarna fyller 18 år flyttar de från barnskyddet till eftervården. Den boendeformen som eftervården erbjuder de unga vuxna baserar sig på väldigt mycket självständigt boende som kan vara svårt för många.

- Många är inte alls redo att bo på egen hand. För att de ska ha en möjlighet att klara sig är det viktigt att samhället fortsätta att stöda dem, säger Sundell.

Stöd och rutiner på barnhemmet

Vardagen på ett barnhem ska kännas så hemlik som möjligt. Samtidigt finns det mycket strukturer för att barnen ska ha en möjlighet att börja må bättre.

Det är sorgligt när man märker att andra föräldrar kan vara skeptiska till barn som bor på barnhem.

- Målsättningen är alltid att barnets vardag ska kunna fortsätta så smidigt som möjligt. Barnen har sina rutiner, de går i skola och personalen stöder dem i deras skolgång, berättar Sundell.

Man hjälper också barnen att upprätthålla sina sociala kontakter. Många av barnen har mycket utmaningar och de behöver mycket stöd med sina sociala relationer.

- Ibland är det väldigt sorgligt när man märker att andra föräldrar kan vara skeptiska till barn som bor på barnhem. Många stigmatiserar dem - man vill inte att ens eget barn ska umgås med någon som bor på barnhem.

- Vi måste komma ihåg att de barn som bor på barnhem aldrig själva har bett om att få växa upp på ett barnhem. De har inte kunnat välja sin familj och de har inte kunnat påverka den situation de befinner sig i, betonar Sundell.

När ska man kontakta barnskyddet?

- Varje gång man är orolig för att ett barn inte mår bra eller ifall man känner att någonting inte står rätt till och man misstänker ett barn far illa ska man vara i kontakt med myndigheterna, säger Sundell.

Det räcker med att säga att man är orolig för ett barn. Och man ska inte vara rädd för att göra en barnskyddsanmälan.

- Det är vår skyldighet som vuxna och något vi måste våga göra ifall det finns ett behov att göra det. En barnskyddsanmälan betyder inte att barnet automatiskt blir omhändertaget. Barnet får kanske just den hjälp hen behöver i just det ögonblicket.

Artikeln bygger på en intervju av Kike Bertell för Vega Lördag i Yle Vega.