Barnen till IS-krigare behöver hitta sin plats i samhället - statliga myndigheter i hemländerna är i nyckelposition

Omhändertagandet av IS-krigares familjer är en aktuell fråga för många länder. För barnen kan återhämtningen ta lång tid. Det är inte lätt för ett traumatiserat barn att försöka leva ett "normalt liv". Många av dem har inte gått i skola på flera år.

Islamiska staten förlorade sin kamp för ett kalifat i Syrien och Irak, och de utlänningar som kämpade för IS har gripits och internerats i läger.

IS-krigarnas söner och döttrar måste tas om hand av någon. Barnen överlevde kriget men lider nu för de brott som föräldrarna har begått.

Irak lämnade över 188 barn till Turkiet

Juridiska källor i Turkiet meddelade i dag att Irak har lämnat över 188 turkiska barn som härstammar från familjer som misstänks för anknytning till IS.

Representanter för Irak, Turkiet och Unicef var närvarande då barnen lämnades över. Barnen hade övergetts av IS-krigare.

Enligt irakiska uppgifter hade en liten andel "äldre barn" tidigare dömts för illegal gränsöverträdelse och också suttit av sin dom. I Irak kan barn anklagas för brott från och med att de har fyllt nio år.

Barn vars föräldrar är misstänkta IS-medlemmar har i vissa fall utsatts för tortyr och tvång för att de ska erkänna terrorbrott i Irak, sägs det i en rapport som människorättsorganisationen Human Rights Watch publicerade i mars.

- Rättegångarna är summariska. Barnen grips, torteras och döms oavsett vilken typ av samröre de har haft med IS, skrev HRW i sin rapport.

Kosovo tog itu med integreringsfrågan

Det lilla landet Kosovo är det första landet på Balkan som har försökt ordna med repatriering för sina medborgare i stor skala.

Det är en utmaning för vilket land som helst - och på Balkan har invånarna dessutom plågats av sviterna efter kriget på 1990-talet då institutionerna i samhället försvagades.

- Jag tackar gud, staten Kosovo och USA för att jag har fått komma hem, säger en kvinna som Financial Times har talat med. Hon oroar sig ändå för hur det ska gå med integreringen.

För sex år sedan reste hon och hennes man till Syrien för att strida för IS. Ungefär tusen människor från Balkan reste då iväg för att kriga. Av dem kom 400 från Kosovo.

Kvinnan och hennes fem barn hör till de 110 kosovaner som i april återvände till sitt hemland efter att IS kollapsat. Hennes man dog i de USA-ledda räderna mot staden Aleppo.

USA hjälpte till med logistiken vid resan tillbaka till Kosovo.

Jag tackar gud, staten Kosovo och USA för att jag har fått komma hem

Premiärminister Ramush Haradinaj har sagt att Kosovo kommer att ta fullt ansvar för sina medborgare men att alla som återvänder omfattas av lagen.

Enligt en lag från 2015 är inblandning i utländska konflikter en straffbar handling i Kosovo, och över 70 människor har dömts sedan IS inledde sin kamp för ett kalifat.

De som inte åtalas står inför stora utmaningar då de försöker anpassa sig till sitt hemland.

Svårt speciellt för kvinnor att komma in i samhället på nytt

I Kosovo finns det planer för integrering och rehabilitering för återvändande medborgare, men utredningar har visat att de som återvänt under de senaste åren har haft problem.

Kosovo är en sekulär stat men 90 procent av invånarna är muslimer. Speciellt återvändande kvinnor fördöms och ignoreras av samhället och de har inte erbjudits tillräckligt med stöd.

För barnen kan återhämtningen ta lång tid, och de behöver hjälp bland annat med att återvända till skolmiljön. Många av dem har inte gått i skola på flera år.

Barnen befinner sig i juridiskt limbo

USA har meddelat att en amerikansk fyrapersonersfamilj nyligen förflyttades från ett syriskt läger avsett för misstänkta IS-krigare. Familjen har återbördats till USA. En del av barnen antas vara födda under IS-styret.

Familjen fördes ut från lägret al-Roj i nordöstra Syrien, uppger källor inne i lägret för The Guardian.

USA:s åtgärd kan öka pressen på andra länder - och få betydelse för de mängder av barn som har hamnat i juridiskt limbo i flyktinglägren.

En annan fängslad amerikan - en misstänkt propagandamakare för IS - lämnades kvar i lägret i Syrien. Enligt USA:s utrikesminister Mike Pompeo fanns det ingen juridisk grund för att låta den kvinnan återvända till sitt hemland.

USA vill att länder tar ansvar för sina medborgare

USA har upprepade gånger uppmanat länder vars medborgare internerats i överfyllda läger i Syrien att se till att de kan föras hem.

Det finns uppskattningsvis över 132 000 människor i de här lägren. Det är oklart hur många medborgare USA har i lägren.

Enligt amerikanska myndigheter försöker man lösa problemen från fall till fall. Alla fall som berör amerikanska medborgare beaktas, och USA försäkrar att man kommer att fortsätta med att återbörda sina medborgare.

Storbritannien: "Ett litet antal barn" har kommit hem

Enligt brittiska uppgifter har "ett litet antal" barn förts från Syrien via andra länder tillbaka till Storbritannien under de senaste tolv månaderna. De brittiska myndigheterna uppges dock inte ha varit med om att hjälpa dem ut från Syrien.

Shamima Begum var 15 år då hon lämnade London för att ansluta sig till IS år 2015. Hon fråntogs sitt brittiska medborgarskap eftersom Storbritannien inte ville att hon skulle återvända hem. Hon födde ett barn i ett interneringsläger och barnet betraktades som brittiskt. Barnet dog tre veckor efter födseln i lunginflammation.

Frankrike, Kosovo, Sverige och Tyskland har förflyttat människor via den irakisk-kurdiska gränsen över huvudet på syriska myndigheter

Frankrike, Kosovo, Sverige och Tyskland har nyligen förflyttat kvinnor och barn från lägren al-Roj och al-Hawl. Det har vanligtvis skett via den närliggande irakisk-kurdiska gränsen.

Därmed trotsar de här länderna Syriens krav på att varje förflyttning måste koordineras med syriska myndigheter. Enligt diplomatkällor finns det en risk för att människor i lägren kan användas som politiska brickor om den syriska regeringen blandar sig i.

Nordöstra Syrien har i stort sett stått under kurdisk kontroll, uppbackat av USA under kriget mot IS. Den syriska regeringen har inte haft något att göra med administrationen av lägren.

Internationella Rödakorskommittén kan fungera som kanal

Andra länder har utforskat möjligheterna att samarbeta med Internationella Rödakorskommittén (ICRC) som står i kontakt med de syriska myndigheterna. I sådana fall förs kvinnor och barn vidare via Syriens huvudstad Damaskus.

Ungefär 20 australier tros sitta i förvar i Syrien, och av dem uppskattas närmare hälften vara barn. I april sade Australiens premiärminister Scott Morrison att man överväger att via ICRC börja förflytta barn till IS-krigare.

Också Norge sägs överväga att ta i bruk den här rutten.

Internationell domstol?

Finlands regering anser att en internationell domstol borde upprättas som skulle ta ställning till IS-krigares brott. Alla nordiska länder stöder tanken.

- Det viktiga är att vi begränsar riskerna så att de inte fritt åker iväg till Europa och förorsakar nya problem, sade inrikesminister Kai Mykkänen vid EU:s inrikesministermöte i mars.

Mykkänen sade också att Finland inte har för avsikt att ordna returtransporter för personer som har deltagit i strider för IS.

Barnen behöver utveckla en relation till sitt hemland

En del regeringar har visat sin ovilja att skicka representanter till lägren för att rädda krigarna. En större välvilja råder då det gäller att ge hustrur och barn till IS-krigare en möjlighet att återvända hem.

Många länder brottas med sociala, juridiska och politiska aspekter av problemet med återvändande IS-familjer.

FN har upprepade gånger uppmanat länder att arbeta mera för repatriering - speciellt då det handlar om att integrera barnen i samhället på nytt.

För att förhindra vidare radikalisering anses det vara viktigt att nå personer som varit kopplade till IS.

Och barnen i de här familjerna behöver utveckla en normal, god relation till sitt hemland.

Källor: Financial Times, The Guardian