Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Sen lamning på grund av fjolårets torka - i år har jordbruket fått en bättre start

Från 2019
Uppdaterad 29.05.2019 09:57.
Jukka Tobiasson med några lamm i ett fårhus.
Bildtext Jukka Tobiasson med några av gårdens cirka 600 lamm.
Bild: Amanda Vikman/Yle

Bonden är aldrig nöjd heter det. Men vid Westankärr gård på Kimitoön är man försiktigt optimistisk inför årets odlingssäsong. Åtminstone har det börjat bättre jämfört med i fjol.

- När man ser på hur vallen börjat växa i år är det lätt att säga att starten ser mycket bättre ut. En del av de nyinsådda vallarna måste sås om helt, men de gamla vallarna ser helt okej ut, berättar Filip Forss vid Westankärr gård.

Det är lite svårt att höra sina egna tankar på gårdsplanen. Fåren ska ut på bete och lammen har nyligen separerats från sina mammor vilket betyder ett dygns oupphörligt bräkande.

Lamningen kom igång senare än normalt vilket är en effekt av fjolårets torka.

Filip Forss framför en grön åker.
Bildtext Filip Forss tycker att utgångsläget är relativt gott jämfört med i fjol.
Bild: Amanda Vikman/Yle

- Tillgången på foder var osäker så vi väntade med betäckningen tills vi visste hur det skulle bli. Tack vare en god andra skörd och goda grannar lyckades vi få ihop tillräckligt, säger Forss.

I övrigt har jordbruket kommit igång tidigt. Det var en ganska torr vår, så det senaste regnet var välkommet och hjälper vårens grödor.

- Det som är ganska typiskt för den här tiden på året är de kalla nätterna så därför har det kanske startat lite långsamt. Men det är bättre nu och i det stora hela ser det bra ut, säger Jukka Tobiasson som sköter om gårdens djur och jordbruk.

Varierat jordbruk sprider riskerna

Man räknar med att jordbrukarna i Finland totalt förlorade cirka 400 miljoner euro på grund av torkan förra året. Westankärr var inget undantag.

- Det märktes ute på betena, lammen växte väldigt dåligt på grund av torkan. Det ledde till att vi fick mata i dem ganska mycket foder på hösten. Det i sin tur ledde till att slakten blev sen, säger Jukka Tobiasson.

Jukka tobiasson kliar en highland cattle-tjur på hakan. Tjuren är brun, långhårig och har stora, ståtliga horn.
Bildtext Jukka Tobiasson med gårdens highland-cattle tjur.
Bild: Amanda Vikman/Yle

Liksom på resten av jorden blir det ett allt varmare klimat i Finland.

En varmare atmosfär kan hålla mer fukt och bland annat därför väntas kraftiga skyfall bli vanligare.

Samtidigt blir långa perioder av torka förmodligen vanligare mellan de kraftiga regnen.

Vid Söderlångvik gård i Kimito har man provat på vindruvsodlingar och tryffelsvampen som normalt förknippas med sydligare breddgrader odlas redan i Finland.

- Jag tror på ett diversifierat jordbruk där man inte är antingen spannmålsodlare eller djuruppfödare utan satsar på olika saker. Då jämnas resultatet ut naturligt om nånting lyckas bättre än något annat från år till år, säger Filip Forss.

Kimalainen
Bildtext Också insekterna ger tummen upp för ett mångsidigt jordbruk.
Bild: Nicolas Armer/EPA

Enligt Forss är markstrukturen viktig, den sköter man om genom att ha en bra rotation av växter på åkrarna. Det gör man för att förhindra att näringsämnen eller vatten bara rinner av marken.

- Naturbete och havre är sådant som tål torka bättre än mycket annat. Egentligen är det här grödor som är bäst att satsa på här i Finland annars också, och havrens popularitet är stor, säger Forss.

Vackra men känsliga naturbeten

Jukka Tobiasson jobbar med jordbruket och djuren på Westankärr gård. Gården satsar på naturbetesmarker, det vill säga områden som inte är lämpade för annat än bete.

- Strandbeten brukar tåla torra perioder bra. Annars kan naturbeten vara känsliga för torka då mycket mark finns ute på skärgårdsöar där jordmånen är tunn med berg under, säger han och fortsätter.

- Om torkan slår till är det inte särskilt enkelt att med kort varsel få nya, lämpliga betesmarker, man måste helt enkelt justera djurmängden om maten tar slut.

Får betar på Äspskär, Iniö skärgård (Pargas), augusti 2016.
Bildtext Får på en naturbetesäng vid stranden.
Bild: Yle/Thomas von Boguslawski

Gårdarna får ersättning för att ha boskap på naturbetesmarker eftersom det ökar den biologiska mångfalden i landskapet. Många blommor och insekter är beroende av betande djur för att klara sig.

- Lönsamheten är ju något varje jordbruk tampas med. Tack vare stöd för naturbetesmarkerna och direktförsäljning av kött blir det en fungerande ekvation, säger Filip Forss.

Diskussion om artikeln