Regeringen Rinne har höga sysselsättningsmål, men hur ska de nås? - "De som fortfarande är arbetslösa kan vara en svårare målgrupp"

Regeringen Rinne bygger regeringsprogrammets inkomstunderlag på ett element framom alla andra. Sysselsättningsgraden ska höjas. Metoderna som räknas upp är inte speciellt konkreta.

Bland annat står det i programmet att ”sysselsättningen av äldre arbetstagare och andra svårsysselsatta personer ska öka”, och att ”de högskoleutbildades inträde på arbetsmarknaden ska påskyndas”.

Regeringen eftersträvar minst 60 000 fler sysselsatta och inleder ett beredningsarbete på trepartsbasis för att komma med idéer för hur det ska lyckas.

Den första fasen i beredningen ska vara klar redan i höst. Den andra nästa vår.

EK ser risker med den ekonomiska kalkylen

Finlands näringsliv EK anser att målsättningen med höjd sysselsättningsgrad är bra.

EK ämnar delta seriöst i samarbetet, men om målet inte uppnås faller grunden för regeringens ekonomiska politik.

Den stora besvikelsen är nog inkomstbeskattningen. Något långvarigt program för att komma ned från de höga nivåer vi har i dag finns inte

― Penna Urrila, direktör för den ekonomiska politiken vid EK

Efter den förra regeringens åtminstone delvis lyckade satsningar på sysselsättning kvarstår dessutom inte många som kan räknas vara ”lätta” att sysselsätta.

- Det blir hela tiden svårare i och med att de som fortfarande är arbetslösa kan vara en svårare målgrupp. Den internationella konjunkturen pekar också neråt, säger Penna Urrila, direktör för den ekonomiska politiken vid EK.

Bra att företagen lämnas ifred

Urrila är i huvudsak nöjd med regeringen Rinnes skatteprogram. Nya kostnader tillkommer inte företagare och företag i märkbar omfattning.

En del punktskatter höjs. Alkoholskatten, tobaksskatten och skatten på läskedrycker ska bland annat höjas.

- Den stora besvikelsen är nog inkomstbeskattningen. Något långvarigt program för att komma ned från de höga nivåer vi har i dag finns inte, säger Urrila.

Kritik från Turism- och restaurangförbundet

Timo Lappi, vd för Turism- och restaurangförbundet Mara, är missnöjd med planerna att höja alkoholskatten.

- Vi hade önskat att regeringen skulle sänka mervärdesskatten på utskänkningen från 24 procent till 14 procent, men tyvärr hände det inte.

Vi hoppades att papporna skulle bli tvungna att ta en större andel av familjeledigheten, men systemet som presenteras i regeringsprogrammet innebär inte det och kommer istället att öka kostnaderna för arbetsgivarna

― Timo Lappi, vd för Mara

Även om utsikterna överlag ser goda ut för turism- och restaurangbranschen så menar Lappi att det inte skulle skada med lite hjälp från regeringshåll.

- Vi måste ha lagstiftning som ökar vår konkurrenskraft och det här regeringsprogrammet gör det inte. Våra branscher kommer att växa, men vi behöver hjälp från regeringssidan eftersom den här branschen är så högt beskattad och har mycket höga arbetsgivarkostnader.

Den planerade reformen av familjeledigheter lämnar också en hel del att önska, tycker Lappi.

- Eftersom vi har mycket kvinnliga arbetare i vår bransch hoppades vi att papporna skulle bli tvungna att ta en större andel av familjeledigheten, men systemet som presenteras i regeringsprogrammet innebär inte det och kommer istället att öka kostnaderna för arbetsgivarna.