Studerande om regeringsprogrammet: "Jag är nöjd med helheten, men vem ska betala för allt det här?"

Bland annat slopas aktiveringsmodellen, pappaledighetskvoten förlängs, vägavgifter tillåts i städer. Hur påverkar det här Finlands framtidslöften, alltså studerande?

Vi har frågat två stycken studerande vad de tycker om det nya regeringsprogrammet.

Andreas Lindén studerar redovisning för fjärde året. Han är också ordförande för studentkåren på Hanken Svenska handelshögskolan i Helsingfors. Han har hunnit studera det nya regeringsprogrammet noggrant.

- I sin helhet skulle jag säga att jag är nöjd med programmet. Det tar i beaktande allt från barnfamiljer, studerande, till pensionärer. Dessutom lovar det förhöjning och ökning av stöd. Men hur finansieras det hela? undrar Lindén.

- Ska vi täcka allt det här genom att endast höja tobaks-, socker- och alkoholskatten?

Som studerande på Hanken är Lindén insatt i ekonomi. Hur ser en studerande som är insatt i något helt annat ser på det nya regeringsprogrammet?

Ida Falenius studerar rättsvetenskap och statskunskap med förvaltning för andra året vid Svenska social- och kommunalhögskolan. Hon tycker att studerande - men också ungdomar - äntligen fått uppmärksamhet.

- Jag har inte ännu hunnit bekanta mig så noggrant med regeringsprogrammet men jag tycker nog det verkar ganska bra. Det berör oss unga och studerande en del, säger Falenius.

Skyddsnät utöver de egna föräldrarna behövs

En fråga som berör ungdomar är förlängningen av läroplikten till andra stadiet. Tanken är att minska antalet unga som marginaliseras.

- Jag anser det vara en bra sak, det höjer allmänbildningsnivån i det här landet och utbildningsnivån är något vi är kända för nationellt. Vi upprätthåller nivån genom att förlänga läroplikten i Finland, säger Lindén.

Falenius tror att förändringen kan motivera fler personer att fortsätta studera.

- Det är bra om det också finns en annan aktör som hjälper att förebygga marginalisering bland unga. Det är viktigt att det finns ett skyddsnätverk som sträcker sig längre än bara föräldrarna.

Regeringen har som mål att det andra inhemska språket ska bli ett obligatoriskt ämne i studentexamen igen. I den här frågan var båda studerandena eniga.

- Det är alltid bättre ju flera språk man kan och det är en rikedom att kunna svenska, säger Falenius.

- Jag ser det som en mycket positiv sak. Både svenska och finska är mycket viktiga att kunna i det här landet och också internationellt, både som studerande och i det senare livet, svarar Lindén.

Förändringarna kan försnabba studietiden

Vi tar en titt på förändringarna på universitetsnivå. Stödet till universiteten höjs till 40 miljoner euro per år medan stödet till yrkeshögskolorna höjs till 20 miljoner per år. Indexförhöjningar återinförs också.

- Som studerande är det förstås det att studiestödet fästs till indexet igen vilket betyder att det höjs i samma takt som inflationen - vilket gör att man har samma köpkraft hela tiden, säger Lindén.

Slutligen. Tycker du att det nya regeringsprogrammet har tagit studerande tillräckligt mycket i beaktande?

- Bra fråga. Det är bättre nu än det var för fyra år sedan. Att studiestödet återfästs i indexet bidrar mycket. Antalet år innan man utexamineras blir också troligen färre, säger Lindén.

- Det satsas mer på utbildning och forskning, och det är väldigt bra, svarar Falenius.

- Förhoppningsvis får vi fler konkreta linjedragningar i hur det här ska utvecklas vidare, säger Lindén avslutningsvis.