Svensk militärchef om kustförsvarssamarbetet: "Det är fråga om en relation som man måste vårda, det är som ett äktenskap"
Inom ramen för marinens stora sjöstridsövning Silja välkomnar Nylands brigad också 400 svenska kustjägare och amfibiesoldater.
Samarbetet med Sverige har långa anor och fördjupas under de gemensamma övningarna inom den finsk-svenska amfibiegruppen SFATU.
Kustrobotar på Hästö Busö
Då kustrobotarna presenteras på Hästö Busö tvingas man vänta en stund innan de kan avfyras mot holmen som fungerar som mål för övningen.
- Vi måste vänta tills segelbåten har hunnit förbi. Segelbåtar och fästingar kan utgöra det största hindret under våra övningar, förklarar brigadkommendör Arvi Tavaila från Nylands brigad skämtsamt.
Den svenska roboten förevisas av gruppchef Simon Ulfsson och pjäschef Erik Johansson som hör till den svenska truppen.
Ulfsson tycker att det är roligt att besöka Finland och utbyta erfarenheter med varandra.
- Vi blir väldigt slutna i Sverige, då vi bara jobbar med ett system. Den finska roboten kan styras från avfyrningsplatsen medan vi har en grupp som leder in oss. Den har också fler komponenter, vår har bara två.
Segelbåtar och fästingar kan utgöra det största hindret under våra övningar
Simon Ulfsson hyser en förhoppning om att det svenska robotsystemet småningom skulle närma sig det finska.
- Ett annat mål är väl också att vi ska kunna byta skärgård, att det ska göras så enkelt.
Beväringarna Gustav Söderholm och Mikael Blomqvist från Nylands brigad sköter den finska Eurospike eller Kustrobot 6.
- Det är en sjömålsrobot som används för att producera lägesbild och förstöra sjömål, fiendefartyg.
Mångsidiga övningar
Härefter övergår man till övningar som går ut på att bekämpa markmål och en fiende som befinner sig på öarna. För att sedan kunna bekämpa motståndare både till havs och till lands.
Överstelöjtnant Patrik Berge förklarar att man är fler i år än vad man varit tidigare. Tillsammans med kollegerna vid Nylands brigad är man totalt 800 man.
- Det är skillnad att öva i stora förband. Det blir större utmaningar för oss som chefer, det ställer större krav på logistiken, men det ger också mer effekt för varje krona eller euro vi lägger ner. Vi lär av varandra, konstaterar Berge.
Brigadkommendör Arvi Tavaila är mycket nöjd med hur övningen framskrider och talar varmt för en fortsatt, gemensam utveckling av marinens beredskap.
- Vårt allmänna mål är att förbättra kustförsvaret, var det än försiggår. Jag känner mig mycket trygg, vi kan tala om alla operativa saker, vägen framåt är väldigt klar.
I övningarna ingår olika uppgifter och delmoment, från observation till strid. Det börjar med att man skapar den marina lägesbilden och slutar med en krigstida situation där man strider mot varann.
Datorstödda simulatorsystem ger till exempel direkt respons om man själv eller kamraten är träffad.
Nu är säkerhetsläget annorlunda i Östersjön. Vi tränas för att till och med kunna strida tillsammans, axel mot axel
Att svenskarna anlänt med 440 soldater och 40 båtar uppskattar Arvi Tavaila stort.
- För att på riktigt lära känna varann krävs gemensamma truppövningar, det räcker inte med simulatorer. Det här är en jättestor övning också för oss.
Mycket som förenar
Överste Patrik Gardesten som leder det svenska Amfibieregementet uppskattar att hans svenska soldater tillsammans med finska soldater får ta del av den finländska skärgården.
- Det är integration. Det är tillsammans. Det finns mycket som förenar oss, inte minst språket, säger Gardesten.
Överste Gardesten säger att på 1990-talet då samarbetet inleddes kallades Östersjön för den eviga fredens hav.
- Vi började inte det här samarbetet för att vi skulle hantera en hotbild, det fanns ingen sådan då. Vi inledde samarbetet för att det var så mycket som förenade Nylands brigad och Amfibieregementet. Vår huvuduppgift var att försvara vår nations kustzon.
Patrik Gardesten talar om operationsmiljön, i det här fallet skärgården, som dimensionerar vilka vapensystem man har, hur båtarna ser ut, hur träningen är upplagd och vilken teknik och stridstaktik man använder. Mycket är gemensamt för de båda länderna.
- I början hade vi målsättningen att kunna vara en aktör i krishanteringssituationer, Crisis Response Operations. Det har vi uppnått sedan länge. Nu är säkerhetsläget annorlunda i Östersjön. Vi tränas för att till och med kunna strida tillsammans, axel mot axel.
Den förmågan ska den finsk-svenska truppen besitta senast 2023 men Patrik Gardesten bedömer att man har den långt innan dess.
- Det har vi sett exempel på här i dag. Tillsammans kan vi bidra till en säkerhetssituation som är säkrare, stabilare. Ska man bli militärt så skickliga som vi är idag så är det fråga om en relation som man måste vårda, det är som ett äktenskap, jämför Gardesten.
Under övningen tillsammans med Nylands brigad ges kommandona på svenska. Det har gått smidigt, säger brigadkommendör Arvi Tavaila.
- Om vi använde finska kommandon, som vi gör till vardags vid brigaden, så skulle svenskarna självklart ha problem med det. Våra beväringar har snabbt blivit bekanta med de svenska begreppen.
Vid behov används också engelska under övningarna.
För att kunna genomföra stora gemensamma övningar krävs också resurser.
- Det är kanske den största utmaningen. Om vi hade åkt till Sverige och deltagit med en lika stor avdelning som de skickade hit så hade det kostat mycket. Då hade vi sannolikt blivit tvungna att ställa in några av våra vanliga övningar, förklarar brigadkommendör Arvi Tavaila.
Det här är sjöstridsövningen Silja och SFATU
Svenska och finska kustjägare och amfibiesoldater övar på Hästö Busö