Skådespelaren Christoffer Strandberg debuterade i drag på högstadiet: “Den tuffaste moppekillen i skolan sade efteråt att jag var modig”
Skådespelaren Christoffer Strandberg har under det senaste året blivit rikskändis i och med sin medverkan i program som Putous och Mumindalen samt genom musikalen Kinky Boots. Men har det alltid varit självklart för honom att scenen är hans öde? Och vad har den stora publiciteten och kändisskapet fört med sig?
Många har sett skådespelaren Christoffer Strandberg i kvinnokläder, utklädd till Tarja Halonen, Elisabeth Rehn, eller varför inte hans Putous-karaktär Barbi de Voro.
Men den första gången han uppträdde i drag var på åttonde klass i högstadiet, då han inför hela skolan på julfesten framförde en låt utklädd till sångerskan Laura Voutilainen.
Alltid varit udda
- Jag har alltid känt mig udda. Aldrig utanför, men konstig. Min berättelse har handlat om att bejaka det: att dra nytta av att vara udda. Att vända om skamkänslorna till en stolthet över att vara avvikande och faktiskt göra karriär av det, säger Strandberg.
Så berättar han om sin första imitation på julfesten i skolan på åttan:
Strandberg är född och uppvuxen i Sjundeå och gick enligt egen utsago i en konservativ skola på landsbygden. Ändå mottogs hans vågade julfestuppträdande positivt.
- Jag tror att det var ett viktigt ögonblick i mitt liv, att jag vågade göra det. Efteråt kom skolans tuffaste kille fram till mig - i enrum, så att ingen såg, förstås - och sade, mycket besvärat, att det nog var “kova” det där, skrattar Strandberg.
Kometår
Mycket har hänt i Strandbergs liv under det senaste året. Han fann framgång genom sin medverkan i komediserien Putous, där han under de två senaste säsongerna kommit i final.
Han gjorde även sin musikaldebut i Kinky Boots på Helsingfors stadsteater, vilket var en helt ny upplevelse för honom.
- Mina drömmar gick i uppfyllelse. Det var första gången jag spelade en musikalroll, så det tog mig ut ur min bekvämlighetszon, och jag tänkte att det här nog är något jag ska göra, säger Strandberg.
Utöver detta ger Strandberg röst åt Mumintrollet i den nya animerade serien Mumindalen som hade premiär i februari.
Att spela roller på finska har inte heller utgjort något större problem för multitalangen.
- För mig är det ingen stor sak, säger han. Finska har varit en stor del av mitt liv de senaste sju åren i och med att jag talar finska med min man. Det är snarare finlandssvenskar som reagerar på det som om jag skulle vara på väg till ett helt annat land.
Showman in i märgen
För Strandberg var det redan i ung ålder klart vad det skulle bli av honom.
- Jag var tolv år den första gången jag verbaliserade det för mig själv: att det här är vad jag vill göra, att jag vill stå på scen.
Insikten slog Strandberg då han spelade Baloo i Djungelboken i en sommarteateruppsättning.
- Det var något i just den rollen. Jag var väldigt blyg och osäker som person men på scenen så var jag väldigt självsäker och vågade ta ut svängarna.
Men redan som riktigt liten var Strandberg kreativ.
- Teatern gav mig ett bra utlopp för min kreativitet och energi, säger han.
“Lätt att se sig själv som avvikande”
Under skoltiden bidrog Strandbergs sexualitet i viss mån till känslan av att vara udda.
- Om man inte är hetero är det väldigt lätt att se sig själv som avvikande. Jag visste redan på gymnasiet att jag är homosexuell, men jag ville inte riktigt medge det för mig själv. Jag tror att när man medgett det för sig själv är det ganska lätt att medge det för andra.
När Strandberg som 18-åring kom in på Teaterhögskolan kändes tanken att “komma ut ur skåpet” som provocerande.
- Varför ska jag vara tvungen att berätta för mina föräldrar och världen att det här är vem jag är när inte mina heterokompisar måste göra det?
“Säg det högt”
Strandberg var 21 år gammal då han tog upp saken med sin mamma. Han var just då på utbyte vid Göteborgs stadsteater inom ramen för sina studier.
- Hon hade känt till det redan i många år, och jag visste att hon visste, men det var första gången vi talade öppet om saken och använde rätt ord för det. Det var en otroligt befriande upplevelse, säger Strandberg.
I dagens läge är Strandberg öppen om saken, och stöder unga som kämpar med att komma ut.
- När jag träffar unga som säger att de är homosexuella och frågar hur de ska gå tillväga säger jag: när det känns rätt så tala om det, säg det högt. Det är hälsosamt, och ett sätt att visa att man står för den man är.
Tackade ja till allting
Efter att Strandberg blev rikskändis genom Putous fattade medierna intresse för honom. Ibland har det emellertid gått för långt.
- Putous och vad jag kallar skvallertidningar har någon slags överenskommelse om vilka gränser de bör respektera, men de hade då tydligen beslutit sig för att strunta i dem och fotograferat alla deltagares hus och skrivit en artikel helt utan substans.
Artikeln i fråga nämnde bland annat vad Strandberg tjänat för två år sedan.
- Det känns otrevligt, eftersom min man ju inte gått med på att vara en offentlig person. Vi bor ju inte i ett höghus heller, så de har kört upp på vår gård.
I och med kändisskapet har Strandberg kommit i så pass hög efterfrågan att han blivit tvungen att anlita hjälp med alla erbjudanden och tidsplaneringen.
- Det är helt enkelt inte möjligt att göra som jag gjorde innan och tacka ja till allting, säger han.
“Samma precision som Hamlet”
Medan många hushåll runtom i Finland skrattar hjärtligt åt Strandbergs humor finns de vissa som inte ser på det med lika blida ögon.
- Jag har stött på det på hemmaplan, i kretsarna kring Teaterhögskolan där jag själv gått en fem års utbildning. Många äldre kollegor som nog menar väl talar med mig om att jag ska bli en allvarlig konstnär nu när jag haft mitt lilla roliga.
Strandberg anser inte att det finns anledning att göra skillnad på hög- och lågkultur på det sättet.
- Jag ger mig in i de löjligaste parodierna med samma yrkesstolthet som jag skulle ha för en stor och mångfacetterad dramatisk roll. Jag spelar Nöpö-Felix med samma precision som jag skulle ha om jag spelade Hamlet, säger han.
Ändå vill inte Strandberg bli klassad som bara en komediskådespelare.
- Jag är i första hand en skådespelare. Det är min yrkesidentitet och den håller jag fast vid. Jag tar inte ansvar för andra människors förutfattade meningar om mig. Jag kan göra vad som helst för scenkonst, säger Strandberg.
Christoffer Strandberg är gäst hos Daniel Olin lö 8.6 på Yle Arenan och 9.6 kl. 20.00 i Yle Fem.
