Kalle försvann under vinterkriget – begravdes 79 år efter sin bortgång
Vinterkriget är en blodig historia. Ett fåtal kommer hem helskinnade, vissa kommer hem sårade, alltför många kommer hem i kistor, vissa kommer inte alls hem. Kalle Multanen fick komma hem för en vecka sedan.
Den 30 november 1939 går Sovjetunionen till angrepp på Karelska näset, samtidigt som de riktar luftangrepp mot flera orter i Finland. Det så kallade vinterkriget är ett faktum.
Finland har i vinterkriget en styrka på över 200 000 man som försvarar sitt fosterland.
Över 20 000 finländare stupar i kriget, dubbelt så många såras.
Finländarna följer starkt uttrycket “kaveria ei jätetä” och man försöker få hem alla kroppar.
Trots det förblir många kroppar oidentifierade. En del hittas aldrig, utan är försvunna och dödförklaras senare.
Kalle försvinner i Taipale
En av dem som försvinner är Kalle Multanen, från Kuopio, som under vinterkriget befinner sig vid Karelska näset, närmare bestämt Taipale.
Striderna vid Taipale hör till vinterkrigets mest omtalade. Frontavsnittet hölls i stort sett av de finska trupperna fram till fredsslutet 13.3.1940 till ett högt pris av död och lidande på bägge sidor om fronten.
Enligt uppgifter i riksarkivets databas för omkomna under kriget har Kalle Henrik Multanen rapporterats försvunnen 12.2.1940.
En tom grav gör att hoppet lever vidare
Eftersom Kalle inte återfinns, dödförklaras han ungefär ett halvår senare.
Kalles familj ger ändå inte upp hoppet, utan försöker ännu hitta honom över ett decennium senare. De tar hjälp av Röda Korset och tänker att han kanske tillfångatagits och kan återfinnas vid liv i något fångläger. Eftersökningarna ger inga framgångar.
På Kuopios begravningsplats finns redan Kalle Multanens gravsten. Graven är tom och förblir tom fram till den 1.6.2019.
Kalles kvarlevor hittas i Taipale
78 år efter Kalles försvinnande, hösten 2018, får Kalles brors dotterdotter Maria Blomberg ett samtal av sin mamma som berättar att Kalles kvarlevor har hittats av frivilliga som åkt till Taipale för att göra eftersökningar.
Maria berättar att processen var lång. Det krävdes DNA-test från en släkting för att kunna bekräfta att det faktiskt var Kalle man hade hittat.
– Det kom ju lite som en överraskning när mamma ringde och berättade att Kalle är hittad. Hon fick ge hela bakgrundshistorien. Tills hon säger: “minns du bilden på morfars skrivbord”. Då gick det upp ett ljus och jag fick det ihopkopplat.
Under 70 års tid har bilden på Kalle alltid funnits på Marias morfars skrivbord.
Händelsen viktig för familjehistorien
Maria berättar att hon och hennes familj berörts av händelsen och att det varit väldigt viktigt för dem att få veta mer.
– Det handlar om familjehistorien, rötterna, vem är vi? Var kommer vi ifrån? Hur har vi påverkats av kriget?
Maria berättar att de efter beskedet om att Kalles kvarlevor hittats, försökt reda ut mera om hans bakgrund och vad som egentligen hänt honom under vinterkriget 1940.
Med hjälp av en bekant, Curt Nyman, har de fått tag i dokument om bland annat omkomna i vinterkriget och även regementets krigsdagbok.
I ett utdrag från regementets krigsdagbok 12.2.1940 kan man läsa om bland annat handgemäng och att fienden senare besatte stödpunkten.
I krigsdagboken nämns inte några förluster, men det är mycket möjligt att Kalle försvann under dessa strider.
Skrev brev från fronten
De har även hittat brev som Kalle, under kriget, skrev till sin familj. Breven är skrivna på finska, men Maria har översatt dem till svenska.
Det är så konkret hur det var där ute vid fronten. De fick paket, psalmböcker, kaffe. När han sedan dog fanns det ett öppnat kaffepaket kvar på platsen.
I breven som Kalle skickar till Marias mormor Helmi i januari 1940 skriver han: “hoppas kriget tar slut, så Aatto (Marias morfar) slipper komma till fronten, men kanske det skulle harmas honom. Han vill väl också kämpa för sitt fosterland.”
– Fosterlandskärleken var stark. Varje människa ville ställa upp och försvara sitt land, förklarar Maria.
I Kalles sista brev som skickas från fronten, två dagar före hans bortgång, skriver han: “Tack för kaffet. Jag vakade i natt och kokade kaffe, det hjälpte mig genom natten.”
– Det är så konkret hur det var där ute vid fronten. De fick paket, psalmböcker, kaffe. När han sedan dog fanns det ett öppnat kaffepaket kvar på platsen.
Begravningsceremoni i Kuopio
För en vecka sedan ordnades begravningsceremoni och minnesstund för Kalle Henrik Multanen, 79 år efter hans bortgång.
Maria, hennes man, deras söner och flera andra släktingar deltog.
De samlades vid minnesmärket på Kuopios begravningsplats där välsignelseakten genomfördes.
– Vi var 32 släktingar på plats, vilket enligt försvarsmakten är ganska ovanligt. Det brukar inte vara så stor uppslutning.
Vid Kalles gravsten som redan funnits i nästan 80 år hade det grävts en grav, där kistan sänktes ner av försvarsmakten. Familjen fick slänga en näve sand som en sista hälsning till Kalle, innan graven täcktes igen.
– I vanliga fall kommer förslutningen senare. Men där står de och skottar värdigt tillbaka sanden, gör en fin kulle och täcker den med granris. Hela tiden står fanbäraren med fanan högt. Det var så otroligt värdigt.
Tacksam för frivilliga och försvarsmakten
Maria riktar stor tacksamhet till grupperna som åker till Ryssland för att leta kvarlevor, men även till försvarsmakten.
– Sättet hur de tog hand om Kalle under hjältebegravningen visar att de själva är berörda och att det är viktigt för dem att göra det här för en kamrat. De sa “tervetuloa kotiin, Kalle” och det här är folk som inte fanns när kamrat Kalle dog, men det är nya kamrater. Det visar att det finns en stolthet att tillhöra försvarsmakten.
Kaveria ei jätetä
Det är ingen självklarhet att Finland är självständigt i dag och det här visar att Kalles insats för fosterlandet var viktig.
Maria menar att det här även visar någonting för de från försvarsmakten som ställde upp. De ingår också i gemenskapen - “kaveria ei jätetä”.
– Jag tror att det finns en trygghet i att veta att vad som än händer så finns det ett löfte om att få komma hem tillbaka. Man blir inte bara lämnad någonstans. Det gör mycket för sisun och kampandan.
