Hoppa till huvudinnehåll

Samhälle

Världens farligaste gift kan du få med dig hem från mataffären: "Allt är gift, endast dosen avgör"

Från 2019
Uppdaterad 16.06.2019 10:11.
En tecknad tallrik med ett förstoringsglas på sig i vilket man ser virus.
Bildtext Ett och samma ämne har betydelse både som läkemedel och som gift. Allt handlar om dosering och sammanhang. Och om till exempel livsmedel förvaras på ett felaktigt sätt kan olyckan snart vara framme.
Bild: Mostphotos

Allt är gift, det är endast dosen som avgör. Till och med vatten kan vara dödligt i för stora mängder. Olle Matsson är professor i kemi och vet vilka gifter som är vanligast och vilka vi bör se upp med.

Visste du att rökt fisk som förvarats fel kan vara dödligt? Eller att för mycket vatten under en kort tid är livsfarligt?

Gifter har under hela vår historia hjälpt människan, men också orsakat lidande och död.

Olle Matsson är professor i kemi vid Uppsala universitet och han har skrivit populärvetenskapliga böcker om gifter.

Hans senaste bok "Allt är gift – om dödliga ämnen och deras roll i historien" (2018) har rönt stor uppmärksamhet.

Matsson berättar att de vanligaste gifterna inte är de gamla klassikerna arsenik och cyankalium.

- De vanligaste gifterna som har någon betydelse i dag är narkotika av olika slag, som heroin och kokain och liknande syntetiska droger. De är mycket farliga.

Att överdosera läkemedel är också en vanlig form av förgiftning, ofta med paracetamol.

- Enligt läkare i Sverige är läkemedelsförgiftningar de allra vanligaste förgiftningarna i akutsjukvården. Unga i övre tonåren är en grupp som åtminstone i Sverige tycks överdosera paracetamol.

I Finland beror de flesta förgiftningsolyckor på alkoholförgiftning, enligt Institutet för hälsa och välfärd THL.

Olle Matsson
Bildtext Olle Matsson är professor i kemi och har skrivit populärvetenskapliga böcker om gifter. Hans senaste bok utkom förra året och bjuder på en genomgång av giftets historia.
Bild: Privat

Våra vanligaste gifter

De gifter som Matsson tycker att vi bör känna till eftersom de är så lättillgängliga, är bland annat metanol.

- Metanol kan dyka upp i så kallad fulsprit som inte är riktig alkohol. Man kan bli blind av en relativt liten dos och dödsfall är vanliga utomlands.

Ett annat farligt gift är kolmonoxid. Då det brinner bildas kolmonoxid och folk dör sällan av att de brinner upp, utan av kolmonoxidförgiftning.

- Och så har vi ju svamparna. Vit och lömsk flugsvamp och toppig giftspindelskivling. Vi har bra sjukvård idag, men om man inte uppsöker vård i tid kan det vara för sent.

Gifter finns dels i naturen, i växter och djur. Men sedan finns det gifter som är av mänskligt ursprung.

Att överdosera läkemedel är en vanlig form av förgiftning

De senare orsakar stort lidande på många ställen i världen. Till exempel i Kenya finns många fall av blyförgiftning i samband med utvinning av gamla bilbatterier.

I Bangladesh finns det arsenik i dricksvattnet, där är miljontals människor drabbade av någon form av arsenikförgiftning.

I Norden hör vi ofta talas om fluorerade kolväten som finns i dricksvattnet här och var. Detta har uppstått då man övat brandsläckning där dessa beståndsdelar ingår.

- Det handlar inte om någon akut toxicitet, men myndigheterna är lite oroliga.

Ftalater som kommer från olika typer av plaster är inte heller alarmerande, men det finns en oro om vad som kan hända på lång sikt om man exponeras.

Luftföroreningar innehåller både kolmonoxid och kväveoxider. Dessa finns i avgaser från trafiken men kommer även från fabriker och från uppvärmning.

Avgaser från avgasröret på en bil
Bildtext Kolmonoxid och kväveoxider finns i de avgaser som trafiken producerar. Inte bra för varken miljö, klimat eller människa, konstaterar Olle Matsson.
Bild: Pentti Palmu

Farligaste giftet vi känner till

Men vilket gift är då farligast – det från naturen eller det syntetiska gift som vi själva skapat?

- Det från naturen, närmare bestämt botulinumtoxin som kan bildas av Clostridium botulinum i födoämnen under vissa förhållanden.

Giftet bildas endast under luftfria förhållanden, som till exempel i vakuumförpackad rökt fisk om den förvarats för varmt.

Vakuumförpackade livsmedel bör vara luftfria och inte ha för hög surhetsgrad.

- Ättika är ett bra sätt att bevara mat. Men om det är för lite ättika i en sillinläggning och bakterien råkar finnas, så kan giftet bildas.

Giftet kan även hittas i charkuteriprodukter.

Förutom några exotiska undantag som människan inte kommer i naturlig kontakt med, så är botulinumtoxin det farligaste giftet vi känner till.

Ett gift som vi i värsta fall kan få med oss hem från mataffären.

- En mycket liten dos är dödlig, men med dagens moderna intensivvård kan man överleva om diagnosen ställs tidigt.

Det räcker med att vi intravenöst får i oss endast ett nanogram, för att det ska vara dödligt. Vid inandning räcker det med tre nanogram.

Det är dock ovanligt att drabbas av botulinumtoxin, eftersom vi har så bra och strikt livsmedelshygien i Norden.

Älskade hatade gift

Men gifter är inte enbart av ondo. Vi använder ju gifter som bekämpningsmedel för bland annat oönskat mögel och mot djur som konkurrerar om födan, till exempel råttgift.

Dessutom används vissa gifter som läkemedel i låga doser.

- Till exempel i början på 1900-talet kom ett arsenikpreparat som var det första riktigt verksamma medlet mot syfilis.

Också traditionella läkemedel, som Digitalis, som kommer från fingerborgsblomman, har fungerat som hjärtmedicin under stora delar av 1900-talet.

- Råttgiftet Waran används som blodförtunnande medel. Och morfin är det överlägset bästa smärtstillande medlet vi har men är dödligt i högre dos.

I samband med spinningpass har det hänt att folk druckit mer vatten än de behöver och blivit mycket sjuka

I sin bok ”Allt är gift” citerar Matsson naturvetaren Paracelsus som på 1500-talet skrev "allting är gift och ingenting är utan gift, och endast dosen gör att något inte är gift".

- Jag tolkar det så att en del gifter kan vara värdefulla läkemedel i en liten dos och i rätt sammanhang. Men också att ämnen som vi betraktar som ofarliga, rentav livsnödvändiga kan vara giftiga i för hög dos.

Matsson påminner om exemplet där omåttligt drickande av vatten på kort tid kan orsaka dödsfall.

Vattenmängderna orsakar för låg halt av vissa ämnen i kroppen, framför allt natriumjoner, som är livsnödvändiga både för hjärtat och för nervsystemet.

- Med för låg natriumjonhalt så är det riktigt, riktigt farligt. Också i samband med motionsformen spinning har det hänt att folk druckit mer vatten är de behöver och blivit mycket sjuka.

Historien full med giftanekdoter

Den som kan sin gifthistoria vet att vår historia är full av exempel på kända personer som dött av gift.

Till exempel filosofen Sokrates drack en giftbägare bestående av opium och odört i vin.

- Opium och vin gjorde honom lugn och odörten var det som han dog av.

Kleopatra begick självmord, men först testade hon olika gifter på dödsdömda fångar för att se vilket som kunde passa henne bäst. Man tror att det var ormgift hon sist och slutligen dog av.

Erik XIV dog troligen av arsenikförgiftning, det visade i alla fall resultaten av en gravöppning i modern tid.

Även ämnen som vi betraktar som ofarliga, rentav livsnödvändiga, kan vara giftiga i för hög dos

Även vår närhistoria är full av exempel.

Cyanid var ett populärt gift för självmord bland högt uppsatta nazister som Göring, Bormann och Himmler.

- I riktigt modern tid har vi fallet i Salisbury där britterna misstänker att den ryska underrättelsetjänsten förgiftade Sergej Skripal och hans dotter med en typ av nervgift.

Hösten 2017 ställde sig Slobodan Praljak upp i krigsförbrytartribunalen i Haag och tog fram en liten flaska och drack. Den innehöll en cyanidlösning och han dog på momangen.

Kriminalromanernas favoritgift

Vilket är då professor Olle Matssons favoritgift? Han velar lite, men besluter sig för att det nog är stryknin.

Strykning kommer från frukten på ett träd som växer i bland annat Indien och Sri Lanka.

- Giftet kan både vara dödligt men kan också göra nytta som uppiggande tonic i låg dos.

Som dödligt gift har det använts vid verkliga och litterära mord under historiens gång, till exempel deckarförfattarinnan Agatha Christie var förtjust i stryknin.

- Det är en fin linje mellan gott och ont då det handlar om gift.

mustanaamio, kuva sarjakuvalehdestä
Bildtext Förutom alla offer i kriminalberättelser, är även Snövit, Törnrosa, Madame Bovary, Pastor Gregorius och Fantomen exempel på personer som i litteraturen har drabbats av förgiftning.
Bild: Mikko Lehtola/Yle ja Egmont Kustannus

Diskussion om artikeln