Hoppa till huvudinnehåll

Östnyland

Stora mängder svarta korn ligger runt konstgräsplanen i Kokon – Borgås idrottschef ser inga miljörisker

Från 2019
Svarta korn vid en konstgräsplan.
Bild: Yle/Katarina Lind

De svarta kornen från konstgräsplanen i Kokon i Borgå är en källa till plastutsläpp i haven, anser en av Yle Östnylands lyssnare som kontaktade oss. Inom staden anser man inte att det finns orsak till oro.

- Det finns inte någon miljörisk i Kokon. Det finns inga brunnar i närheten av konstgräsplanen och vi återanvänder materialet, säger Per Högström, chef för idrottstjänster i Borgå.

Diskussionen kring konstgräsplanernas eventuella miljöpåverkan har gått het bland annat i Sverige och Norge.

För att underlaget på en konstgräsplan ska uppfylla önskade egenskaper används stora mängder fyllnadsmaterial, oftast i form av granulat.

Granulatkornen skapar dämpning och ser till att plaststråna på planerna står rakt upp.

Svarta korn i en handflata.
Bildtext Gummigranulatkorn i närbild.
Bild: Yle/Katarina Lind

"Vi följer den allmänna kutymen"

Per Högström vid Borgå stad säger att konstgräsets fyllning har undersökts i Finland och Norden, och att man tillsvidare inte har sett någon orsak att ändra på nuvarande system i vårt land.

- Vi följer den allmänna kutymen i Finland. Det är inte plast som finns i konstgräset, utan gummigranulat, men det gör förstås inte saken så mycket bättre.

Gummigranulatkornen består av återvunna bil- och maskindäck. Högström konstaterar ändå att fyllningen är godkänd på myndighetsnivå och används runtom i Europa.

Gummigranulatkornen i konstgräsen har väckt debatt för att kornen kan spridas med regnvatten eller smältvatten till brunnar och ut i miljön.

Via skor och kläder kan kornen också spridas till avloppssystemet, till exempel i samband med att fotbollsspelare tvättar sin utrustning.

Pojkar spelar fotboll i Kokon.
Bild: Yle/Katarina Lind

Tre konstgräsplaner för bollintresserade i Borgå

Bland andra Naturvårdsverket i Sverige har skrivit om konstgräsplanernas miljöpåverkan. Enligt verket är de granulatkorn som används i konstgräsplaner så små att de räknas som mikroplast när de sprids till miljön.

Mikroplast bryts ner väldigt långsamt i miljön. När mikroplast hamnar i sjöar och hav finns det risk för negativ inverkan på bland annat fiskar och kräftdjur.

Enligt en uppskattning sprids potentiellt omkring 1 640-2 460 ton granulat årligen från svenska konstgräsplaner. Det finns i dag över 1 000 konstgräsplaner i Sverige, och omkring 100 nya byggs årligen.

I Borgå finns tre konstgräsplaner för sportutövare. Förutom i Kokon finns konstgräsplaner också vid bollplan och vid Kvarnbackens skola.

Konstgräsplan.
Bildtext Planen i Kokon.
Bild: Yle/Katarina Lind

"Vi återanvänder kornen från planen"

Då Yle Östnylands reporter åker till Kokon för att ta sig en titt ligger en massa svarta korn på plattorna runt konstgräsplanen. Kornen sprider sig också ner mot staketet som omgärdar gräsplanen.

- Vi sopar upp och återanvänder de gummigranulatkorn som ligger runt planen, säger Per Högström.

Under sommaren arbetar också en putsmaskin på planen, för att hålla granulaten rena.

Enligt Högström har också andra alternativ till granulaten undersökts i Norden, men bättre alternativ har tillsvidare inte presenterats.

- Vi följer förstås allmänna linjedragningar och beslut om sådana fattas inom Europa. Det har pratats om korkfyllningar och motsvarande, men man har inte lyckats få konsistensen hållbar med tanke på friktion och mjukhet.

Konstgräs.
Bildtext Fullt med små svarta korn i konstgräset.
Bild: Yle/Katarina Lind

"Det känns mycket bra med engagemang"

Per Högström tycker att det är jättefint att frågan engagerar Borgåborna.

- Det känns mycket bra att kommuninvånarna är aktiva och funderar på frågan om plast och världshaven.

Har då frågan om konstgräsplanernas eventuella miljöpåverkan diskuterats inom Borgå vatten?

Inte direkt, säger Borgå vattens vd Elina Antila.

Mikroplaster har undersökts inom Vattenverksföreningen, som är en förening för alla vattenverk i Finland.

- Skadliga halter av mikroplaster har tillsvidare inte hittats i dricksvattnet i Finland, och reningen av avloppsvattnet är inte ett problem. Mikroplasterna stannar inom reningsprocessen, säger hon.

Svarta korn vid en konstgräsplan.
Bild: Yle/Katarina Lind

"Det är inget större orosmoment"

Elina Antila kan inte ta ställning till en hurdan risk konstgräsplanerna i Borgå utgör för miljön. På allmänt plan konstaterar hon att mer forskning om mikroplaster behövs.

- På det sättet får vi mer kunskap om mikroplasternas miljöpåverkan.

Inte heller vid miljövården i Borgå har stadens konstgräsplaners eventuella miljöpåverkan varit på tapeten.

- Det är inget större orosmoment här i Borgå. Vi har inte heller så många konstgräsplaner i staden, konstaterar Arto Lankinen, miljövårdsinspektör.

Han är medveten om att konstgräsets miljöpåverkan har debatterats på andra håll, speciellt i större städer med många planer.

Diskussionen har också kretsat kring huruvida hälsoproblem kan uppstå för flitiga användare av konstgräs.

- Några undersökningsresultat har jag ändå inte sett själv, så därför kan jag inte uttala mig om det, konstaterar han.

Diskussion om artikeln