Åbolands sjukhus slås ihop med ÅUCS - "Visst är man besviken, men nu är det kommunernas plikt att gå vidare i den här frågan"
Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts fullmäktige beslöt i dag att Åbolands sjukhus slås ihop med och blir en del av Åbo universitets centralsjukhus, ÅUCS.
Det här betyder att Åbolands sjukhus ställning som affärsverk nu hävs och sjukhuset blir en del av ÅUCS i januari 2020.
Syftet med att överföra ansvaret för verksamheten till ÅUCS är att man vill säkerställa en ändamålsenlig servicenivå vid Åbolands sjukhus, uppgav distriktets chefsöverläkare Mikko Pietilä i januari.
- Visst är man besviken. Det verkar inte finnas en bredare förståelse och ett intresse från majoritetsbefolkningen att sätta sig in i frågorna på riktigt och förstå vad det innebär att ha en genuin vård på svenska, sa Conny Granqvist (SFP, Pargas) efter mötet.
Kimitoöns SFP-representanter Guseff och Kulla ställde sig upp för att få fullmäktige att remittera ärendet
Leena Setälä, direktör för sjukvårdsdistriktet, började punkten med att berätta om Åbolands sjukhus historia och ge en helhetsbild över sjukhusets verksamhet i nuläget.
- Ett litet självständigt serviceområde är ingen lösning för att organisera specialsjukvården för den svenskspråkiga befolkningen, stod det på en av presentationssidorna under mötet.
Kimitoöborna Niklas Guseff (SFP) och Ann-Marie Kulla (SDP), som sitter med i sjukvårdsdistriktets fullmäktige yttrade sig båda under mötet för att få ärendet remitterat.
- Jag ville ge en helhetsbild över situationen åt hela fullmäktige, speciellt vilka brister som enligt mig fanns i beredningen, säger Guseff.
Han syftar då på att det enligt flera funnits brister i språkkonsekvensbedömningen och att man i nuläget inte kan trygga den svenskspråkiga servicen genom det här förslaget.
Kulla uppmärksammade fullmäktige på hur viktigt det är att ha rätt till vård på sitt modersmål svenska.
Beslutet fattades efter en omröstning med resultatet 402-24
Eftersom SFP-gruppen kom med ett motförslag togs ärendet till omröstning.
De som röstade för SFP-gruppens förslag om remittering var enbart Kimitoöns och Pargas representanter: Niklas Guseff (SFP), Ann-Marie Kulla (SDP), Conny Granqvist (SFP, Pargas), Tarja Rinne (SFP, Pargas) och Mona Lehtonen (De Gröna, Pargas).
Tillsammans blev deras röster räknade som 24 stycken, men eftersom resten av fullmäktige röstade för orginalförslaget och hade 402 röster sammanlagt, föll SFP-gruppens förslag.
- Visst "harmar" det. Det är aldrig roligt att jobba för saker som sedan inte går vägen, säger Guseff.
Påtryckningar från SFP gav upphov till en del förbättringar, enligt skärgårdsrepresentanterna
Guseff har suttit med i en arbetsgrupp som arbetat med det här ärendet fram tills mötet i dag.
Efter påtryckningar satte Leena Setälä, direktör för sjukvårdsdistriktet, in preciseringar om att Åbolands sjukhus även i framtiden ska få vara med och inverka på rekryteringen.
Formuleringarna har tidigare varit vaga, vilket speciellt Granqvist stört sig på.
- Det är på tok för vaga ordalag, att det ska beaktas "si och så”. Sådana formuleringar har vi sett i andra former tidigare, både på nationell och regional nivå när det ska minskas på den svenskspråkiga servicen. Men det fungerar inte i praktiken.
Granqvist får medhåll av Mona Lehtonen (De Gröna, Pargas).
- Viljan är god, men poängterar man inte svenskan i protokollen eller i instruktionerna så glömmer man lätt bort det av misstag.
Guseff suckar och säger att han är mest besviken över att det slutligen fanns så små meningsskiljaktigheter kvar mellan delägarkommunerna, alltså arbetsgruppen, och sjukvårdsdistriktets ledande tjänstemän.
- Med lite arbete till, några möten och någon månad till, så skulle vi ha kunnat komma överens. Då skulle vi ha fått ett beslut som troligtvis skulle betytt samma sak men att Åbolands sjukhus ställning starkare skulle bevaras.
Nu är det tjänstemännen som bestämmer vad som händer härnäst
Nästa steg är nu för kommunerna och tjänstemännen att bestämma om man lämnar in besvär eller inte.
Redan i remitteringsförslaget ifrågasatte SFP-gruppen om allt gått rätt juridiskt sett.
- Det är högst tvivelaktigt om det här håller en juridisk granskning. När kommunerna skulle göra sina utlåtanden så var ju också Åbo stads jurist ytterst tveksam till om det här har följt god förvaltningssed, säger Granqvist.
Det är kommunernas plikt att gå vidare med den här frågan och ta upp det här till behandling. Som ägarkommuner är det deras plikt mot sina egna invånare
Mona Lehtonen, De Gröna, Pargas.
Vad som än händer, hoppas Ann-Marie Kulla (SDP) att den svenskspråkiga servicen även i framtiden kan vara tryggad.
- Det finns varken skrivet i grundavtalet just nu och inte heller någon strukturell plan kring den här frågan. Vi får bara hoppas att deras goda viljan att bevara svenska språket på Åbolands sjukhus finns även i framtiden.
Vi har uppdaterat med kommentarer av Pargas och Kimitoöns representanter i fullmäktige.
' /%3E%3C/svg%3E)
