Ny rapport slår hål på fördomar om ungdomar utanför arbetslivet och utbildningssystemet: ''De är inte passiverade, de är utanför''

I E2:s nya forskningsrapport "Jag försöker klara mig själv" – En undersökning om unga som står utanför arbetslivet och utbildningssystemet kommer så kallade Neet-ungdomar själva till tals.

Neet står för Not in Education, Employment or Training, det vill säga ungdomar som står utanför arbetslivet och utbildningssystemet. Ungdomarna som deltog i undersökningen är 20–29 år gamla.

Undersökningen är ett samarbete mellan E2 forskning och Ungdomsforskningssällskapet.

De unga får själva sätta ord på sitt välmående och förklara vad som gör att de inte mår bra och hur man kunde hjälpa dem. Forskare Jenni Simonen har utfört forskningen och menar att undersökningen är aktuell med tanke på det nya regeringsprogrammet där det ingår flera satsningar på just unga.

Undersökningen slår hål på stereotypiska uppfattningar om unga. Den visar på att ungdomar tar ansvar och anser att de kunde vara mer aktiva själva istället för att försöka lägga över ansvaret på samhället.

"Arbete är ett kriterium för samhällsduglighet för unga"

Många unga värdesätter utbildning och arbete. De vill även gärna ha familj i något skede. Arbete och förmåga att betala skatt anser de att fungerar som nyckeltal då man bedömer samhällstillhörighet.

– Arbete är ett starkt kriterium för samhällsduglighet för unga, säger Simonen.

Brist på arbetserfarenhet är ett konkret hinder för att få en anställning, enligt de unga. Tröskeln till arbetslivet borde sänkas och det skulle vara önskvärt att arbetsgivarna skulle ta den ungas individuella situation i beaktande.

De ungas ekonomi är i många fall ansträngd till följd av snabblån, avbetalningar och studielån för avbrutna studier. Orsaken till att de avbrutit sina studier är i många fall motivationsbrist. Trots det tar de ansvar för den egna ekonomin. Många anser att snabblånesystemet borde avskaffas, framgår det i rapporten.

Mobbning och psykisk ohälsa fortfarande stora problem

I rapporten framgår det att den största enskilda faktorn till nedsatt välmående hos unga är skolmobbning. Mobbningen påverkar de ungas förmåga att känna tillit till andra och skapar utanförskap.

Psykiska problem är även en stor riskfaktor hos unga. Deras framtidstro påverkas negativt av att de inte uppfattar sig själva som viktiga.

Rapporten talar för att välmåendet bland ungdomarna förstärks av sociala relationer och vänner. För den som är ensam kan husdjur kompensera bristen på sociala kontakter.

Bra rutiner och sunda hobbyer ökar livskvaliteten

Simonen påpekar att unga behöver meningsfull sysselsättning och rytm i vardagen - i motsats till vad många tror eftersträvar de unga inte sysslolöshet, säger hon.

Hobbyn och fritidsintressen är viktigt för de ungas välmående. Höga kostnader utgör hinder för många som annars skulle vara intresserade av att ha en hobby. De unga önskar därför mer jämlika möjligheter för att utöva aktiviteter på fritiden.

Simonen önskar att ungdomarna skulle inkluderas i planeringen av tjänster för unga. Det finns flera stödfunktioner och tjänster att tillgå, men de unga borde få komma till tals i större utsträckning.

– Den här undersökningen visar att samhället har sitt ansvar, men att de ungas situation kan förbättras med små insatser och med ett positivt bemötande, säger Simonen.

Från aktiveringspolitik till inkluderingspolitk

Harry Lunabba, universitetslektor i socialt arbete, säger att den här undersökningen visar att bilden man haft av de här ungdomarna bygger på konstruktioner.

Han betonar att det är problematiskt med marginalisering eftersom de här personerna är utanför samhället. Ingen för deras talan, vi vet därför ganska litet om dem.

Problemet med fördomar kring de här ungdomarna är att man ofta målar upp en dyster bild av dem, enligt Lunabba.

– Just nu råder en aktiveringspolitik där man utgår från att människor är passiverade och borde aktiveras. Vi borde gå från en aktiveringspolitk till en inkluderingspolitik.

De här ungdomarna är inte passiva individer, trots att det framgår i rapporten att många har tragiska livsöden med exempelvis mobbning, utan de är utanför, påminner Lunabba.