WWF: Människor får i sig i snitt fem gram mikroplaster varje vecka - motsvarar ett halvt kaffepaket per år

Vi får i oss mikroplaster som viktmässigt motsvarar ett bankkort varje vecka, eller drygt sextio stycken tiocentsmynt per år. Lyckligtvis är situationen i Finland betydligt bättre.

Vatten är det födoämne som är den främsta källan till mikroplaster som hamnar i människan.

Det kommer fram i en rapport som har gjorts vid universitetet i Newcastle, Australien, och publicerats via Världsnaturfonden WWF.

Den som bor i Europa behöver inte vara fullt så förskräckt som de som bor i USA, Indien eller Libanon. I den här jämförelsen har Europa bara hälften så mycket mikroplaster i dricksvattnet.

WWF poängterar att informationen har samlats ihop från olika rapporter, men information om alla världens länder finns inte att tillgå.

Undersökningen har inte gjorts specifikt för Finland, men åtminstone en undersökning om dricksvatten är på gång.

Förmodligen värre för djur än för människor

Professor Hannu Kiviranta vid Institutet för hälsa och välfärd tror att siffran, alltså fem gram per vecka, inte gäller Finland.

- Det låter som en övre gräns, alltså ett slags värsta möjliga scenario och det är orealistiskt mycket för finländska förhållanden.

Han grundar sitt påstående på att finländare dricker relativt rent vatten och vi äter till exempel inte särskilt mycket musslor, så vi kommer inte upp i fem gram.

Anna Soirinsuo, havsexpert vid WWF Finland, bekräftar att läget inte är så illa i Finland.

Enligt Soirinsuo har avfallsvattnet en betydande roll i mikroplasternas kretslopp och det finländska avfallsvattnet är förhållandevis rent.

- Enligt en undersökning som publicerats av Syke i fjol lyckas vattenreningsverken i Finland ta bort mellan 97 och 99,9 procent av alla mikroplaster i avfallsvattnet. Men det vi inte vet är hur mycket mikroplaster det finns i vattnet som rinner ner i brunnar i städerna och går orenat ut i vattendrag, säger Soirinsuo.

Det finns naturligtvis också andra födoämnen än vatten som har mikroplaster i sig. Det gäller främst fisk och skaldjur, öl och salt.

Dessutom får vi mikroplaster i oss även via den luft vi andas, speciellt inomhus, men de här mängderna är rätt små jämfört med det vi får i oss via födoämnen.

All plast som slängs i naturen blir mikroplaster

Om du tycker läget är obehagligt för människan, så ser det ännu värre ut för djurlivet.

- Människor använder vanligtvis renat vatten och vår mathygien övervakas. För djuren gäller ingetdera.

Soirinsuo förklarar vidare att djuren äter det de hittar och dricker det vatten som finns i naturen, utan att någon har kunnat kontrollera eller rena det.

Enligt den rapport som WWF har beställt av universitetet i Newcastle har människan producerat ungefär lika mycket plast efter år 2000 som före det.

Finländska konsumenter lyckas sortera endast en fjärdedel av plastförpackningarna korrekt.

En hel del informationskampanjer har redan gått ut till finländarna, men Soirinsuo tror ändå att finländarna behöver få höra ännu mer om mikroplasterna för att vi ska inse hur stort problem det är.

- Vi måste bli uppmärksamma på hur stor andel av plasten som hamnar i naturen och hur väl vattnet måste renas. Alla måste förstå att man inte ska skräpa ner i naturen, inte oavsiktligt och verkligen inte avsiktligt.

Soirinsuo vill understryka att så gott som all plast som slängs i naturen förr eller senare blir mikroplaster.

Det är ännu oklart hurdana långvariga effekter mikroplaster har på människor.

En del forskning har ändå gjorts och Hannu Kiviranta vet berätta att enligt vad vi vet just nu borde mikroplaster vara så pass stora att de inte kan spridas från tarmarna till resten av kroppen, utan de kommer ut via avföringen.

"Hela EU borde stå enat"

Professor Hannu Kiviranta anser att den stora utmaningen gällande plast är att olika länder har kommit olika långt i plasthanteringen.

- Det finns länder där avfallshanteringen inte är tillräckligt organiserad och avfalssvattnet renas inte tillräckligt mycket. Då skapas förutsättningar för plast att komma ut i miljö och den vägen vidare till olika näringskedjor.

Kiviranta önskar att det ska bli en ändring på det här.

WWF Finland vädjar både till den finländska regeringen i allmänhet, och till miljöminister Krista Mikkonen (Gröna) i synnerhet, för att det ska bli en förbättring på mikroplastfronten.

Men det slutar inte där. Via regeringar på olika håll i världen ska ärendet gå vidare till FN i september.

Flera länder på olika håll i världen har redan förbundit sig till att jobba för att få bort mikroplaster, men många stora aktörer saknas fortfarande.

Soirinsuo hoppas att FN:s generalförsamling ska kunna ge en puff i rätt riktning också för de länder som inte ännu är med.

- En tillräckligt stor andel av de mest inflytelserika länderna måste stå bakom det här. Till exempel USA har inte ännu förbundit sig till saken. Vi hoppas att åtminstone hela EU skulle kunna stå enat mot mikroplaster.

Artikeln uppdaterad klockan 11.26 med kommentarer av professor Hannu Kiviranta.

Älskade plast