Ska staten betala för att kvinnor och barn i IS-läger får komma hem till Finland? Nja, säger finländarna men anser ändå att staten bör agera på något sätt

Frågan om finska staten ska betala för och arrangera hemresor för de finska barnen och kvinnorna i IS-läger i Syrien delar finländarna. Sannfinländarnas och Samlingspartiets anhängare är mest kritiska i frågan, medan kvinnor är mer tillmötesgående än män.

Taloustutkimus har på uppdrag av Yle intervjuat finländare om deras uppfattning i frågan. Resultatet visar att det inte finns en klar åsikt som förenar folket.

Tvärtom, resultatet visar på delade meningar gällande problemet, och svaren är svåra att tolka. Det konstaterar Juha Rahkonen, forskningschef på Taloustutkimus.

- Så många som 16 procent av alla som svarade kunde inte ta ställning i frågan. Det visar att det handlar om en knivig moralisk och etisk fråga.

Det finns alltså olika slags åsikter och inget av alternativen får stöd av en majoritet. En ganska stor del kunde inte alls säga sin åsikt.

- Det finns bara dåliga alternativ och därför fick inget av alternativen klart större stöd än de andra, säger Rahkonen.

Unga vuxna mer positiva än medelålders

Man kan se att de yngsta tillfrågade är mest benägna att tycka att Finland ska arrangera och bekosta både kvinnors och barns resor till Finland.

- De som är under 25 år hör till den gruppen som starkast är av den åsikten att både kvinnor och barn ska få komma till Finland.

De i åldern 35 till 64 är mest kritiska till att ta emot kvinnorna
och barn. Där anser en majoritet att Finland inte ska ta emot dem.

- Kvinnor är klart mer tilllmötesgående i frågan än män. Men inte heller bland kvinnorna finns det ett svar som får stöd av en majoritet, säger Juha Rahkonen.

Den partipolitiska ståndpunkten delar människor

Åsikterna i frågan går kraftigt isär beroende på partitillhörighet.

De personer som röstar på De Gröna är mest positiva i frågan.

42 procent av dem som skulle rösta på De Gröna i fall riksdagsvalet ordnades nu, anser att både kvinnor och barn ska få komma tillbaka till Finland på statens bekostnad. Bland SFP:s anhängare är motsvarande siffra 34 procent.

Mest kritiska är Sannfinländarnas anhängare, där två tredjedelar anser att staten inte ska arrangera hemresor varken för barn eller kvinnor.

- Också Samlingspartiets anhängare förhåller sig ganska strikt till saken, kanske förvånansvärt strikt, säger Rahkonen.

Nästan hälften av Samlingspartiets anhängare, 45 procent, uppger att varken barn eller kvinnor ska få komma tillbaka till Finland på statens bekostnad.

- Åsikterna bland både Samlingspartiets och Sannfinländarnas anhängare påminner alltså om varandra, även om Sannfinländarnas anhängare följer en mer drastisk linje, säger Rahkonen.

Finland kan inte stå handfallet i frågan

- Jag tolkar resultaten som att det är frågan om en svår etisk och moralisk fråga. Det kommer inget klart svar från folket om vad som är rätt att göra, säger Rahkonen.

En minoritet anser ändå att Finland inte ska göra någonting, 36 procent av alla som svarade anser det.

- Aningen fler verkar tycka att åtminstone barn ska skickas till Finland. Men är det sedan rätt att barn ska tas från sina föräldrar, det är också en svår fråga, funderar Rahkonen.

En majoritet verkar ändå tycka att Finland bör göra någonting och agera i frågan.

- Det finns en svagt positiv uppfattning om att Finland bör göra någonting, att man inte vill lämna landets egna medborgare helt åt sitt öde i ett annat land.

Men om man tänker på det politiska beslutsfattandet så kommer det inte fram något klart budskap till politikerna.

Enligt Rahkonen verkar det finnas en rädsla bland folket om att de personer som tillbringat tid i IS-läger radikaliserats, och att det medför risker att ta dem tillbaka till Finland.

- Men om man tänker på att staten inte tar hand om sina medborgare, speciellt barn, så är det också problematiskt.

Taloustutkimus intervjuade 982 finländare över 15 år, mellan 3 och 6 juni.