Regeringen planerar mer betald ledighet för föräldrar - "minst 5+5+5 månader"

Den reform av föräldraledigheten som statsminister Antti Rinnes (SDP) regering planerar skulle resultera i att mamma- och pappaledigheten förlängs. Samtidigt blir systemet med hemvårdsstöd kvar. Den ena föräldern kan med andra ord bli hemma med barnet tills barnet fyller tre år.

Riksdagsledamoten Heli Järvinen (Gröna) säger att regeringsprogrammet förutsätter att regeringen strävar efter ett system med minst 5+5+5 månader föräldraledigt.

Vardera föräldern skulle vara ledig i fem månader och föräldrarna skulle själva komma överens om hur de fördelar den återstående femmånadersperioden.

Enligt det nuvarande systemet är mammaledigheten cirka 4,2 månader och pappaledigheten 2,2 månader lång. Utöver det här kan föräldrarna fritt förfoga över en cirka 6 månader lång föräldraledighet.

Enligt en källa inom Centern skulle regeringens modell bli 5+5+6 månader för att mammorna ledigheter inte ska bli kortare än vad de är nu.

- Vi utgår från det här och tittar sedan (närmare), då förhandlingarna framskrider, säger social- och hälsovårdsminister Aino-Kaisa Pesonen (VF).

- Själv anser jag att 5+5 och möjligen 6-modellen är ett bra steg. Jag har tidigare stött 6+6+6-modellen, liksom även mitt parti, men de ekonomiska ramarna ställer vissa krav.

- Men vi utgår från att systemet blir bättre och att familjerna även i fortsättningen ska få bestämma själva och fatta beslut om hur de använder föräldraledigheterna.

Reformen baserad på EU-direktiv

Enligt regeringsprogrammet ska mammorna och papporna ha lika lång öronmärkt ledighet som nu, samtidigt som man förlänger den tid som papporna får inkomstrelaterad föräldrapenning. Förlängningen får ändå inte genomföras på bekostnad av mammorna. Den tid som reserverats för mammorna får inte bli kortare.

Regeringen vill vidare att båda föräldrarna för förhöjt inkomstrelaterat stöd i enlighet med vad mammorna får för närvarande.

Vetenskaps- och kulturminister Annika Saarikko (C) säger att EU-direktiven slår fast att den för mammorna reserverade ledigheten ska vara sammanlagt fem månader.

Saarikko säger att det för Centern är viktigast att mammornas föräldraledighet inte blir kortare.

- Finland måste genomföra direktiven inom loppet av tre år, säger Saarikko.

“Ökar inte sysselsättningen”

Den för närvarande föräldralediga ekonomen Olli Kärkkäinen vid Nordea anser att en reform baserad på regeringsprogrammet sannolikt skulle försämra sysselsättningen.

- Man kan man med rätt stor säkerhet säga att sysselsättningen med den här modellen åtminstone inte kommer att öka. Snarare kan det vara så att sysselsättningseffekten är negativ.

Kärkkäinen påpekar samtidigt att reformen att döma av regeringsprogrammet handlar om jämlikhet och om familjernas välfärd. Den förmodade negativa sysselsättningseffekten kan ändå försvåra genomförandet av en reform av föräldraledigheten.

Regeringen har beslutat att alla reformer med en negativ effekt på sysselsättningen måste kompenseras med andra reformer.

Näringslivet EK:s ledande expert på social- hälsovårds- och sýsselsättningsfrågor Vesa Rantahalvari har twittrat att reformen inte skulle förbättra vare sig jämställdheten eller familjernas välfärd.

Rantahalvari anser vidare att Olli Kärkkäinen har rätt i att reformen kan försämra sysselsättningen.

EK:s chefsekonom Penna Urrilla säger till Svenska Yle att EK:s kritik mot regeringens reformplaner har att göra med att systemet med hemvårdsstöd ska kvarstå.

Arbetsgivarna och arbetstagarna betalar

Enligt de politiker som STT intervjuat skulle prislappen för reformen landa på mellan några tiotals miljoner och cirka hundra miljoner euro.
Föräldraledigheten finansieras främst via en försäkring som finansieras av arbetsgivarna och arbetstagarna. Statens andel av kostnaderna är rätt liten.

Saarikko säger att det är meningen att arbetsgivarna, arbetstagarna och staten ska finansiera samma andel även i fortsättningen.

Pappornas kvoter har väckt intresse

En förlängning av den för papporna reserverade ledigheten har hittills varit den metod som fått fler pappor att välja pappaledighet, säger forskningschefen Johanna Lammi-Taskula vid Institutet för hälsa och välfärd THL.

Efter att pappornas kvot förlängdes från tre veckor år 2003 har varje år allt fler pappor stannat hemma med barnet.

Lammi-Taskula säger att cirka hälften av papporna numera utnyttjar åtminstone en del av den ledighet som är öronmärkt för pappan.

Fyra av fem pappor är pappalediga tillsammans med mamman i några veckor efter födseln. Dessutom utnyttjar cirka hälften av papporna åtminstone delvis den kvot som är reserverad för männen.

Lammi-Taskula anser att reformen skulle kunna öka nativiteten eftersom den skulle signalera att man satsar på familjerna.

Ett jämnare fördelat ansvar för barnen skulle enligt Lammi-Taskula kunna påverka mammans inställning till att kombinera och flera barn.

Artikeln uppdaterades klockan 17:13 med uppgiften att hemvårdsstödet blir kvar. Samtidigt ströks följande mening i första stycket: Samtidigt skulle den period då föräldrarna får inkomstrelaterat stöd förlängas med flera månader.

Artikeln uppdaterades klockan 17:35 med en precisering av EK:s chefsekonom Penna Urrila.

Artikeln är baserad på Yle uutisets artikel om ämnet. Källor: Yle, Finlands näringsliv EK